Sveriges landsting

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För efterföljarna till Sveriges landsting, se region (landsting).

Landsting är den numera historiska organisationen för självstyrande regionala enheter i Sverige. Den genomfördes genom 1862 års kommunalreform. De benämndes ibland ”sekundärkommuner”, till skillnad från de vanliga (primär-)kommunerna. Landstingen var folkvalda församlingar som ansvarar för vissa bestämda samhällsuppgifter inom ett län, i första hand hälso- och sjukvård, lokaltrafik och regional utveckling.

Med början 1999 fick landstingen, ett efter ett, ett utökat ansvar för fysisk planering och regional utveckling av infrastruktur. I samband med det började de kalla sig för regioner. Efter den 1 januari 2019 använder samtliga landsting samt kommunen Gotland, ordet region i sitt namn. Se vidare region (landsting).

Under medeltiden var landsting benämningen på det högsta beslutande organet i de självständiga landskapen.[källa behövs]

I Finland motsvaras landstingen av landskapsförbund. Dessa är lagstadgade samkommuner, som regionens kommuner skall vara medlemmar i.[1] Dessa landskapsförbund har inte folkvalda fullmäktige utan styrs av kommunerna.

I Norge motsvaras landstingen av fylkeskommuner. De har folkvalda fullmäktige. De har dock något annorlunda ansvarsuppgifter än i Sverige.

De äldre landstingen (fram till 1632)[redigera | redigera wikitext]

Under vikingatiden och medeltiden bestod Sverige av ett antal självständiga ’’land’’ eller landskap, löst förenade under en gemensam kung. Landskapens högsta beslutande organ var landstinget där alla vuxna fria män kunde delta. Landstinget beslöt i frågor som rörde landskapet, det bestämde vad som var gällande rätt (landskapslag) och det var landskapets högsta domstol. En nyvald kung skulle rida sin eriksgata runt till landstingen och svära att hålla deras lagar och seder. Landstingen leddes av en lagman.

Kungamakten blev allt starkare, och 1634 indelades landet i län med ungefär samma områden som landskapen. Länen leddes av en landshövding, som var kungens personliga representant. Lagstiftningsmakten hade då övergått från landstingen till riksdagen. Lagmannen dömde i lagmansrätten, men han tillsattes nu av kungen. Landskapsmötena ersattes av länsmöten under landshövdingens ledning, men även dessa kom ur bruk. I Norrland levde de kvar längre och i Jämtland hölls det sista 1857.[2][3]

De moderna landstingen[redigera | redigera wikitext]

Från 1862[redigera | redigera wikitext]

Genom 1862 års kommunalförordningar och 1862 års landstingsförordning utfördes en genomgripande decentraliserings- och demokratiseringsreform i Sverige. Socknarna ersattes av dels en borgerlig kommun, dels en kyrklig kommun (församling). Man skapade också ett nytt självstyrelseorgan, landstinget, styrd av en folkvald församling.

Det utökades till slutligen 20 landsting i Sverige.

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

Den nya myndigheten kallades 1862 landsting, och dess folkförsamling kallades likaså landsting (till minne av det medeltida landstinget). Dess verksamhetsområde var ett län och kallades landstingsområde.

Genom 1954 års landstingslag infördes termen landstingskommun både för själva myndigheten och för dess verksamhetsområde. Detta behölls i 1974 års regeringsform och i 1977 års kommunallag.

I den nu gällande kommunallagen från 2017 heter myndigheten landsting, dess folkförsamling är landstingsfullmäktige och beträffande dess verksamhetsområde stadgas att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.[4]

Enligt kommunallagens terminologi är landstingen inte några kommuner; tvärtom inleds lagen med meningen "Sverige är indelat i kommuner och landsting." [5] I förvaltningsrättslig och statsvetenskaplig litteratur behandlas däremot landstingen tekniskt sett som "kommuner" av ett visst slag (sekundärkommuner). Regeringsformen nämner enbart att det finns kommuner på regional nivå, men anger inte hur dessa ska betecknas.

De enskilda landstingens namn hade (fram tills det fullständiga införandet av regionadministration 2019) formen Örebro läns landsting. Många valde dock att i kommunikationen till allmänheten använda kortare, inofficiella namn av typen Landstinget Kronoberg.[6]

Sveriges regioner (2000-talet)[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Region (landsting)

Den 1 januari 1999 utökades ansvarsområdet för landstingen i Skåne och Västra Götaland, och de benämndes därefter regioner.[7] Samma reform och namnändring infördes sedan successivt för övriga landsting.

Sedan 2019 kallar sig samtliga landsting för regioner, även om de formellt fortfarande är landsting. Gotlands län har sedan 1971 inget landsting och det tidigare landstingets uppgifter överfördes då till Gotlands kommun. Sedan 2011 kallas kommunen även för Region Gotland. Landstingens indelning beslutas av regeringen.

Observera att landsting och länsstyrelser är helt skilda organisationer med olika uppgifter.

Lista över landsting/regioner (2020)[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: region (landsting)
SWE-Map Län2007.svg

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Förändringar efter 1863[redigera | redigera wikitext]

Landstingsfria kommuner[redigera | redigera wikitext]

Då landstingen bildades 1864, fick städer med mer än 25 000 invånare inte delta.[källa behövs] Det gällde från början bara Stockholm och Göteborg, men 1871 hade även Malmö passerat gränsen. Gävle, Norrköping och Helsingborg följde. Denna begränsning upphörde efterhand[förtydliga] som tätorterna växte sig större. Men alla städer, utom Göteborg och Malmö, valde att söka tillstånd hos regeringen för att återinträda i landstingen när det blev möjligt under 1950- och 60-talet.

Malmö och Göteborg stod utanför landstinget fram till 1998 och var de sista landstingsfria kommunerna i det kontinentala Sverige. Andra kommuner/städer var Stockholm som stod utanför fram till 1968, Helsingborg 1948–1963, Gävle till 1963 och Norrköping 1872–1967.[9] I de kommuner som stod utanför landstingen sköttes deras frågor istället av respektive kommun/stadsfullmäktige.

Sedan 1998 är det bara Gotlands län som saknar landsting – i detta län sköts landstingsuppdragen av kommunen Region Gotland. Gotland blev landstingsfritt 1971, då de 14 dåvarande kommunerna och landstinget slogs ihop till en landstingsfri kommun.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.kommunerna.net/sv/kommuner/landskap
  2. ^ Nordisk Familjebok 2 uppl (1911), artikel landsting
  3. ^ Nationalencyklopedin (1993). "Landsting", band 12, sid 103-105.
  4. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Kommunallag (2017:725) Svensk författningssamling 2017:2017:725 t.o.m. SFS 2018:1350 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725. Läst 9 november 2019. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150316102937/https://lagen.nu/1991:900. Läst 12 juli 2012. 
  6. ^ http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_landsting_och_regioner/landsting
  7. ^ Så bildades Västra Götalandsregionen, webbplatsen för Västra Götalandsregionen, läst 17 november 2015.
  8. ^ [a b c d e f] SCB - Fotnoter[död länk]
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2010. https://web.archive.org/web/20101218170701/http://norrkoping.se/organisation/kommunen/kommunstyrelsen/kskontor/kommunservice/stadsarkiv/forskning/slaktforskning/. Läst 22 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]