Komi-syrjänska

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Komi-syrjänska (ofta endast komi, på komi коми кыв) är en av de tre språkformer som inryms i benämningen komi (språk). De två andra är komi-permjakiska och komi-jazva. Det talas i delrepubliken Komi i Ryssland, i viss utsträckning också på Kolahalvön och i de autonoma distrikten Nentsien, Jamalo-Nentsien och Chantien-Mansien. Antalet talare uppgick enligt 2010 års ryska folkräkning till 156 099 personer.

Republiken Komi, Ryska federationen
Komi-syrjänska
коми кыв
Uttalkomi kɨv
Talas iRyska federationen
Antal talare156 099[1]
SpråkfamiljUraliska
  • Finsk-ugriska
    • Finsk-permiska
      • Permiska
        • Komi-syrjänska
Kyrilliskt
Officiell status
Officiellt språk iRepubliken Komi, Ryska federationen
Språkkoder
ISO 639-1kv
ISO 639-2kom
ISO 639-3kpv

Alfabet[redigera | redigera wikitext]

Komi skrivs med det kyrilliska alfabetet. Utöver de bokstäver som används i ryskan, använder komi även i och ö:

А а Б б В в Г г Д д Е е Ё ё
Ж ж З з И и І і Й й К к Л л
М м Н н О о Ӧ ӧ П п Р р С с
Т т У у Ф ф Х х Ц ц Ч ч Ш ш
Щ щ Ъ ъ Ы ы Ь ь Э э Ю ю Я я

Fonetik[redigera | redigera wikitext]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Komi har nedanstående konsonantuppsättning. Fonemen inom parentes används endast i lånord. Ljudvärdet beskrivs enligt IPA, de fetstilade tecknen är respektive kyrilliskt skrivtecken:

Labiala Dentala Alveolara (Pre-)

palatala

Velara
Klusiler p п

b б

t т

d д

c ть

ɟ дь

k к

g г

Affrikator (t͡s) (ц) t͡ʃ тш

d͡ʒ дж

t͡ɕ ч

d͡ʑ дз

Frikativa (f) (ф)

v в

s с

z з

ʃ ш

ʒ ж

ɕ сь

ʑ зь

(x) (х)
Nasaler m м n н ɲ нь
Tremulanter r р
Lateraler l л ʎ ль
Approximanter j й
Tvåspråkigt textexempel: Det övre "Улица Коммунистическая" är ryska, det nedre "Коммунистическӧй улича" är komi. Båda betyder "Kommunistiska gatan" Bilden är tagen i Syktyvkar, huvudstad i republiken Komi

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Komi har följande vokaluppsättning:

Främre Centrala Bakre
Orundade Rundade Orundade Rundade Orundade Rundade
Slutna i i и ɨ ы u у ю
Mellan- e э е ɘ ӧ o о ë
Öppna ɑ а я
Trespråkig (ryska, komi-syrjänska och engelska) på en skylt i ett hotell i Uchta, republiken Komi

I de fall då ett vokalljud återges med två olika skrivtecken, består skillnaden i att е, и, ё, ю och я har två specialfunktioner:

1- Om de står först i ett ord, efter en annan vokal eller efter ”hårt tecken” (ъ), uttalas de med ett framförställt j- (gäller dock ej и):

ю /ju/ ’flod’, мортъяс /mortjas/ ’män’, ’personer’ книгаяс /knigajas/ ’böcker’

2- Om de står efter konsonant anger de att denna konsonant är palatal:

сё /śo/ ‘hundra’, тив /t´iv/ ‘tyst’

Omvänt innebär detta, att en palatal konsonant kan betecknas på två olika sätt:

1- Om den följs av något av vokalljuden a, e, i, o eller u, betecknas den med hjälp av bokstäverna я, е, и, ё respektive ю.

2- Om den följs av något av vokalljuden ɘ eller ɨ (bokstäverna ӧ respektive ы), eller om den följs av en annan konsonant eller står sist i ett ord, betecknas den med hjälp av mjukt tecken, ь:

ньыв /ńi̮v/ ‘gran, письмӧ /piśmɘ/ ’brev’ pe̮ri̮ś, /пöрысь/ ’gammal’,

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Nomina[redigera | redigera wikitext]

Genus[redigera | redigera wikitext]

Komi saknar grammatiskt genus.

Numerus[redigera | redigera wikitext]

Komi har två numerus, singularis och pluralis. Singularis har ingen egen markör. Pluralis bildas för samtliga substantiv - med enstaka undantag - med ändelsen -jas. Denna ändelse skrivs -яс efter palatal konsonant och efter vokal, och -ъяс efter icke-palatal konsonant:

чери ‘fisk’ - pluralis черияс, вок ‘bror’ - pluralis вокъяс

Possesivsuffixv[redigera | redigera wikitext]

I likhet med flera andra finsk-ugriska språk har komi possesivsuffix. De är följande:

1 sing -ӧ(й) вокӧй ’min bror’
2 sing -ыд вокыд ‘din bror’
3 sing -ыс вокыс ‘hans/hennes bror’
1 plur -ным вокным 'vår bror'
2 plur -ныд вокныд 'er bror'
3 plur -ныд вокныс 'deras bror'

Possesivsuffixet placeras efter en eventuell pluraländelse: вокъясӧй ’mina bröder’ Possesivsuffixet har ibland en utvidgad betydelse och kan bl.a. ange bestämd form av substantivet och inte någon specifik ägare.

Kasus[redigera | redigera wikitext]

Komi har 17 kasus med följande funktioner och ändelser:

Benämning Funktion Ändelse
Nominativ Subjekt, predikatsfyllnad m.m. -
Ackusativ Objekt -/-ӧс
Genitiv Ägande -лӧн
Ablativ ”från” -лысь
Dativ ”till” -лы
Konsekutiv ”för att” -ла
Approximativ ”i riktning mot”, ”framemot” -лань
Inessiv ”inne i” -ын
Elativ ”ut ur” -ысь
Illativ ”in i”
Prosekutiv ”längs med” -ӧд
Transitiv ”via” -тi
Terminativ ”fram till” -ӧдз
Instrumentalis ”med” (medel, verktyg) -ӧн
Egressiv ”från” -сянь
Komitativ (tillsammans) ”med” -кӧд
Karitiv ”utan” -тӧг

Några exempel:

Сыктывкарын ’i Syktyvkar’ (inessiv), керкалӧн ’husets’ (genitiv), дорӧд ’längs vägen’ (prosekutiv) гожöмлань ’framemot våren’ (approximativ)

Kasusändelsen placeras efter en eventuell pluraländelse:

керкаын ‘i huset’ > керкаясын ‘i husen’

Adjektiv[redigera | redigera wikitext]

Komparation[redigera | redigera wikitext]

Komparativ av adjektiv bildas med ändelsen -джык.

Superlativ bildas med prefixet мед- eller med partikeln медся.

Exempel: бур ’god’ бурджык ’bättre’, медбур / медся бур ’bäst’

Därutöver används ett antal varianter som i varierande grad inspirerats av ryskan.

Adjektiv som predikatsfyllnad[redigera | redigera wikitext]

När ett adjektiv används som predikatsfyllnad i pluralis får det ändelsen -ӧсь:

луныс кӧдзыд ‘dagen är kall, лунъясыс кӧдзыдӧсь ‘dagarna är kalla’

Pronomina[redigera | redigera wikitext]

Personliga[redigera | redigera wikitext]

De personliga pronomina har nedanstående utseende. Former inom parentes används i praktiken inte.

1 sing 2 sing 3 sing 1 plur 2 plur 3 plur
Nominativ ме тэ сійӧ ми тi найӧ
Ackusativ менӧ тэнӧ сійӧс миян тiян налӧн
Genitiv менам тэнад сылӧн миянӧс тiянӧс найӧс
Ablativ меньсым тэньсыд сылысь миянлысь тiяннлысь налысь
Dativ меным тэныд сылы миянлы тiянлы налысь
Konsekutiv мела тэла сыла миянла тiянла нала
Approximativ мелань тэлань сылань миянлань тiянлань налань
Inessiv меын тэын сыын миянын тiянын наын
Elativ меысь тэысь сыысь миянысь тiянысь наысь
Illativ (меӧ) (тэӧ) (сыӧ) миянӧ тiянӧ (наӧ)
Prosekutiv (меӧд) (тэӧд) (сыӧд) (миянӧд) (тiянӧд) (наӧд)
Transitiv (метi) (тэтi) (сытi) (миянтi) (тiянтi) (натi)
Terminativ (меӧдз) (тэӧдз) (сыӧдз) миянӧдз тiянӧдз наӧдз
Instrumentalis меӧн тэӧн сыӧн миянӧн тiянӧн наӧн
Egressiv месянь тэсянь сысянь миянсянь тiянсянь насянь
Komitativ мекӧд тэкӧд сыкӧд миянкӧд тiянкӧд накӧд
Karitiv метӧг тэтӧг сытӧг миянтӧг тiянтӧг натӧг

Interrogativa och indefinita[redigera | redigera wikitext]

De viktigaste interrogativa och indefinita pronomina i komi är följande:

код/-і ‘vem, vilken’ кодкӧ ‘någon некод/-і ‘ingen

мый ‘vad мыйкӧ ‘någonting’ нинӧм ‘ingenting

кутшӧм ‘vilket slags’ кутшӧмкӧ ‘något slags’ некутшӧм ‘inget slags’

кымын ‘hur mycket’

быд ‘varje’

быдӧн ‘allt, alla’

ставыс ‘allting’

Räkneord[redigera | redigera wikitext]

Grundtalen har följande utseende:

1 ӧтік 11 дас ӧтік
2 кык 12 дас кык 20 кызь
3 куим 13 дас куим 30 комын
4 нёль 14 дас нёль 40 нелямын
5 вит 15 дас вит 50 ветымын
6 квайт 16 дас квайт 60 квайтымын
7 сизим 17 дасс изим 70 сизимдас
8 кыкьямыс 18 дас кыкьямыс 80 кыкьямысдас
9 ӧкмыс 19 дас ӧкмыс 90 ӧкмысдас
10 дас 100 сё
1000 сюрс

Exempel: сюрс öкмыссё кыкьямысдас вит =1985

Verb[redigera | redigera wikitext]

Verben böjs liksom i de flesta europeiska språk i tre personer och två numerus, singularis och pluralis. Språket har vidare sex tempus - presens, futurum, preteritum, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt - och två modus - indikativ och imperativ.

Presens, futurum och preteritum har följande former:

Presens Futurum Preteritum
1 sing
2 sing -ан -ан -ін
3 sing -ас -іс/-і
1 plur -ам -ам -ім
2 plur -анныд -анныд -інныд
3 plur -ӧны -асны -існы/-іны

Futurum skiljer sig således från presens endast i tredje person.

Exempel från verbet гижны ’att skriva’:

гижа ’jag skriver’, гижанныд ’ni skriver’, гижас ’hen kommer att skriva’, гижасны ’de kommer att skriva, гижин ’du skrev’ гижим ’vi skrev’.

Dessa verbformer negeras med ett särskilt negationsverb. Huvudverbet representeras i singularis enbart av stammen, i pluralis adderas ändelser.

Exempel (av мунны ’att gå’):

Presens Preterium
ог мун ’jag går inte’ эг мун ’jag gick inte’
он мун ’du går inte’ эн мун ’du gick inte’
оз мун ’hen går inte’ эз мун ’hen gick inte’
ог(ӧ) мунӧй ’vi går inte’ эгӧ мунӧй ’vi gick inte’
он(ӧ) мунӧй ’ni går inte’ энӧ мунӧй ’ni gick inte’
оз мунны ’de går inte’ эз мунны ’de gick inte’

Perfekt förekommer endast i andra och tredje person. Det har nedanstående former och negeras med абу:

2 sing -ӧмыд мунӧмыд ’du gick абу мунӧмыд ’du gick inte’
3 sing -ӧм(а) мунӧм(а) ’hen gick’ абу мунӧм(а) ’hen gick inte’
2 plur -ӧмныд мунӧмныд ’ni gick’ абу мунӧмныд ’ni gick inte’
3 plur -ӧмаӧсь мунӧмаӧсь ’de gick’ абу мунӧмаӧсь ’de gick inte’

Perfekt har en bibetydelse av evidentialitet, d.v.s. talaren har inte själv bevittnat det inträffade. Jämför svenskans ”de lär ha gått’

Imperfekt bildas med presens av huvudverbet följt av hjälpverbet вöвны ’att vara´ i preteritum. Det uttrycker pågående handling i förfluten tid:

мунӧ вӧлі ’hen höll på att gå’

Pluskvamperfekt bildas med perfekt av huvudverbet följt av hjälpverbet вöвны ’att vara´ i preteritum:

мунӧма вӧлі ’hen hade gått’

Komis dialekter

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Komis dialekter kan grupperas utifrån hur ett ursprungligt /l/-ljud har utvecklats:

1) L-typen behåller detta /l/ i alla positioner

2) VL-typen vokaliserar /v/ till /l/ i slutet av stavelser

3) ØL-typen vokaliserar likaså /v/ till /l/ i slutet av stavelser, men med ersättningsförlängning vilket resulterar i en lång vokal

4) V-typen har /v/ i alla positioner

De enskilda dialekterna är följande:

L, Kosa-Sysola[redigera | redigera wikitext]

L-1, Luza-Letka

L-2, Övre Sysola

L-3, Mellersta Sysola

L-4, Petjora

L-5, Komi-Jazva

L-6, Komi-permjakiska, norra dialektgruppen, mellersta Kama

L-7, Komi-permjakiska, Ziuzdino, övre Kama)

VL, Vytjegda[redigera | redigera wikitext]

VL-1, övre Vytjegda

VL-2, Komi-syrjänska (standardspråket), Syktyvkar

VL-3, nedre Vytjegda

VL-4, Udora

ØL, Izjma[redigera | redigera wikitext]

ØL-1, Vym

ØL-2, Izjma

V, Inva,[redigera | redigera wikitext]

Komi-permjakiska, södra dialektgruppen (standardspråket)

Exempel[redigera | redigera wikitext]

För dialekter av typerna 2 och 3 medför detta stamförändringar vid ordböjningen:

Position för */l/ L-dialekter VL-dialekter V-dialekter ØL-dialekter översättning
Sist i ord вӧл /vɘl/ вӧв /vɘv/ вӧӧ /vɘː/ ’häst’
Sist i stavelse вӧлтӧг /vɘltɘg/ вӧвтӧг /vɘvtɘg/ вӧӧтӧг /vɘːtɘg/ ’utan häst’
Mitt i ord вӧлӧн /vɘlɘn/ вӧвӧн /vɘvɘn/ вӧлӧн /vɘlɘn/ ‘med häst’, ‘till häst’
Först i ord лым /lɨm/ вым /vɨm/ лым /lɨm/ ’snö’

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Информационные материалы об окончательных итогах Всероссийской переписи населения 2010 года