Sveriges landsting

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Konungen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten · Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverigeportalen

Landsting är regionala självstyrande enheter som infördes i Sverige genom 1862 års kommunalreform. De benämndes ibland ”sekundärkommuner”, till skillnad från de vanliga (primär-)kommunerna. Landstingen är folkvalda församlingar som ansvarar för vissa bestämda samhällsuppgifter inom ett län, i första hand hälso- och sjukvård, lokaltrafik och regional utveckling.

Med början 1999 fick landstingen, ett efter ett, ett utökat ansvar för fysisk planering och regional utveckling av infrastruktur. I samband med det började de kalla sig för region. Efter den 1 januari 2019 använder samtliga landsting samt kommunen Gotland, ordet region i sitt namn.

Under medeltiden var landsting benämningen på det högsta beslutande organet i de självständiga landskapen.[källa behövs]

I Finland motsvaras landstingen av landskapsförbund som är lagstadgade samkommuner, som regionens kommuner skall vara medlemmar i.[1]

De medeltida landstingen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Landsting (historiskt)

Under vikingatiden och medeltiden bestod Sverige av ett antal självständiga ’’land’’ eller landskap, löst förenade under en gemensam kung. Landskapens högsta beslutande organ var landstinget där alla vuxna fria män kunde delta. Landstinget beslöt i frågor som rörde landskapet, det bestämde vad som var gällande rätt (landskapslag) och det var landskapets högsta domstol. En nyvald kung skulle rida sin eriksgata runt till landstingen och svära att hålla deras lagar och seder. Landstingen leddes av en lagman.

Kungamakten blev allt starkare och 1634 indelades landet i län med ungefär samma områden som landskapen. Länen leddes av en landshövding, som var kungens personliga representant. Lagstiftningsmakten hade då övergått från landstingen till riksdagen. Lagmannen dömde i lagmansrätten, men han tillsattes nu av kungen. Landskapsmötena ersattes av länsmöten under landshövdingens ledning, men även dessa kom ur bruk. I Norrland levde de kvar längre och i Jämtland hölls det sista 1857.[2][3]

De moderna landstingen[redigera | redigera wikitext]

Genom 1862 års kommunalförordningar och 1862 års landstingsförordning utfördes en genomgripande decentraliserings- och demokratiseringsreform i Sverige. Socknarna ersattes av dels en borgerlig kommun, dels en kyrklig kommun (församling). Man skapade också ett nytt självstyrelseorgan, landstinget, styrd av en folkvald församling.

Det finns 20 landsting i Sverige.

Den 1 januari 1999 utökades ansvarsområdet för landstingen i Skåne och Västra Götaland och de benämndes därefter regioner.[4] Samma reform och namnändring infördes sedan successivt för övriga landsting. Sedan 2019 kallar sig samtliga landsting för regioner, även om de formellt fortfarande är landsting. Gotlands län har sedan 1971 inget landsting och det tidigare landstingets uppgifter överfördes då till Gotlands kommun. Sedan 2011 kallas kommunen även för Region Gotland. Landstingens indelning beslutas av regeringen.

Observera att landsting och länsstyrelser är helt skilda organisationer med olika uppgifter.

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

Den nya myndigheten kallades 1862 landsting och dess folkförsamling kallades likaså landsting (till minne av det medeltida landstinget). Dess verksamhetsområde var ett län och kallades landstingsområde.

Genom 1954 års landstingslag infördes termen landstingskommun både för själva myndigheten och för dess verksamhetsområde, och detta behölls i 1974 års regeringsform och i 1977 års kommunallag.

I den nu gällande kommunallagen från 2017 heter myndigheten landsting, dess folkförsamling är landstingsfullmäktige och beträffande dess verksamhetsområde stadgas att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.[5]

Enligt kommunallagens terminologi är landstingen inte några kommuner; tvärtom inleds lagen med meningen "Sverige är indelat i kommuner och landsting." [6] I förvaltningsrättslig och statsvetenskaplig litteratur behandlas däremot landstingen tekniskt sett som "kommuner" av ett visst slag (sekundärkommuner). Regeringsformen nämner enbart att det finns kommuner på regional nivå, men anger inte hur dessa ska betecknas.

De enskilda landstingens namn har formen Örebro läns landsting, men många har valt att i kommunikation till allmänheten använda kortare, inofficiella namn av typen Landstinget Kronoberg.[7]

Politiskt styre[redigera | redigera wikitext]

  • Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet och väljs i allmänna landstingsval.
  • Landstingsstyrelsen är det högsta verkställande organet och dess ledamöter väljs av landstingsfullmäktige. Fullmäktige väljer också ledamöter i nämnder.
  • Landstingsråd är en lagreglerad titel[8], som i praktiken används för de ledamöter i landstingsstyrelsen som är arvoderade på heltid eller deltid.

Ledamöterna i styrelsen och nämnder väljs med proportionella val, vilket innebär att alla större partier blir representerade.

Lagreglering[redigera | redigera wikitext]

I kommunallagen (2017:725) regleras landstingen. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, regleras landstingens, respektive kommunernas, ansvar inom hälso- och sjukvården.

Uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Landstingen ansvarar för vissa samhällsuppgifter, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kulturfrågor, lokaltrafik och regionplanering.

Landstingen har kommunal beskattningsrätt och verksamheten finansieras till största delen via landstingsskatten. Därutöver får landstingen inkomster från patientavgifter och försäljning av tjänster. Staten bidrar med generella och riktade statsbidrag. Den största delen av landstingens budget går till hälso- och sjukvård samt tandvård.

Kommunernas uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen (2001:453) och vårdlagarna gränsar till landstingens uppdrag. Gränsdragningen mellan sjukvård på sjukhus och hemsjukvård samt långtidsvård med rehabilitering kan vara problematisk.

Lista över landsting/regioner[redigera | redigera wikitext]

SWE-Map Län2007.svg

Förändringar efter 1863[redigera | redigera wikitext]

Landstingsfria kommuner[redigera | redigera wikitext]

Då landstingen bildades 1864, fick städer med mer än 25 000 invånare inte delta.[källa behövs] Det gällde från början bara Stockholm och Göteborg, men 1871 hade även Malmö passerat gränsen. Gävle, Norrköping och Helsingborg följde. Denna begränsning upphörde efterhand[förtydliga] som tätorterna växte sig större. Men alla städer, utom Göteborg och Malmö, valde att söka tillstånd hos regeringen för att återinträda i landstingen när det blev möjligt under 1950- och 60-talet.

Malmö och Göteborg stod utanför landstinget fram till 1998 och var de sista landstingsfria kommuner i kontinentala Sverige. Andra kommuner/städer var Stockholm som stod utanför fram till 1968, Helsingborg 1948–1963, Gävle till 1963 och Norrköping 1872–1967.[10] I de kommuner som stod utanför landstingen sköttes frågorna istället av respektive kommun/stadsfullmäktige.

Sedan 1998 är det bara Gotlands län som saknar landsting – i detta län sköts landstingsuppdragen av kommunen Region Gotland. Gotland blev landstingsfritt 1971, då de 14 dåvarande kommunerna och landstinget slogs ihop till en landstingsfri kommun.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.kommunerna.net/sv/kommuner/landskap
  2. ^ Nordisk Familjebok 2 uppl (1911), artikel landsting
  3. ^ Nationalencyklopedin (1993). "Landsting", band 12, sid 103-105.
  4. ^ Så bildades Västra Götalandsregionen, webbplatsen för Västra Götalandsregionen, läst 17 november 2015.
  5. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Kommunallag (2017:725) Svensk författningssamling 2017:2017:725 t.o.m. SFS 2018:1350 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725. Läst 9 november 2019. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150316102937/https://lagen.nu/1991:900. Läst 12 juli 2012. 
  7. ^ http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_landsting_och_regioner/landsting
  8. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Kommunallag (2017:725) Svensk författningssamling 2017:2017:725 t.o.m. SFS 2018:1350 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725. Läst 9 november 2019. 
  9. ^ [a b c d e f] SCB - Fotnoter[död länk]
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2010. https://web.archive.org/web/20101218170701/http://norrkoping.se/organisation/kommunen/kommunstyrelsen/kskontor/kommunservice/stadsarkiv/forskning/slaktforskning/. Läst 22 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]