Kronärtskocka

	Kronärtskocka
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen; Asterales
Familj	Korgblommiga växter; Asteraceae
Släkte	Kronärtskockssläktet; Cynara
Art	Kronärtskocka; C. cardunculus Scolymus-Gruppen
Vetenskapligt namn
	§ Cynara cardunculus Scolymus-Gruppen
Auktor	Linné, 1753

Kronärtskocka (Cynara cardunculus, Scolymus-gruppen) är en kulturgrupp inom arten kardon (Cynara cardunculus) i familjen korgblommiga växter. Det är en ätbar tistelliknande växt, vars blomknoppar skördas strax innan den blommar. Växten är flerårig, men kan inte övervintra i kallt klimat och kan därför på nordiska breddgrader normalt endast odlas som ettårig. Under gynnsamma villkor kan den dock övervintra.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Kronärtskockans knoppar äts vanligtvis kokta; man drar upp ett "blomblad" (holkfjäll) i taget utifrån och in och äter det med till exempel smör, utom den hårda spetsen. "Skägget" i mitten skärs sedan bort från blombotten, som slutligen äts med kniv och gaffel. Kronärtskocksbotten är den mjukare botten utan kronbladen. Färdiglagade bottnar finns att köpa på burk.

Kronärtskockshjärtan är små mycket mjälla kronärtskockor. Förlagade finns att köpa på burk.

Andra tillagningsmetoder inkluderar ugnsbakning och det finns även inlagd kronärtskocka, vanligt förekommande på pizzan Quattro Stagioni.

Kronärtskockan innehåller, förutom vatten och fibrer, kolhydrater som inulin, mineraler som natrium, fosfor och kalcium, samt vitamin B₁, B₃ och mindre mängd vitamin C.

I flera länder räknas kronärtskockan som en delikatess. I Spanien har växten ursprungsskyddade geografiska områden: Denominación de Origen (D.O.), i ett motsvarande system som vin och andra ursprungsmärkta livsmedel och jordbruksprodukter.

D.O. "Alcachofa de Benicarló" (även känt som "Carxofa de Benicarló") i Valenciaregionen är ett exempel på detta, erkänt av EU sedan den 12 november 2003 ^[1]

Naturmedicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Kronärtskockan tillskrivs verkan som antioxidativ och hämmande på leverns produktion av kolesterol och därmed förebyggande mot åderförkalkning. Den har också en stimulerande effekt på gallflödet vilket motverkar olika matsmältningsbesvär såsom väderspänningar, men även besvär åtföljda av illamående och kräkningar. Använda växtdelar är blad och blombotten.^[2]

Trots namnet är jordärtskockan inte en nära släkting.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Världens 10 största producenter av kronärtskocka
Nr	Område	Produktion (ton)	Andel
1	Italien	&&&&&&&&&0451461.&&&&&0451 461	28,69 %
2	Egypten	&&&&&&&&&0266196.&&&&&0266 196	16,92 %
3	Spanien	&&&&&&&&&0234091.&&&&&0234 091	14,88 %
4	Argentina	&&&&&&&&&0105236.&&&&&0105 236	6,69 %
5	Peru	&&&&&&&&&0103348.&&&&&0103 348	6,57 %
6	Algeriet	&&&&&&&&&&081106.&&&&&081 106	5,15 %
7	Kina^[3]	&&&&&&&&&&078055.&&&&&078 055	4,96 %
8	Marocko	&&&&&&&&&&055234.&&&&&055 234	3,51 %
9	USA	&&&&&&&&&&043050.&&&&&043 050	2,74 %
10	Frankrike	&&&&&&&&&&038354.&&&&&038 354	2,44 %
	Övriga länder	&&&&&&&&&0117232.&&&&&0117 232	7,45 %
	Total världsproduktion	&&&&&&&&01573363.&&&&&01 573 363	100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.^[4]