Konung Gustaf III (1777)
| |||
Linjeskeppet Konung Gustaf III:s akterspegelornament som bevarats hos Sjöhistoriska museet i Stockholm | |||
Allmänt | |||
---|---|---|---|
Typklass/Konstruktion | Linjeskepp | ||
Historik | |||
Byggnadsvarv | Karlskronavarvet | ||
Sjösatt | 1777 | ||
Öde | Utrangerat 1825 | ||
Tekniska data | |||
Längd | 174 fot | ||
Bredd | 46,8 fot | ||
Djupgående | 21,4 fot | ||
Maskin | Segelfartyg | ||
Bestyckning | 70 kanoner | ||
Konung Gustaf III (70 kanoner) var ett svenskt linjeskepp som byggdes 1777 på Karlskrona Örlogsvarv efter Fredrik Henrik af Chapmans ritningar.
Byggnation
Byggd på Karlskronavarvet 1777 efter ritningar av af Chapman. Hon var en tvådäckare och förde en bestyckning om 70 kanoner.
Tjänstehistoria
Konung Gustaf III deltog med framgång i Gustav III:s ryska krig, 1789-1790, då hon var chefsfartyg för linjeflottan som stod under Hertig Karls befäl. Hon deltog bland annat i slaget vid Hogland, Slaget vid Ölands södra udde samt även vid Viborgska gatloppet den 3 juli 1790.
Skeppet ingick även i den flotta som sattes upp 1807-1809, därefter blev hon blockskepp i Karlskrona. Hon tågs åter i linjetjänst till flottan åren 1812-1814. Skeppet blev utrangerat 1825.
Fartygschefer
- 1788 - 1790 - Eric af Klint[1]
Bilder
-
Ankare som tillhört linjeskeppet Konung Gustaf III.
-
Konung Gustaf III avger nattsignalen Klart till vändning under Gustav III:s ryska krig. Akvarell av Johan Petter Cumelin.
-
Etsning av amiral Jacob Hägg.
Källor
- Gunnar Unger (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden 1680-1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag