Korthuvad flygpungekorre
| Korthuvad flygpungekorre Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Korthuvad flygpungekorre | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Underklass | Theria |
| Infraklass | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning | Fåframtandade pungdjur Diprotodontia |
| Familj | Flygpungekorrar Petauridae |
| Släkte | Petaurus |
| Art | Korthuvad flygpungekorre P. breviceps Waterhouse, 1839 |
| Vetenskapligt namn | |
| § Petaurus breviceps | |
| Utbredning | |
 | |
| Underarter | |
| |
| Synonymer | |
| Australisk flygpungekorre | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Korthuvad flygpungekorre (Petaurus breviceps) är en liten flygpungekorre som på engelska kallas för Sugar glider för att den gillar sötsaker.[2] De blir upp till 40 cm långa och väger drygt ett hekto. Den kan glidflyga upp till 45[3]-100 meter.[4]
Utbredning
Korthuvad flygpungekorre lever naturligt i östra och norra Australien, Nya Guinea och i Bismarckarkipelagen. Den har senare blivit introducerad till Tasmanien i Australien.[4][5][6][7]
Underarter
P. b. ariel - mörkgrönt, P. b. biacensis - svart, P. b. breviceps - rött, P. b. flavidus - gult, P. b. longicaudatus - blått, P. b. papuanus - magenta, P. b. tafa - ljusgrönt
Taxonomin för korthuvad flygpungekorre är omstridd.[3] Enligt Catalogue of Life delas den upp i fyra underarter[8][9]:
- P. b. ariel (Gould, 1842)
- P. b. breviceps (Waterhouse, 1838)
- P. b. longicaudatus (Longman, 1924)
- P. b. papuanus (Thomas, 1888)
Enligt The Paleobiology Database ingår dessutom följande tre som underarter[10]:
- P. b. biacensis (Ulmer, 1940)
- P. b. flavidus (Tate och Archbold, 1935)
- P. b. tafa (Tate och Archbold, 1935)
Ekologi
Föda
Födan består av kåda och sav (främst från eukalyptus), nektar och ett stort urval insekter. Dieten varierar med årstiden, på sommaren och våren är det mest insekter medan det på vintern är mer kåda och sav.[11] Den har observerats kunna ta insekter under glidflygning.[12]
Dvala
Under vintern, torka eller regniga nätter kan korthuvad flygpungekorre gå in i ett dvalliknande tillstånd. Det kan vara 2 till 23 timmar (i snitt 13) och kroppstemperaturen kan sjunka till 10,4°C.[13]
Noter
- ^ Petaurus breviceps på IUCN:s rödlista, auktor: Waterhouse, G. 1838, besökt 24 maj 2010.
- ^ ”Sugar Glider (Petaurus breviceps)”. australianfauna.com. http://www.australianfauna.com/sugarglider.php. Läst 24 maj 2010.
- ^ [a b] Nowak, Ronald M. (7 april 1999). Walker's Mammals of the World, Volym 1. JHU Pres. sid. 139-140. http://books.google.de/books?hl=sv&id=T37sFCl43E8C&q=Petaurus+breviceps#v=snippet&q=Petaurus%20breviceps&f=false. Läst 31 oktober 2014
- ^ [a b] Wildlife Management Branch. ”Sugar Glider”. Department of Primary Industries, Parks, Water and Environment, Tasmanien. http://www.dpiw.tas.gov.au/inter.nsf/webpages/bhan-53j8xs?open. Läst 24 maj 2010.
- ^ ”Petaurus breviceps”. Wilson and Reeder's Mamal Species of the World, Third Edition. Bucknell Univesity. http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?id=11000157. Läst 31 oktober 2014.
- ^ ”Petaurus breviceps”. Encyclopedia of Life. http://eol.org/pages/323825/overview. Läst 29 oktober 2014.
- ^ Fowler, Erin (14 juni 2010). ”Petaurus breviceps”. Animal Diversity Web. University of Michigan, Museum of Zoology. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Petaurus_breviceps/. Läst 31 oktober 2014.
- ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (14 juni 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/6900313. Läst 31 oktober 2014.
- ^ ”Petaurus breviceps Waterhouse, 1838”. Universal Biological Indexer and Organizer. http://www.ubio.org/browser/details.php?conceptID=&namebankID=9744419&classID=106. Läst 31 oktober 2014.
- ^ ”Petaurus breviceps”. The Paleobiology Database. http://paleobiodb.org/navigator/. Läst 29 oktober 2014.
- ^ ”Sugar Gliders” (PDF). Midwest Bird & Exotic Animal Hospital. 9 december 2009. sid. 2. http://www.midwestexotichospital.com/pdfdocs/sugargliders.pdf. Läst 24 maj 2010.
- ^ Nowak, Ronald M. (12 september 2005). Walker's Marsupials of the World. JHU Pres. sid. 190-191. http://books.google.se/books?id=5RT9W1WkePYC&lpg=PP1&pg=PA190&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 31 oktober 2014
- ^ Gerhard Körtner; Geiser, Fritz (8 juli 1999). ”Torpor and activity patterns in free-ranging sugar gliders Petaurus breviceps (Marsupialia)” (på engelska). Biomedical and Life Sciences. Springer Berlin. sid. 350-357. doi:. http://www.springerlink.com/content/6ku64m3rhn9n4fl7/.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Korthuvad flygpungekorre.
Wikispecies har information om Petaurus breviceps.
