Komi-syrjänska

Komi-syrjänska
коми кыв
Uttal	komi kɨv
Talas i	Ryssland
Antal talare	156 099
Språkfamilj	Uraliska Finsk-ugriska Finsk-permiska Permiska Komi-syrjänska
Skriftsystem	Kyrilliska
Officiell status
Officiellt språk i	Republiken Komi, Ryssland
Språkkoder
ISO 639‐1	kv
ISO 639‐2	kom
ISO 639‐3	kpv

Republiken Komi, Ryska federationen

Komi-syrjänska (ofta endast komi, på komi коми кыв) är en av de tre språkformer som inryms i benämningen komi (språk). De två andra är komi-permjakiska och komi-jazva. Det talas i delrepubliken Komi i Ryssland, i viss utsträckning också på Kolahalvön och i de autonoma distrikten Nentsien, Jamalo-Nentsien och Chantien-Mansien. Antalet talare uppgick enligt 2010 års ryska folkräkning till 156 099 personer.

Alfabet

Komi skrivs med det kyrilliska alfabetet. Utöver de bokstäver som används i ryskan, använder komi även i och ö:

А а	Б б	В в	Г г	Д д	Е е	Ё ё
Ж ж	З з	И и	І і	Й й	К к	Л л
М м	Н н	О о	Ӧ ӧ	П п	Р р	С с
Т т	У у	Ф ф	Х х	Ц ц	Ч ч	Ш ш
Щ щ	Ъ ъ	Ы ы	Ь ь	Э э	Ю ю	Я я

Fonetik

Konsonanter

Komi har nedanstående konsonantuppsättning. Fonemen inom parentes används endast i lånord. Ljudvärdet beskrivs enligt IPA, de fetstilade tecknen är respektive kyrilliskt skrivtecken:

	Labiala	Dentala	Alveolara	(Pre-) palatala	Velara
Klusiler	p п b б	t т d д	c ть ɟ дь	k к g г
Affrikator		(t͡s) (ц)	t͡ʃ тш d͡ʒ дж	t͡ɕ ч d͡ʑ дз
Frikativa	(f) (ф) v в	s с z з	ʃ ш ʒ ж	ɕ сь ʑ зь	(x) (х)
Nasaler	m м	n н		ɲ нь
Tremulanter		r р
Lateraler		l л		ʎ ль
Approximanter				j й

Tvåspråkigt textexempel: Det övre "Улица Коммунистическая" är ryska, det nedre "Коммунистическӧй улича" är komi. Båda betyder "Kommunistiska gatan" Bilden är tagen i Syktyvkar, huvudstad i republiken Komi

Vokaler

Komi har följande vokaluppsättning:

	Främre		Centrala		Bakre
	Orundade	Rundade	Orundade	Rundade	Orundade	Rundade
Slutna	i i и		ɨ ы			u у ю
Mellan-	e э е		ɘ ӧ			o о ë
Öppna					ɑ а я

Trespråkig (ryska, komi-syrjänska och engelska) på en skylt i ett hotell i Uchta, republiken Komi

I de fall då ett vokalljud återges med två olika skrivtecken, består skillnaden i att е, и, ё, ю och я har två specialfunktioner:

1- Om de står först i ett ord, efter en annan vokal eller efter ”hårt tecken” (ъ), uttalas de med ett framförställt j- (gäller dock ej и):

ю /ju/ ’flod’, мортъяс /mortjas/ ’män’, ’personer’ книгаяс /knigajas/ ’böcker’

2- Om de står efter konsonant anger de att denna konsonant är palatal:

сё /śo/ ‘hundra’, тив /t´iv/ ‘tyst’

Omvänt innebär detta, att en palatal konsonant kan betecknas på två olika sätt:

1- Om den följs av något av vokalljuden a, e, i, o eller u, betecknas den med hjälp av bokstäverna я, е, и, ё respektive ю.

2- Om den följs av något av vokalljuden ɘ eller ɨ (bokstäverna ӧ respektive ы), eller om den följs av en annan konsonant eller står sist i ett ord, betecknas den med hjälp av mjukt tecken, ь:

ньыв /ńi̮v/ ‘gran, письмӧ /piśmɘ/ ’brev’ pe̮ri̮ś, /пöрысь/ ’gammal’,

Grammatik

Nomina

Genus

Komi saknar grammatiskt genus.

Numerus

Komi har två numerus, singularis och pluralis. Singularis har ingen egen markör. Pluralis bildas för samtliga substantiv - med enstaka undantag - med ändelsen -jas. Denna ändelse skrivs -яс efter palatal konsonant och efter vokal, och -ъяс efter icke-palatal konsonant:

чери ‘fisk’ - pluralis черияс, вок ‘bror’ - pluralis вокъяс

Possesivsuffixv

I likhet med flera andra finsk-ugriska språk har komi possesivsuffix. De är följande:

1 sing	-ӧ(й)	вокӧй	’min bror’
2 sing	-ыд	вокыд	‘din bror’
3 sing	-ыс	вокыс	‘hans/hennes bror’
1 plur	-ным	вокным	'vår bror'
2 plur	-ныд	вокныд	'er bror'
3 plur	-ныд	вокныс	'deras bror'

Possesivsuffixet placeras efter en eventuell pluraländelse: вокъясӧй ’mina bröder’ Possesivsuffixet har ibland en utvidgad betydelse och kan bl.a. ange bestämd form av substantivet och inte någon specifik ägare.

Kasus

Komi har 17 kasus med följande funktioner och ändelser:

Benämning	Funktion	Ändelse
Nominativ	Subjekt, predikatsfyllnad m.m.	-
Ackusativ	Objekt	-/-ӧс
Genitiv	Ägande	-лӧн
Ablativ	”från”	-лысь
Dativ	”till”	-лы
Konsekutiv	”för att”	-ла
Approximativ	”i riktning mot”, ”framemot”	-лань
Inessiv	”inne i”	-ын
Elativ	”ut ur”	-ысь
Illativ	”in i”	-ö
Prosekutiv	”längs med”	-ӧд
Transitiv	”via”	-тi
Terminativ	”fram till”	-ӧдз
Instrumentalis	”med” (medel, verktyg)	-ӧн
Egressiv	”från”	-сянь
Komitativ	(tillsammans) ”med”	-кӧд
Karitiv	”utan”	-тӧг

Några exempel:

Сыктывкарын ’i Syktyvkar’ (inessiv), керкалӧн ’husets’ (genitiv), дорӧд ’längs vägen’ (prosekutiv) гожöмлань ’framemot våren’ (approximativ)

Kasusändelsen placeras efter en eventuell pluraländelse:

керкаын ‘i huset’ > керкаясын ‘i husen’

Adjektiv

Komparation

Komparativ av adjektiv bildas med ändelsen -джык.

Superlativ bildas med prefixet мед- eller med partikeln медся.

Exempel: бур ’god’ бурджык ’bättre’, медбур / медся бур ’bäst’

Därutöver används ett antal varianter som i varierande grad inspirerats av ryskan.

Adjektiv som predikatsfyllnad

När ett adjektiv används som predikatsfyllnad i pluralis får det ändelsen -ӧсь:

луныс кӧдзыд ‘dagen är kall, лунъясыс кӧдзыдӧсь ‘dagarna är kalla’

Pronomina

Personliga

De personliga pronomina har nedanstående utseende. Former inom parentes används i praktiken inte.

	1 sing	2 sing	3 sing	1 plur	2 plur	3 plur
Nominativ	ме	тэ	сійӧ	ми	тi	найӧ
Ackusativ	менӧ	тэнӧ	сійӧс	миян	тiян	налӧн
Genitiv	менам	тэнад	сылӧн	миянӧс	тiянӧс	найӧс
Ablativ	меньсым	тэньсыд	сылысь	миянлысь	тiяннлысь	налысь
Dativ	меным	тэныд	сылы	миянлы	тiянлы	налысь
Konsekutiv	мела	тэла	сыла	миянла	тiянла	нала
Approximativ	мелань	тэлань	сылань	миянлань	тiянлань	налань
Inessiv	меын	тэын	сыын	миянын	тiянын	наын
Elativ	меысь	тэысь	сыысь	миянысь	тiянысь	наысь
Illativ	(меӧ)	(тэӧ)	(сыӧ)	миянӧ	тiянӧ	(наӧ)
Prosekutiv	(меӧд)	(тэӧд)	(сыӧд)	(миянӧд)	(тiянӧд)	(наӧд)
Transitiv	(метi)	(тэтi)	(сытi)	(миянтi)	(тiянтi)	(натi)
Terminativ	(меӧдз)	(тэӧдз)	(сыӧдз)	миянӧдз	тiянӧдз	наӧдз
Instrumentalis	меӧн	тэӧн	сыӧн	миянӧн	тiянӧн	наӧн
Egressiv	месянь	тэсянь	сысянь	миянсянь	тiянсянь	насянь
Komitativ	мекӧд	тэкӧд	сыкӧд	миянкӧд	тiянкӧд	накӧд
Karitiv	метӧг	тэтӧг	сытӧг	миянтӧг	тiянтӧг	натӧг

Interrogativa och indefinita

De viktigaste interrogativa och indefinita pronomina i komi är följande:

код/-і ‘vem, vilken’ кодкӧ ‘någon некод/-і ‘ingen

мый ‘vad мыйкӧ ‘någonting’ нинӧм ‘ingenting

кутшӧм ‘vilket slags’ кутшӧмкӧ ‘något slags’ некутшӧм ‘inget slags’

кымын ‘hur mycket’

быд ‘varje’

быдӧн ‘allt, alla’

ставыс ‘allting’

Räkneord

Grundtalen har följande utseende:

1	ӧтік	11	дас ӧтік
2	кык	12	дас кык	20	кызь
3	куим	13	дас куим	30	комын
4	нёль	14	дас нёль	40	нелямын
5	вит	15	дас вит	50	ветымын
6	квайт	16	дас квайт	60	квайтымын
7	сизим	17	дасс изим	70	сизимдас
8	кыкьямыс	18	дас кыкьямыс	80	кыкьямысдас
9	ӧкмыс	19	дас ӧкмыс	90	ӧкмысдас
10	дас			100	сё
				1000	сюрс

Exempel: сюрс öкмыссё кыкьямысдас вит =1985

Verb

Verben böjs liksom i de flesta europeiska språk i tre personer och två numerus, singularis och pluralis. Språket har vidare sex tempus - presens, futurum, preteritum, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt - och två modus - indikativ och imperativ.

Presens, futurum och preteritum har följande former:

	Presens	Futurum	Preteritum
1 sing	-а	-а	-і
2 sing	-ан	-ан	-ін
3 sing	-ӧ	-ас	-іс/-і
1 plur	-ам	-ам	-ім
2 plur	-анныд	-анныд	-інныд
3 plur	-ӧны	-асны	-існы/-іны

Futurum skiljer sig således från presens endast i tredje person.

Exempel från verbet гижны ’att skriva’:

гижа ’jag skriver’, гижанныд ’ni skriver’, гижас ’hen kommer att skriva’, гижасны ’de kommer att skriva, гижин ’du skrev’ гижим ’vi skrev’.

Dessa verbformer negeras med ett särskilt negationsverb. Huvudverbet representeras i singularis enbart av stammen, i pluralis adderas ändelser.

Exempel (av мунны ’att gå’):

Presens		Preterium
ог мун	’jag går inte’	эг мун	’jag gick inte’
он мун	’du går inte’	эн мун	’du gick inte’
оз мун	’hen går inte’	эз мун	’hen gick inte’
ог(ӧ) мунӧй	’vi går inte’	эгӧ мунӧй	’vi gick inte’
он(ӧ) мунӧй	’ni går inte’	энӧ мунӧй	’ni gick inte’
оз мунны	’de går inte’	эз мунны	’de gick inte’

Perfekt förekommer endast i andra och tredje person. Det har nedanstående former och negeras med абу:

2 sing	-ӧмыд	мунӧмыд	’du gick	абу мунӧмыд	’du gick inte’
3 sing	-ӧм(а)	мунӧм(а)	’hen gick’	абу мунӧм(а)	’hen gick inte’
2 plur	-ӧмныд	мунӧмныд	’ni gick’	абу мунӧмныд	’ni gick inte’
3 plur	-ӧмаӧсь	мунӧмаӧсь	’de gick’	абу мунӧмаӧсь	’de gick inte’

Perfekt har en bibetydelse av evidentialitet, d.v.s. talaren har inte själv bevittnat det inträffade. Jämför svenskans ”de lär ha gått’

Imperfekt bildas med presens av huvudverbet följt av hjälpverbet вöвны ’att vara´ i preteritum. Det uttrycker pågående handling i förfluten tid:

мунӧ вӧлі ’hen höll på att gå’

Pluskvamperfekt bildas med perfekt av huvudverbet följt av hjälpverbet вöвны ’att vara´ i preteritum:

мунӧма вӧлі ’hen hade gått’

Komis dialekter

Dialekter

Komis dialekter kan grupperas utifrån hur ett ursprungligt /l/-ljud har utvecklats:

1) L-typen behåller detta /l/ i alla positioner

2) VL-typen vokaliserar /v/ till /l/ i slutet av stavelser

3) ØL-typen vokaliserar likaså /v/ till /l/ i slutet av stavelser, men med ersättningsförlängning vilket resulterar i en lång vokal

4) V-typen har /v/ i alla positioner

De enskilda dialekterna är följande:

L, Kosa-Sysola

L-1, Luza-Letka

L-2, Övre Sysola

L-3, Mellersta Sysola

L-4, Petjora

L-5, Komi-Jazva

L-6, Komi-permjakiska, norra dialektgruppen, mellersta Kama

L-7, Komi-permjakiska, Ziuzdino, övre Kama)

VL, Vytjegda

VL-1, övre Vytjegda

VL-2, Komi-syrjänska (standardspråket), Syktyvkar

VL-3, nedre Vytjegda

VL-4, Udora

ØL, Izjma

ØL-1, Vym

ØL-2, Izjma

V, Inva,

Komi-permjakiska, södra dialektgruppen (standardspråket)

Exempel

För dialekter av typerna 2 och 3 medför detta stamförändringar vid ordböjningen:

Position för */l/	L-dialekter	VL-dialekter	V-dialekter	ØL-dialekter	översättning
Sist i ord	вӧл /vɘl/	вӧв /vɘv/		вӧӧ /vɘː/	’häst’
Sist i stavelse	вӧлтӧг /vɘltɘg/	вӧвтӧг /vɘvtɘg/		вӧӧтӧг /vɘːtɘg/	’utan häst’
Mitt i ord	вӧлӧн /vɘlɘn/		вӧвӧн /vɘvɘn/	вӧлӧн /vɘlɘn/	‘med häst’, ‘till häst’
Först i ord	лым /lɨm/		вым /vɨm/	лым /lɨm/	’snö’

Referenser

• Финно-угорская электронная библиотека. Тексты, коми-русский словарь
• Древнепермская письменность
• Коми-русский словарь