Hoppa till innehållet

Kransborre

Från Wikipedia
Kransborre
L.
Status i Sverige: Starkt hotad[1]
Från Ftanz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Plantzen
  • A Del av blommande planta, återgiven i naturlig storlek
  • 1 Blommor, förstorade
  • 2 Kronblad, isärtagna och utbredda, förstorat
  • 3 Ståndare, förstorat
  • 4 Pollen, förstorat
  • 5 Kalk, förstorat
  • 6 Ituskuren kalk med pistill, förstorat
  • 7 Pistill, förstorad
  • 8 Undre del av pistill med 2 fröhus uppskurna på längden, förstorat
  • 9 Dito i tvärsnitt, förstorat
  • 10 Nötter, naturlig storlek och förstorat
  • 11 och 12 Nöt sedd från olika håll, förstorat
  • 13 och 14 Dito, upsskuret på längden, förstorat
  • 15 Dito, uppskuret på tvären, förstorat
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteKransborrar
Marrubium
ArtKransborre
M. vulgare
Vetenskapligt namn
§ Marrubium vulgare
AuktorL.
Synonymer
Andorn

Kransborre, Marrubium vulgare L. är en flerårig växt inom familjen kransblommiga växter.

Kransborren blir 25 – 60 cm hög och blommar från juli till september med små gulvita blommor. Blomsamlingarna är klotrunda, täta men åtskilda och har ett foder som är 3 – 4 mm långt och stjärnhårigt. Stjälken är grov och vitullig. Bladen är 2 – 4 cm långa, rundade, naggade och rynkiga. De är skaftade, gleshåriga på ovansidan och filthåriga på undersidan.

Kromosomtal 2n = 34, 36.

Kransborre är ursprunglig i medelhavsområdet.

Denna växt är mycket sällsynt i Norden (fridlyst i Sverige), men kan finnas naturaliserad intill gammal bebyggelse och i trädgårdar.

Utbredningen i Norden är begränsad till huvudsakligen Öland och Gotland samt en del områden i Danmark.

Utbredningskartor

[redigera | redigera wikitext]

Frisk, öppen kulturmark.

Namn Trakt  Referens 

Andorn Närke [2]
Stjälkborre Närke

Enligt folkmedicinen kan beredningar av kransborre användas mot

Ansågs också urindrivande.

Enligt engelska wikipedia ingick den ofta i en örtblandning kallad gruit som användes i öl innan humle slog igenom.

Detta kan synas märkligt för en nu sällsynt växt, men förklaringen är att kransborre var mycket vanlig i södra Sverige, då den namngavs av Linné på 1700-talet.

  1. ^ ”Rödlistning 2020 av kransborre”. Artfakta. SLU Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/Marrubium-vulgare-1019. Läst 19 mars 2022. 
  2. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 9, [1] Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  3. ^ Christine Grey-Wilson & Jill Coombs: Kryddväxter & läkeörter, Norstedts Förlag AB, Stockholm 1997, ISBN 91-1-970571-9

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]