Koronal konsonant

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Artikulationsställen
Labiala
Bilabiala
Labiodentala
Linguolabiala
Koronala
Interdentala
Dentala
Retroflexa
Alveolara
Postalveolara
Alveolopalatala
Dorsala
Palatala
Labiopalatala
Velara
Labiovelara
Uvulara
Faryngala
Epiglottala
Glottala
Se även: artikulationssätt  · Kategori:Konsonantljud

Den här sidan kan innehålla fonetisk information skriven med IPA, som kan krångla i vissa webbläsare. Hjälp.

Redigera den här mallen

Koronaler (även framtungskonsonanter[1] eller predorsaler) är konsonanter som uttalas genom att främre delen av tungan (tungspetsen och tungbladet) bildar kontakt med tänderna och/eller tandvallen. Huvudtyperna bland koronalerna är dentaler och alveolarer.

I svenskan dominerar de dentala koronalerna i [d], [t], [n], [l]. I engelskan är motsvarande konsonanter i typfallet alveolara. I vissa språk, till exempel hindi, är skillnaden mellan dentaler och retroflexer distinktiv.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Engstrand, Olle (2004). Fonetikens grunder, s. 132
  2. ^ Engstrand, Olle (2004). Fonetikens grunder, s. 134

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Engstrand, Olle (2004). Fonetikens grunder. Lund: Studentlitteratur