Polisen i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Polisväsendet i Sverige ska enligt lagen arbeta för att "upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp". Den är uppdelad i Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.[1]

Polisman är i Sverige en person som tjänstgör inom polisen med sådan tjänsteställning som anges i polisförordningen (2014:1104). Polisman skall under tjänstgöring ha med sig tjänstekort för polisman (i folkmun kallat "polislegitimation") eller polisbricka.

Den svenska polismyndigheten har (december 2016) cirka 29 500 medarbetare varav cirka 20 000 poliser[2].

Svenska polisens historia[redigera | redigera wikitext]

Plymouth Valiant polisbil från 1974.

Från 1500-talet upprätthölls lagen av länsmän med hjälp av fjärdingsmän. 1850 års reform bestämde att det skulle finnas poliser i städer och köpingar och en fjärdingsman i varje socken, och vid början av 1900-talet fanns det cirka 2 800 stycken i Sverige.[3]

1910 inrättades en polisskola i Uppsala, vilket var den första egentliga polisutbildningen i Sverige.[4] 1935 infördes de första radiobilarna på prov i Göteborg.[5] 1958 började de första kvinnorna sin tjänst.[3]

Vid 1962 och 1964 års riksdagar beslutades det att polisen i Sverige skulle förstatligas, vilket genomfördes den 1 januari 1965.[3] I och med detta fick Sverige 119 polisdistrikt istället för 554. I samband med förstatligandet bildades Rikspolisstyrelsen som samordnande myndighet för polisverksamheten,[3] skillnaden mellan fjärdingsmän och poliskonstaplar upphörde,[3] sjöpolisen bildades, alla polisbilar målades svart-vita (med undantag för civilbilar) och patrullerande poliser upphörde att bära sabel.

1 januari 2015 omorganiserades Polisen och 21 polismyndigheter slogs samma till de båda myndigheterna Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.[4] 2016 tjänstgjorde cirka 20 000 poliser i Sverige men totalt hade Polismyndigheten drygt 28 500 anställda.[4]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Polisen i Sverige är sedan 1 januari 2015 omorganiserad till myndigheterna Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Polismyndigheten[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Polismyndigheten

Polismyndigheten är en myndighet under regeringen och sorterar under Justitiedepartementet. Polismyndigheten är en enrådighetsmyndighet med rikspolischefen som chef.

Polisregioner[redigera | redigera wikitext]

Polisregionerna med huvudsätena som röda punkter.
Huvudartikel: Polisregion

Polismyndigheten är indelad i polisregioner som i sin tur är indelade i polisområden. Varje polisregion leds av en regionpolischef och en biträdande regionpolischef. Alla polisregioner har enheter för utredning, underrättelse och operativ verksamhet, samt ett regionkansli.

Polisregioner
Region Huvudort Län
Polisregion Nord Umeå Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län
Polisregion Mitt Uppsala Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län
Polisregion Bergslagen Örebro Dalarnas, Värmlands och Örebro län
Polisregion Stockholm Stockholm Gotlands och Stockholms län
Polisregion Väst Göteborg Västra Götalands och Hallands län
Polisregion Öst Linköping Jönköpings, Södermanlands, Östergötlands län
Polisregion Syd Malmö Blekinge, Kronobergs, Kalmar och Skåne län

Polisområden[redigera | redigera wikitext]

Polisområdena omfattar i de flesta fall ett helt län. De största länen är indelade i mer än ett polisområde.

Varje polisområde leds av en polisområdeschef och en biträdande polisområdeschef. Ett polisområde har enheter för utredning och underrättelse, lokalpolisområden och ett kansli.

Lokalpolisområden[redigera | redigera wikitext]

Ett polisområde är indelat i lokalpolisområden som ska ha enheter för utredning, brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet. Lokalpolisområdet kan också ha en enhet för stöd- och service.

Nationella operativa avdelningen[redigera | redigera wikitext]

Nationella operativa avdelningen för bland annat Nationella insatsstyrkan, Polisflyget, Nationella bombskyddet, Nationella ledningscentralen, samordning av flera myndigheters insatser mot grov organiserad brottslighet samt fungera som nationell kontaktpunkt mot Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Polisutbildningen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Polishögskolan

Polisutbildningen innefattar fem terminers heltidsstudier och ges vid Södertörns högskola i Stockholm, Linnéuniversitetet i Växjö och Umeå universitet. I mitten på fjärde terminen går man ut på aspiranttjänstgöring på ett lokalpolisområde. Efter aspiranttjänstgöringen återgår man till den teoretiska utbildning för att slutföra de sista månaderna av polisutbildningen. Efter avslutad polisutbildning och godkänd aspiranttjänstgöring anställs man som polisassistent. Polishögskolan i Solna ansvarar för polisprogrammet.

Antalet anställda[redigera | redigera wikitext]

Svensk polisman, 2004.
Antal anställda 2000–2016 Andelen poliser och civilanställda 2000 och 2016
År Totalt Poliser Civila
2000 22 294 16 089 6 205
2001 22 708 16 120 6 588
2002 22 918 16 149 6 769
2003 23 062 16 292 6 770
2004 23 644 16 891 6 753
2005 23 940 17 073 6 867
2006 24 631 17 423 7 208
2007 25 838 17 866 7 972
2008 26 122 18 321 7 801
2009 26 891 19 144 7 747
2010 28 017 20 292 7 725
2011 28 382 20 398 7 984
2012 28 347 19 890 8 457
2013 28 488[6] 19 911 8 577
2014 28 689 [7] 20 051 8 638
2015 28 264[8] 19 903 8 361
2016 29 517 [9] 20 025 9 492





Circle frame.svg

År 2000

  poliser (72 %)
  civilanställda (28 %)





Circle frame.svg

År 2016

  poliser (68 %)
  civilanställda (32 %)

Kritik av organisationens efektivitet[redigera | redigera wikitext]

2006 års förvaltningskommitté pekade i sitt slutbetänkande 2008 (SOU 2008:118) ut den svenska polisen som ineffektiv.[10][11]

När Regeringen Reinfeldt tillträdde 2006 fick polisen historiskt stora resurstillskott. Trots detta blev polisen sämre på att klara upp brott och polisens tillgänglighet minskade. Enligt rikspolisstyrelsen klarades endast 17% brott upp, den lägsta siffran på 80 år. Endast 1 av 40 inbrott klarades upp.[12] Andelen brott som klaras upp var 2012 den lägsta på åtta år trots fler poliser.[13] Den negativa trenden fortsatte och hösten 2013 kom statistik från BRÅ som visade att polisen löst 15500 färre brott, 12% färre, än samma period 2012.[14]

Enligt polisforskaren Rolf Granér ledde ineffektiviteten 2016 till så svår resursbrist att förundersökningsledare tvingades att snarare leta efter skäl att lägga ner utredningar än att söka efter skäl att gå vidare med dem.[15]

Kritik av organisationens kultur[redigera | redigera wikitext]

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet (som har omkring 21000 medlemmar och representerar 97% av alla poliser), sade att organisationens kultur inte klarar att ta till sig av kritik.[16] Även polisforskaren och lektor på polisutbildningen vid Linnéuniversitetet Rolf Granér menade 2016 att polisens organisation inte kunde ta till sig av kritik som nonchalerades, bortförklarades eller stoppades istället för att välkomnas den och att lösningar eftersöktes. Han tillade att den hade påtagligt svårt att lära av sina misstag och att utvärdera sig själv. Att göra något var viktigare än kvalitén på det som gjordes.[15]

År 2015 sade 832 poliser upp sig vilket var den högsta siffra dittills noterad, de nyutbildade polisaspiranterna var 646 till antalet och innebar ett underskott på 186 poliser. En ökning noterades i uppsägningar bland poliser i åldrarna yngre än 40 och 40-60 år, förutom att fler poliser väljer att pensionera sig före 65 års ålder. Polisförbundet menar att ökningen beror på en omorganisation som deras medlemmar är missnöjda med. En grupp poliser som sagt upp sig rekryterades av Migrationsverket och Försäkringskassan.[17][18]

Verksamheten[redigera | redigera wikitext]

Svensk polis utför nykterhetskontroll.
Hastighetskontroll med laserpistol vid en skola.
Beriden polis eskorterar Högvakten i Stockholm.

Förutom ren brottsbekämpning handhar polisen även utfärdande av pass och nationella id-kort, trafikfrågor, tillståndsgivning, vapenärenden, hittegods och narkotikafrågor. Man jobbar också med anmälningar vid brottsmisstanke och förebyggande av brott. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av poliser utförs numera allt oftare av ordningsvakter. Orsaken till detta brukar ofta motiveras med resursbrist hos polisen. Eftersök av försvunna personer är också det ett polisiärt ansvarsområde samt räddningsaktioner i fjällvärlden där man samarbetar med fjällräddningen.

Det brottsförebyggande arbetet underlättas bland annat genom en polisorganisation där närpoliser har ansvaret för en stor del av det dagliga arbetet. En närpolis ska kunna arbeta inom flera områden, till exempel trafik och övervakning, men också med vissa av de brottsutredningar som tidigare gjorts vid kriminalavdelningarna.

Polisens arbetsuppgift kan vara att patrullera vissa geografiska områden i bil, på cykel, till häst eller till fots och ingripa när någon behöver hjälp eller om de ser något misstänkt. Polisen får akuta utryckningsuppdrag, till exempel om en butik blivit rånad eller om det har hänt en trafikolycka. Övervakning av idrottsevenemang, konserter eller demonstrationer är andra uppdrag. Vid trafikövervakning kontrolleras hastighet, nykterhet, behörighet, bilbälte samt fordonets utrustning och eventuella last.

Polisen informerar olika grupper i samhället om hur man förebygger brott. Man är till exempel ofta med i trafikundervisningen samt lag- och rättsundervisningen i grundskolan. Polisen bedriver även i vissa fall opinionsbildning för rådande lagar. Detta främst genom att polisen deltar i antinarkotikakampanjer tillsammans med exempelvis skola, socialtjänst, kriminalvård och tull.

Att spana efter misstänkta personer och försvunna föremål är andra exempel på polisuppgifter. Polisen skriver också rapporter och protokoll efter olika ingripanden och händelser.

Brottsbekämpning[redigera | redigera wikitext]

När brott har begåtts så tar polisen emot brottsanmälningar från allmänheten. Polisens nödtelefonnummer (SOS Alarm) är 112. Numera kan man även ringa till 114 14 för mindre akuta fall. Nödsamtal ska alltid ringas in till 112. Det är ännu så länge inte möjligt att skicka ett fotografi bildbevis/signalement från en mobiltelefon med kamera, eftersom polisen ännu inte har utrustning för att mottaga sådant.

I samband med ett ingripande, där det finns misstanke om brott, gör polisen en utredning. De kan då titta på eventuella bildbevis/signalement i till exempel mobilkamera. Om det gäller enklare ärenden utreder närpoliserna omständigheterna kring brottet. Det kan till exempel gälla att förhöra vittnen och misstänkta samt de människor som anser att de blivit utsatta för brott. Andra arbetsuppgifter är att göra tekniska undersökningar som att säkra fingeravtryck eller samla in viktiga föremål vid brottsplatsen. I utredningen kan också ingå att fotografera och göra skisser.

Krishantering[redigera | redigera wikitext]

Polisen har speciella enheter som används vid svårare ordningsstörningar eller allvarliga hot mot säkerheten, till exempel Piketen och Nationella insatsstyrkan. Vid mer omfattande påfrestningar fanns det tidigare även möjlighet att få förstärkning från Beredskapspolisen.

Militärpolis[redigera | redigera wikitext]

En militärpolisman att anse som polisman, något förenklat, då denne fullgör uppgifter som rör Försvarsmakten.[19]

Inom försvarsmakten används internt för militärpolisen kriterierna:

  • Geografiskt - områden som ägs, hyrs, disponeras av Försvarsmakten eller där Försvarsmakten bedriver verksamhet.
  • Personellt - försvarsmaktens personal även då den befinner sig utanför Försvarsmaktens område.
  • Materiellt - försvarsmaktens materiel, exempelvis fordon, vapen och/eller övrig materiel. Detta gäller även utanför Försvarsmaktens område.

Militärpolisen agerar med samma rättigheter och skyldigheter som ordinarie polis så länge detta sker inom Försvarsmakten. Utanför Försvarsmakten äger militärpolis ingen annan rätt än envar. Detta innebär dock inte att militärpolisen endast agerar inne på militärt område eller mot militär personal.

Vid svenska internationella militära insatser ansvarar militärpolisen för att utreda brott begångna av/mot svensk personal samt upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i insatsområdet.

Pass och nationellt identitetskort[redigera | redigera wikitext]

Polisen ansvarar för att utfärda pass och nationellt identitetskort i Sverige.

Svensk polisbåt.

Tillstånd[redigera | redigera wikitext]

För vissa aktiviteter krävs tillstånd från polisen, tex

  • större sammankomster,
  • konserter,
  • tävling eller uppvisning i sport eller idrott,
  • tivoli,
  • karnevalståg,
  • marknad eller mässa,
  • sprängning,
  • försäljning av fyrverkerier,
  • uppskjutande av raketer,
  • handel och förvaring av explosiva varor,
  • störande buller,
  • penninginsamling,
  • lotterier,
  • att vara ordningsvakt,
  • eldningstillstånd,
  • demonstration på offentlig plats,
  • danstillstånd

Statistik och information om ärenden[redigera | redigera wikitext]

Anmälda brott per 100 000 personer 1993–2013
  Samtliga brott
  Bostadsinbrott
  Misshandel, grov misshandel
  Sexualbrott 6 kap, inkl våldtäkt
  Rån, grovt rån
  Mord, dråp och misshandel m. dödlig utgång

Den statliga myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvarar för den svenska officiella kriminalstatistiken. Medan antalet anmälda brott under 2000-talet legat på ungefär samma nivå eller stigit svagt, omkring 1,4 miljoner för samtliga brottskategorier, även om det varierat i typer av brott, så har andelen som klarats upp visat en sjunkande trend.[20][13][14]

Polismyndighetern har olika presstalespersoner som är de som ansvarar att informera allmänheten via media vid allvarliga incidenter. Incidenter dokumenteras även i polisrapporter och polisutredningar, som sedan kan leda till underlag för åtal vid domstol. Polismyndigheten informera sedan på sedvanligt sätt om sin verksamhet och dess resultat.

Kritik av redovisad statistik[redigera | redigera wikitext]

Riksrevisionen kritiserade polisen 2016 för att i sin årsredovisning inte ha redovisat den försämrade brottsuppklaringen.[21]

Enligt polisforskaren Stefan Holgersson är polisen systematisk i sitt skönmålande av de resultat de uppnår. Som exempel uppgav han polisens påstående 2010 att deras hårdföra linje hade marginaliserat Black Cobra, vilket fick rekryteringen att gå i motsatt riktning, något man i närheten av länsledningen även kände till.[22]

Kritik av information om ärenden[redigera | redigera wikitext]

I maj 2013 uppgav polisen att en man som de skjutit hade förts till sjukhus med ambulans när han i själva verket hade avlidit på plats. Skjutningen blev en förevändning, eller till och med den tändande gnistan, för Upploppen i Stockholm 2013.

I juni 2016 sköts en man i Bagarmossen till döds av polisen, som först kommunicerade att mannen hade avlossat skott mot polisen. Först över en månad senare korrigerade polisen uppgiften och sade att han inte hade avlossat något skott.[23]

Statsåklagaren Nils-Eric Schultz och riksdagsledamoten Peter Althin anklagade 2008 polisen för att sedan mitten av 1990-talet i hundratals fall ha förfalskat och undanhållit bevisning för domstolar och försvarsadvokater. Anklagelsen bygger i stor utsträckning som den kritik som chefs-JO Mats Melin och justitiekanslern Göran Lambertz framfört och som går ut på att polisen har gjort sig till "en stat i staten".[24]

Ett uppmärksammat fall var när polisen hade manipulerat filmmaterial som användes i en rättegång efter Göteborgskravallerna i juni 2001 där polisen hade klippt ihop bilder från olika tillfällen och lagt på ljud från en talkör som inte hördes vid tidpunkten.

Fordon och utrustning[redigera | redigera wikitext]

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Polisbilar i Sverige
Svensk polisbil av typen Volvo XC70.
Polisutrustning i bälte, sett bakifrån.

Svenska polisen använder många olika typer av fordon, bland annat:

Övrig utrustning[redigera | redigera wikitext]

Alla ordningspoliser har ett utrustningsbälte runt midjan där man har sin tjänstepistol av fabrikatet Sig Sauer, extra magasin, expanderbar batong, handfängsel, kommunikationsradio av märket Sepura eller Ericsson, mobiltelefon, pepparspray, nycklar och handskar. Utöver det har man en insatsväska där man har tilläggsutrustning som är bland annat skyddsmask 90, hjälm, benskydd och tyngre ballistisk skyddsväst. Numera har många poliser också en RAKEL-enhet med sig, vilken ser ut ungefär som en mobiltelefon. Polisens pistolammunition byttes 2003 från den icke-expanderande Norma till en dumdumkula av fabrikat Speer Bullets (Speer gold dot), vilken expanderar i kroppen efter träff.[25] Som förstärkningsvapen använder polisen i Sverige den tyska kulsprutepistolen Heckler & Koch MP5.

Intern radiokommunikation[redigera | redigera wikitext]

Polisen använder ett radiosystem vid namn RAKEL som är digitalt och krypterat. Polisen gjorde de första testerna med RAKEL i april 2006.

RAKEL är helt omöjligt att avlyssna med en polisscanner/polisradio som går att köpa i teknikaffärer.

Extern kommunikation[redigera | redigera wikitext]

Genom ökad närvaro på sociala medier, både nationellt och lokalt, når polisen ut med sin information och får in tips och vittnesuppgifter för att kunna lösa specifika brott.

Polisrollen[redigera | redigera wikitext]

Tjänstegrader[redigera | redigera wikitext]

Kravallutrustad polis i yttre tjänst, 2007.

Med polismän avses innehavare av följande tjänster:

  • Rikspolischefen
  • Säkerhetspolischefen
  • Biträdande säkerhetspolischefen
  • Polismästare
  • Polisöverintendent,
  • Polisintendent
  • Polissekreterare
  • Poliskommissarie
  • Polisinspektör
  • Polisassistent
  • Polisaspirant under tjänstgöringstid vid Polismyndigheten.

För anställning som polisaspirant krävs avklarad grundutbildning på polisprogrammet. För anställning som polisassistent eller som polisinspektör eller poliskommissarie krävs fullgjord grundutbildning och godkänd aspirantutbildning, utbildning som specialist eller motsvarande utbildningar enligt äldre bestämmelser. Efter att man arbetat som polisassistent ett antal år kan man, söka eller bli erbjuden anställning som inspektör. För att få titeln kommissarie krävs vanligast att man söker en så kallad kommissarietjänst, vanligen enhetschef eller liknande.

För anställning som polismästare, polisöverintendent, polisintendent eller polissekreterare krävs antingen att lämplig akademisk examen eller har genomgått grundutbildning till polisman. I bägge fallen tillkommer efter anställning särskild chefsutbildning. Även den som genomgått "annan motsvarande utbildning och i övrigt uppfyller kraven kan anställas på dessa tjänster.

Befogenheter[redigera | redigera wikitext]

En statlig utredning, SOU 2010:103[26], fick i uppdrag att närmare överväga särskilda spaningsmetoder som infiltration, provokativa åtgärder samt användning av tekniska spaningshjälpmedel som för närvarande sker med stöd av de allmänna befogenheterna i bland annat polislagen (1984:387).[27]

Poliser som har dött i tjänst[redigera | redigera wikitext]

Se Polismord i Sverige

Under åren 1900 till 2017 har 99 poliser dött i tjänst genom våld eller olyckor. Främsta orsaken till dödsfall i tjänsten är trafikolyckor med 57 dödsfall, följt av skjutvapen som orsakat 24 dödsfall.[28]

Användande av våld[redigera | redigera wikitext]

Verkanseld med dödlig utgång 2007−2015
år antal
2007
  
0
2008
  
0
2009
  
1
2010
  
0
2011
  
1
2012
  
0
2013
  
4
2014
  
3
2015
  
2
Polisens verkanseld med dödlig utgång i Sverige 2007−2015[29]

Polisens rätt till att använda våld, en del av våldsmonopolet, har diskuterats då det är svårt att dra gränser till vad som är berättigat och icke-berättigat våld. Ofta uppstår dessa diskussioner vid speciella händelser, bland annat när personer dödats eller skadats allvarligt. I svenska medier uppstod stora diskussioner om polisbrutalitet efter de så kallade Göteborgskravallerna. Även fallet om Osmo Vallo rönte stor uppmärksamhet. En rapport från Polishögskolan 2010 visade att minst 30 personer hade avlidit i samband med ingripanden från polis, ordningsvakter och vårdpersonal de senaste 25 åren.[30] En rapport 2016 visade att det hade blivit vanligare att polisen använde vapen som påtryckningsmedel vid ingripanden.[29]

Verkanseld med dödlig utgång[redigera | redigera wikitext]

Polisen skjuter verkanseld mot personer i snitt 20 gånger per år. 2016 hade i genomsnitt en person per år dött av polisskott de senaste 20 åren, men där siffran de senaste åren ökat till 2, 3 och 4 per år.[31]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Äldre uniformer på Polismuseet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SFS 1984:387 (lagen.nu)
  2. ^ ”Årsredovisning 2016” (pdf). Polisen. februari 2017. sid. 56. https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Arsredovisningar/01%20Polisen%20nationellt/Polisens-arsredovisning-2016.pdf. Läst 21 maj 2017. 
  3. ^ [a b c d e] Polisen i Sverige växer fram Arkiverad 8 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Polismuseet Läst 2016-07-13
  4. ^ [a b c] Polis igår och polis idag Arkiverad 3 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine. Polismuseet Läst 2016-07-13
  5. ^ Gert Ekström (1986) s:92
  6. ^ Antal anställda per personalkategori 2000-2013
  7. ^ Antal anställda per personalkategori 2001-2014
  8. ^ Polisens årsredovisning 2015
  9. ^ Polisens årsredovisning 2016
  10. ^ Olsson, Tobias. ””Slå samman polisen”” (på sv). SvD.se. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2201733.svd. Läst 23 mars 2017. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160105223736/http://www.sou.gov.se/forvaltkom/pdf/SOU%202008_118.pdf. Läst 15 december 2008.  2008-12-15
  12. ^ "Hur ta tillbaka initiativet? Fredrik Reinfeldt", Ekots lördagsintervju, 9 juni 2012. Hört den 12 juni 2012.
  13. ^ [a b] http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.969224-samsta-polissiffrorna-pa-atta-ar”. Göteborgs-Posten. 8 juni 2012. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.969224-samsta-polissiffrorna-pa-atta-ar. Läst 25 juli 2012. 
  14. ^ [a b] Bottensiffror för polisen”. Aftonbladet. 9 september 2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17501474.ab. Läst 19 september 2013. 
  15. ^ [a b] "Krisen inom svensk polis" (vid 10 minuter 30 sekunder), Studio Ett, Sveriges Radio, 31 augusti 2016. Åtkomst den 31 augusti 2016.
  16. ^ "Aktuellt 20 februari 2012[död länk]", SVT, sett den 21 februari 2012.
  17. ^ Polisen oroas av alla avhopp”. Dagens Nyheter. 22 mars 2016. http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisen-oroas-av-alla-avhopp/. Läst 20 augusti 2016. 
  18. ^ ”Polisförbundet: Poliser säger upp sig efter omorganisationen”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6471264. Läst 20 augusti 2016. 
  19. ^ ”Förordning (1980:123) med reglemente för militärpolisen” (på sv-SE). 10 april 1980. https://lagen.nu/1980:123. Läst 23 mars 2017. 
  20. ^ Enligt statistik redovisad av Brottsförebyggande rådet
  21. ^ "Polisen lät bli att redovisa sitt dåliga resultat", dn.se, 12 september 2016. Åtkomst den 13 september 2016.
  22. ^ SVT:s ABC Arkiverad 17 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., kl 19.15. Sett den 14 november 2012.
  23. ^ Monika Titor. "Polisen backar om dödsskjutning", Sveriges Radio, 27 juli 2016. Åtkomst den 28 juli 2016.
  24. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3462&a=844249 2008-12-08
  25. ^ Dagens Nyheter den 21 december 2015, sidan 8
  26. ^ Justitiedepartementet, Polismetodutredningen. "Särskilda spaningsmetoder SOU 2010:103[död länk]", Regeringens webbplats, 22 december 2010. Hämtad den 30 augusti 2011.
  27. ^ Justitiedepartementet, Polismetodutredningen. "Särskilda spaningsmetoder SOU 2010:103", Regeringens webbplats, 22 december 2010. Hämtad den 30 augusti 2011.
  28. ^ ”Svenska Polismäns Minnesportal”. http://www.spmp.se/site/index.php?option=com_content&view=article&id=109&Itemid=109. Läst 25 juli 2017. 
  29. ^ [a b] Aktuellt kl 21 (vid 3 min 30 sek), Sveriges Television, 18 juli 2016.
  30. ^ "30 har dött i polisingripanden", Sveriges radios Ekot, 14 december 2010. Läst den 2 januari 2012.
  31. ^ "Luncheko" (vid 4min 20sek), Lunchekot, Sveriges radio, 29 maj 2016. Åtkomst den 29 maj 2016.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gert Ekström (1986) Från larmklocka till blåljus: ambulanser, brandbilar, polisbilar och bärgare genom åren, Winberg förlag, Hudiksvall ISBN 91-87004-10-0
  • Lindorm, Erik (1939). Gustaf V och hans tid 1907-1918 
  • Tidens kalender - 1954. Tidens Förlag. 1954 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Polisen i Sverige.