Kommunalval i Sverige
Kommunalval i Sverige genomförs sedan 1942 den tredje söndagen i september vart fjärde år (1970–1994 vart tredje år).
Kommunalval infördes med kommunalförordningarna 1862, som 1866 upphöjdes till lag. Från början var systemet mycket olika organiserat i olika kommuner och skedde vid olika tiden i olika kommuner. Rösträtten var från början skiktad i fyrkar efter erlagd skatt. Först 1907-09 sattes ett tak så att ingen kunde få mer än 40 röster i valet. I städerna fanns redan från början ett tak, som gjorde att en enskild person högst kunde erhålla 1/20 av rösterna i en stad. 1918 infördes lika rösträtt, samtidigt som även kvinnor erhöll rösträtt i kommunalvalen. Fram till 1945 var dock den som gjort konkurs eller var intagen på fattigstuga eller ålderdomshem och försörjdes av kommunen inte röstberättigad.[1]
1942-1970 hölls vartannat år omväxlande val till kommun och landsting respektive andrakammarval med fyra års mandaperioder tredje söndagen i september. Municipalsamhällesvalen hölls fortfarande på skiftande dagar.[1] Sedan 1970 infaller val till riksdag, kommuner och landsting på samma dag. Det går till på samma sätt som val till riksdagen. Det är sedan 1976 inte nödvändigt att vara svensk medborgare för att få rösta i kommunalvalet, men man måste vara bosatt i kommunen. Är man utländsk medborgare måste man varit bosatt i kommunen och folkbokförd i Sverige de senaste tre åren om man ej kommer från något av EU:s medlemsländer eller är medborgare i Island eller Norge. Om man gör det, krävs det endast att man är folkbokförd i kommunen/landstinget för att få rösta.[2]
Kommunala nämnder
Vid fördelningen i kommunala nämnder används lagen om proportionellt valsätt (om en viss kvot av ledamöterna i fullmäktige begär det) som i stort liknar d’Hondts metod. Proportionellt valsätt innebär att antal mandat delas på samma sätt som i d'Hondts metod, men att man inte använder partiets röstetal som divisor.(källa: Lag 1992:339 om proportionellt valsätt)
Nämndemän i tingsrätterna
Val till kommunfullmäktige påverkar även vilka som blir nämndemän i tingsrätterna då de utses av partierna efter partiernas mandatfördelning. [3]
Se även
- Politiska majoriteter i Sveriges kommuner 2010-2014
- Kommunalvalen i Sverige 2014
- Sveriges statsskick
- Svensk politik
- Riksdagsval i Sverige
- Landstingsval i Sverige
- Politik i Stockholms kommun
Noter
- ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/rostratt/rostratt/index.html läst 2013-10-12
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129203624/http://www.xn--blinmndeman-o8a.se/Namndeman/Sa-blir-du-vald/. Läst 2 november 2014. läst 2014-11-02