Krav (istyp)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se krav (olika betydelser).

Krav (en: Frazil) är små millimeterstora iskristaller som flyter fritt i vatten. Det kan liknas vid att det snöar i vattnet. Krav bildas i öppet, underkylt vatten (vatten som har en temperatur under noll grader) som hålls i rörelse. Det kan gälla rinnande vattendrag eller vatten i havet eller stora sjöar som hålls i rörelse av vågor.

Nyisbildning från krav[redigera | redigera wikitext]

Krav kan fastna i botten varvid så kallad bottenis (en: Anchor ice) bildas. Bottenis i grunda vattendrag framträder som vita områden i vattnet[1]. Bottenis kan få tillräcklig lyftkraft och flyta upp till ytan. Isen innehåller då vanligen material från vattnets botten.

Krav kan även flyta upp till ytan och där bilda ett lager som liknar snöslask. På svenska förekommer termen grötis som troligen refererar till detta snöslasklager [2]. Detta slasklager kan sedan frysa ihop till ett istäcke. Ett istäcke som bildats av krav kallas för kravis (en: Frazil ice). Snöslask kan även bildas av att det snöar i nollgradigt vatten. Detta kallas på engelska för slush. Is som bildas från snöslask på detta sätt kallas för snöis.

Vid polarhaven sker ofta isbildning i flera steg från krav till fast is. I det första steget samlas ett vanligtvis runt 10 cm tjock hinna av krav vid vattenytan[3]. Detta kallas på engelska för grease ice, på svenska förekommer termen ishinna inom sjöfart och i meteorologiska kretsar[4]. Denna ishinna bildar en matt, trögflytande soppa på vattenytan[5] som på avstånd kan påminna om olja som flyter på vattenytan. Liknelsen med olja stämmer även med faktum att ishinnan kan driva iväg med vinden och bilda långa strimmor [6].

Av vågorna kan denna ishinna förhindras att frysa till. Då kan centimeterstora isklumpar bildas, på engelska kallat shuga. På svenska förekommer termen issörja inom sjöfart och i meteorologiska kretsar[4]. I nästa steg bildas större klumpar, så kallad tallriksis (en: pancake ice), vanligen från 30 cm upp till 3 meter i storlek. Slutligen fryser tallriksisen ihop och bildar ett heltäckande islager.

I lugnt väder kan, istället för bildning av issörja, ishinnan frysa till och bilda kravis. På engelska kallar man detta för nilas. Istillväxt med saltvattenkärnis kan sedan ske på undersidan av kravisen. Nilas består vanligen av ett övre lager med kravis och ett undre lager av kärnis. Nilas är mycket böjligt och följer vattenytan vid dyningar. Man brukar skilja mellan mörk och ljus nilas. Mörk nilas är 0-5 cm tjock och är ungefär lika mörk som öppet vatten med en albedo på runt 0,07. Mörk nilas kallas ibland på svenska för blåis. Ljus nilas är tjockare än 5 cm och har en albedo på runt 0,14.

På svenska pratar man vanligen om krav, grease ice, nilas, shuga och slush helt enkelt som "nyis"[7].

Effekter för människan[redigera | redigera wikitext]

Ett av problemen med krav är att det kan fastna på vattenintag till vattenkraftanläggningar och där bygga upp en lager med kravis. Detta orsakar en minskning av vattenintaget och i värsta fall ett totalt stopp. Det finns olika metoder för att förhindra, upptäcka och åtgärda uppbyggnad av kravis på vattenintag[8][9].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”River Ice Guide and Glossary”. U.S. Army Cold Region Research and Engineering Laboratory - Ice Engineering Group. http://www.crrel.usace.army.mil/ierd/ice_guide/iceguide.htm. Läst 2007-11-02. 
  2. ^ Karin Hedén. ”SSSK Isordbok”. Stockholms Skridskoseglarklubb. http://www.sssk.se/ordbok/index.htm. Läst 2007-11-01. 
  3. ^ Lars Henrik Smedsrud. ”Slush and Grease Ice sampling”. Universitetet i Bergen. http://www.uib.no/People/ngfls/fieldwork/grease.htm. Läst 2007-11-02. 
  4. ^ [a b] SMHI - The Baltic Sea Ice Code. SMHI 
  5. ^ ”Glossary & Image Library - Grease Ice”. Antarctic Sea Ice Processes & Climate. http://www.aspect.aq/greaseice.html. Läst 2007-11-02. 
  6. ^ ”Geophysical aspects of sea-ice nomenclatures - Ice types”. University of Alaska Fairbanks. http://www.gi.alaska.edu/~eicken/he_teach/GEOS615icenom/form/types.html. Läst 2007-11-02. 
  7. ^ Kalmar Maritime Academy - Isnavigeringsmanual Länk
  8. ^ Johan Casselgren. ”Examensarbete, Isdetektion med bildanalys”. Luleå tekniska universitet. http://epubl.ltu.se/1402-1617/2005/108/LTU-EX-05108-SE.pdf. Läst 2007-11-02. 
  9. ^ Steven F. Daly (Mars 1991). ”Frazil Ice Blockage of Intake Trash Racks”. Cold Regions Technical Digest No. 91-1. http://www.crrel.usace.army.mil/techpub/CRREL_Reports/reports/CRTD91_01.pdf. Läst 2007-11-02. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

  • WMO Sea Ice Nomenclature Länk