Kontaktallergi
| Kontaktallergi | |
 Allergisk reaktion vid kontaktallergi | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | L25.9 |
| ICD-9 | 692.9 |
| DiseasesDB | 29585 |
| Medlineplus | 000869 |
| eMedicine | emerg/131 ped/2569 oph/480 |
| MeSH | svensk engelsk |
Kontaktallergi är en allergisk dermatit som uppstår genom direktkontakt med ett allergiframkallande ämne. Det är en cell-medierad immunitet, även kallad typ 4-hypersensitivitet. De allergen som utlöser besvär är ofta enkla kemikalier. Den vanligaste sjukdomen orsakad av kontaktallergi är kontaktallergiskt eksem. Den vanligaste specifika kontaktallergin är nickelallergi.
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Kontaktallergi förekommer hos cirka 15 procent av befolkningen och orsakar ofta eksem på händerna, i ansiktet och på kroppen.[1]
Orsaker[redigera | redigera wikitext]
Cirka 700 ämnen har klassificerats som allergiframkallande vid hudkontakt.[1] De vanligaste orsakerna till kontaktallergi och allergiskt kontakteksem är ämnen i kosmetika, hygienprodukter, tvättmedel, plaster och olika kemiska produkter.[1]
Några allergen[redigera | redigera wikitext]
Nickel[redigera | redigera wikitext]
Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi i Sverige, Europa och den industrialiserade världen.[1] Totalt 10–15 procent av kvinnorna i befolkningen och 20–30 procent av kvinnliga eksempatienter beräknas vara allergiska mot nickel, medan motsvarande siffror för män är betydligt lägre.[1]
Guld[redigera | redigera wikitext]
Guld är den näst vanligaste som nummer två efter nickel. Det finns forskning som indikerar att 5–10 % av alla kvinnor har guldallergi, men med varierande grad av besvär.[2]
Krom[redigera | redigera wikitext]
Krom har använts sedan 1800-talet för att garva läder, i legeringar och i ytbehandling, och det används också bland annat i rostskyddsfärg, färger, lacker, träimpregnering och rostfritt stål samt vid galvanisering. På 1980-talet begränsades krom i cement till 2 ppm i Danmark, Finland och Sverige genom krav på tillsats av järnsulfat. Begränsningen gäller i EU sedan 2005 . Kromallergi har redan minskat påtagligt hos män, och särskilt hos byggnadsarbetare i Norden.[1]
Epoxi och andra härdplaster[redigera | redigera wikitext]
Epoxiharts har länge varit en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterat allergiskt kontakteksem. Även, akrylater och vissa isocyanater är viktiga kontaktallergener, och många är extremt allergiframkallande.[1]
Konserveringsmedel[redigera | redigera wikitext]
De flesta konserveringsmedel är allergiframkallande. En del är mycket starka kontaktallergener, som kathon och formaldehyd.[1]
Hårfärger[redigera | redigera wikitext]
Två tredjedelar av de hårfärgsprodukter som används innehåller p-fenylendiamin, som är allergiframkallande. Hårfärger kan orsaka akuta och svåra eksem i ansiktet, hårbotten och på halsen hos konsumenter och handeksem hos frisörer. Problemet har ökat på senare år. p-fenylendiamin var förbjudet i hårfärg i Sverige 1943–1992 men förbudet upphävdes vid EU-inträdet.[1]
Parfymämnen[redigera | redigera wikitext]
Parfymämnen tillhör de vanligaste orsakerna till kontaktallergi. Det finns cirka 2500 parfymämnen, varav 100 är känt allergiframkallande. Parfymämnen används i många produkter förutom kosmetika, tvätt- och rengöringsmedel och andra konsumentprodukter. Både naturliga och syntetiska parfymämnen är allergiframkallande.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j] Nya åtgärder mot gamla kontaktallergener Läkartidningen nr 48, 2007, volym 104.
- ^ Chen, Jennifer K.; Lampel, Heather P. (2015-03). ”Gold contact allergy: clues and controversies”. Dermatitis: Contact, Atopic, Occupational, Drug 26 (2): sid. 69–77. doi:. ISSN 2162-5220. PMID 25757078. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25757078. Läst 31 augusti 2021.