Natrium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Na leder hit. Övriga betydelser, se NA
Natrium
Na-TableImage.svg
Tecken
Na
Atomnr.
11
Grupp
1
Period
3
Block
s
Allmänt
Ämnesklass alkalimetaller
Densitet 948 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 0,52
Utseende silvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 22,949271 u
Atomradie (beräknad) 180 (190) pm
Kovalent radie 254 pm
van der Waalsradie 227 pm
Elektronkonfiguration [ Ne ]3s1
Elektronkonfiguration
e per skal 2,8,1
Oxidationstillstånd (O) 1, (stark bas)
Kristallstruktur Kubisk rymdcentrerad
Kristallstruktur
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Magnetiska egenskaper paramagnetisk
Smältpunkt 370,87 K (98 °C)
Kokpunkt 1156 K (883 °C)
Molvolym 23,78 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 96,96 kJ/mol
Smältvärme 598 kJ/mol
Ångtryck 1,43·10-5 Pa vid 1234 K
Ljudhastighet 3200 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 0,98 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 1337 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 21·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 44 W/(m·K)
1a jonisationspotential 495,8 kJ/mol
2a jonisationspotential 4562 kJ/mol
3e jonisationspotential 6910,3 kJ/mol
4e jonisationspotential 9543 kJ/mol
5e jonisationspotential 13354 kJ/mol
6e jonisationspotential 16613 kJ/mol
7e jonisationspotential 20117 kJ/mol
8e jonisationspotential 25496 kJ/mol
9e jonisationspotential 28932 kJ/mol
10e jonisationspotential 141362 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
21Na syntetisk 22,49 s β+ 0,2184 21Ne
22Na syntetisk 2,602 år ε 2,842 22Ne
23Na 100 % 23Na, stabil isotop med 12 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Natrium (latinskt namn natrium) är ett mjukt, metalliskt grundämne. Natrium tillhör gruppen alkalimetaller och är ganska vanligt i jordskorpan. Natriummetall är ytterst reaktivt och föreligger därför alltid i form av salter. Natriumjonen, Na+ är den vanligaste katjonen i havsvatten och har viktiga biologiska roller. Växter klarar sig dock i allmänhet utan natrium. Människor får ofta i sig alldeles för mycket genom att vi blivit vana vid smaken av (ursprungligen) salt i konserverade livsmedel. Rekommenderat dagligt intag anges till högst 2-3 gram natrium, den mängd som finns i 5-7 gram vanligt koksalt. Enligt Livsmedelsverket behöver vi inte få i oss mer än 0,5 gram natrium per dag.

Ett natriumsalt i en flamma färgar flamman gul

Föreningar[redigera | redigera wikitext]

I sina föreningar är natrium alltid envärt, alltså i vattenlösning av ett lösligt natriumsalt bildas jonen Na+.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Natrium är det 6:e vanligaste grundämnet i jordskorpan och är ganska vanligt i havet i form av natriumklorid.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Natrium framställs nu för tiden genom elektrolys av smält natriumklorid.

Vid anoden: 2Cl → Cl2 + 2e

Vid katoden: 2Na+ + 2e → 2Na

År 1807 framställdes för första gången natrium av Humphry Davy, genom elektrolys av natriumhydroxid.

Biologiska roller[redigera | redigera wikitext]

Natrium förekommer även mycket i kroppen, då i jonform (Na+). Det har en viktig roll i osmoregleringen och upprätthållandet av cellernas membranpotential, vilken är viktig för fortledning av aktionspotentialer (ett slags elektrisk signalering). Na+ finns i mycket högre grad utanför cellerna än inuti. Membranet har kanaler om Na+-jonerna kan strömma igenom. De är i vanliga fall stängda men kan öppnas, då strömmar Na+-joner in i cellen. Den elektrokemiska gradienten som ger membranpotentialen uppstår dels genom de stängda kanalerna, och dels med hjälp av Na+/K+-pumpen. Detta är en pump som kräver energi (i form av ATP) och gör att Na+ pumpas ut ur cellen samtidigt som K+ (kalium) kommer in.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Natrium renframställdes första gången 1807 [1] av engelsmannen Humphry Davy genom att elektrolysera smält natriumhydroxid i en platinasked..

Natriumföreningar har varit kända sedan antiken då man kände till två sorters soda, natrium- och kaliumkarbonat, vilka man inte kunde skilja mellan varför båda benämndes med det grekiska nitron. Ur detta kom det arabiska ordet natron, och ordet nitron kom senare att beteckna kaliumkarbonatet.

Det var först under 1700-talet man lärde sig skilja mellan natrium- och kaliumföreningar. Natriumkarbonat kallades då mineraliskt alkali, medan kaliumkarbonatet kallades vegetabiliskt alkali eftersom det kunde framställas ur växtaska. [2]


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, artikeln natrium
  2. ^ Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011

Se även[redigera | redigera wikitext]