Kommanditbolag
Kommanditbolag (kan förkortas KB) är en bolagsform där två olika typer av ägare förekommer – sådana med begränsat ekonomiskt ansvar (kommanditdelägare) respektive minst en med obegränsat ekonomiskt ansvar (komplementär). Begreppet kommanditbolag förekommer inom associationsrätten i såväl Sverige som Finland. I Finland kallas dock en kommanditdelägare för "tyst bolagsman" och en komplementär för "ansvarig bolagsman".
Motsvarande bolagsformer existerar också i många andra länder.
Komplementärer
Ett kommanditbolag är liksom ett handelsbolag en juridisk person. Skillnaden är att kommanditbolaget kan ta in delägare som enbart ansvarar för ett begränsat kapital som de har satt in i bolaget. Sådana bolagsmän betecknas kommanditdelägare (i Finland: tyst bolagsman). Det måste finnas en sådan i varje kommanditbolag. Förutom denna person måste det finnas en komplementär (i Finland: ansvarig bolagsman), en person som är fullt ansvarig för bolagets skulder. Det fulla betalningsansvaret för alla skulder och andra förpliktelser ligger hos komplementären.
Om kommanditbolag i Sverige
Ett bolagsavtal om att bilda ett kommanditbolag bör vara skriftligt. Om inte annat avtalats gäller 3 kap. Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.
Avtalet ska innehålla uppgifter om:
- bolagets namn (firma)
- bransch
- kommun där verksamheten bedrivs
- bolagsmännens namn och hur stor ekonomisk insats var och en gjort
- räkenskapsår
Ett kommanditbolag ska registreras på Bolagsverket,[1] vilket kan ske på företagarsajten verksamt.se.[2] eller med blankett 902.[3]
Syfte med kommanditbolag
Kommanditbolag är en speciell sorts handelsbolag med avvikande regler vad gäller ansvar och risk. Delägarna bör reglera hur eventuell vinst eller förlust ska fördelas i ett så kallat kommanditbolagsavtal.
Kommanditbolaget kan vara en utmärkt företagsform i det fall en företagare inte vill bedriva enskild näringsverksamhet och inte heller vill bilda ett aktiebolag, men ändå vill ha en juridisk person att bedriva näringsverksamheten i. I så fall är det lämpligt att företagaren själv blir komplementär och annan person blir kommanditdelägare. Kommanditdelägaren behöver inte ha några förvaltningsrättigheter eller skyldigheter och riskerar ej heller att förlora mer än satsat kapital i det fall kommanditbolaget skulle hamna i betalningssvårigheter.
Beskattning
De skatterättsliga bestämmelserna överensstämmer helt med dem som gäller handelsbolag, det vill säga att det är delägarna som inkomstbeskattas. Dessa tar inte ut lön ur bolaget utan beskattas – oavsett hur små eller stora uttag de gjort – för den vinst, som bolaget visar. Bolaget belastas däremot med eventuell fastighetsskatt, mervärdesskatt, avkastningsskatt på pensionsavsättningar och särskild löneskatt. Var och en av bolagsmännen beskattas med egenavgifter på sin andel av företagets vinst.
Övrigt
När kommanditbolaget representeras med namnet i handlingar som till exempel fakturor, så måste företagsnamnet anges tillsammans med ordet kommanditbolag eller med förkortningen "KB". Stiftelser och ideella föreningar får inte vara komplementärer.
Källor
- ^ ”Kommanditbolag – Information och e-tjänster för kommanditbolag”. Bolagsverket. 1 maj 2015. http://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/kommanditbolag/. Läst 21 mars 2015.
- ^ ”Startsida”. Verksamt.se. Bolagsverket. 1 maj 2015. https://www.verksamt.se/. Läst 21 mars 2015.
- ^ ”Nyregistrering, Kommanditbolag” (PDF). Bolagsverket. 26 november 2014. http://bolagsverket.se/polopoly_fs/1.293!/Menu/general/column-content/pdfFile/902.pdf. Läst 21 mars 2015.