Krüpers nötväcka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Krüpers nötväcka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Krüper's Nuthatch (Sitta krueperi), Achladeri Forest, Lesvos, Greece, 16.04.2015 (2).jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Nötväckor
Sittidae
Släkte Sitta
Art Krüpers nötväcka
S. krueperi
Vetenskapligt namn
§ Sitta krueperi
Auktor Pelzeln, 1863
Hitta fler artiklar om fåglar med

Krüpers nötväcka[2] (Sitta krueperi) är en tätting i familjen nötväckor som förekommer huvudsakligen i Turkiet.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Krüpers nötväcka är en relativt liten nötväcka, endast 11,5-12,5 centimeter. Liksom övriga nötväckor är ovansidan blågrå och undersidan smutsvit. Denna art kännetecknas dock av kombinationen svart framhjässa, vitt ögonbrynsstreck och en stor roströd fläck på bröstet. Könen är i princip lika, honan har något mindre svart på huvudet än hanen som dessutom är mindre avgränsat mot både ögonbrynet och den blågrå nacken.[4]

Fågeln lockar mjukt dvuii, likt grönfinken. Sången är en gäll ramsa som liknats vid en gammaldags cykeltuta eller leksakstrumpet.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten är stannfågel eller höjdledsflyttare i Mindre Asien från Turkiet till Kaukasusbergen,[3] men också på den grekiska ön Lesbos utanför det turkiska fastlandet.[1] Arten är närmast släkt med en annan art med mycket begränsad utbredning, den algeriska kabylnötväckan (Sitta ledanti) som upptäcktes först 1975.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Krüpers nötväcka bebor tempererade barrskogar från havsnivån till 2400 meter över havet, i Turkiet huvudsakligen med svarttall (Pinus nigra), ädelgranen Abies cilicica, tallarten Pinus brutia, en samt cederarten Cedrus libani. I Kaukasus återfinns den istället i granskog mellan 1000 och 2000 meter, framför allt i gamla bestånd av nordmannsgran (Abies nordmannia) men också i tallskog. Den bygger sitt bo i halvdöda trädstammar redan utgrävda av hackspettar. Fågeln lever huvudsakligen av insekter och spindlar under häckningstid, under höst och vinter av barrträdsfrön som den gärna lagrar.[1] Endast honan ruvar äggen.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Världspopulationen uppskattas till 121.000-451.000 par, varav den absoluta merparten häckar i Turkiet. Den minskar i antal, men från och med 2015 kategoriseras den ändå som livskraftig av internationella naturvårdsunionen IUCN från att tidigare ha betraktats som nära hotad.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Theobald Johannes Krüper (1829-1921), tysk ornitolog och samlare.[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Sitta krueperi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 348. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Pasquet, E., F.K. Barker, J. Martens, A. Tillier, C. Cruaud, and A. Cibois (2014), Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives, J. Ornith. 155, 755-765.
  6. ^ Polivanov, V.M. and Polivanova, N.N. 1986. Sitta krueperi Pelz. Trudy Teberdinsk. Gos. Zapoved. 10: 115-121.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]