Pizza

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pizza
En pizza i en pizzakartong.
En pizza i en pizzakartong.
Land Italien Italien
Stad Neapel
Huvudingredienser runt och platt bröd som gräddas med tomat, ost med mera
Matsort bröd, snabbmat
Serveras som huvudrätt
Variationer Margherita, Capricciosa, Calzone, panpizza
Pizza al taglio i Rom. En vedeldad pizzaugn.
Pizza al taglio i Rom.
En vedeldad pizzaugn.

Pizza [ˈpitsˌa] är en maträtt bestående av ett runt, platt bröd som inför gräddning täckts med olika pålägg – typiskt åtminstone tomatsås, ost, ofta mozzarella[1] och örtkryddor men ofta även grönsaker, kött, fisk, fågel, skaldjur och svamp.

Pizzan som fenomen anses ha italienskt ursprung, särskilt med koppling till Neapel. Under 1900-talet har tillverkningen och försäljningen fått stor internationell spridning, och pizza äts ofta antingen på restaurang (på pizzerior eller allmänna restauranger) eller beställd för hemtagning ("takeaway") eller hemleverans. Pizza ses ofta som snabbmat,[2] och på nyårsdagen är pizza en mycket vanlig maträtt i bland annat Sverige.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bröd med fyllning har framställts sedan urminnes tider. Den inte enkelt hänföras till ett visst land eller en bestämd region. och närbesläktade rätter som flammkuchen/flammekueche eller coca (se denna artikel) brukar inte kallas pizza. En populär åsikt är att dagens pizza ingår i det italienska köket och har sitt ursprung i Neapel.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet "pizza" förekommer för första gången år 997 på medeltidslatin,[3] och det var i Neapel[1] i 1500-talets Italien som det först avsåg en galette-brödskiva. Man har spekulerat i att latinets verb pìnsere, att trycka, kan ha varit ursprung. Antik grekiska innehåller emellertid orden πικτή (pikte), "jäst bakverk", som på latin blev "picta", och på senlatin pitta (uttalades pizza), samt πίσσα (pissa eller pitta,[4] ungefär "stampad") eller ptea (kli och petites, klibröd).[5] En annan teori är att ordet är av germaniskt ursprung – eventuellt förmedlat till italienskan via langobarderna[6][7] – och besläktat med det svenska ordet bit (med betydelsen 'brödbit').[4]

Brödet[redigera | redigera wikitext]

Brödet, utan fyllning, var emellertid känt tusentals år tidigare. Föregångaren till pizzan var förmodligen focaccia, som är ett italienskt bröd som kommer från Ligurien. Focacciadeg liknar en pizzadeg till sin struktur och består av mjöl med mycket gluten, matolja, vatten, salt och jäst. Det var känt av etruskerna redan på 800-talet f.Kr.[8] Assyrierna kände till en liknande framställningsteknik redan under andra årtusendet f.Kr. och även om det bara var ett bröd utan fyllning så är också de ett slags förfäder till pizzan.

En pizzabit, slice, med tomatsås, pepperoni och ost.

Antikens greker fick tidigt – före 500-talet f.Kr. – idén att baka bröd i runda, platta former och därefter lägga till saker på toppen. En kombination av olivolja, gröna blad och vissa kryddor var en favorit. Bladen var typiska för att toppa anrättningen, tillsammans med vissa typer av kött och även dadlar och annan frukt.

De antika grekerna hade dock inte tillgång till tomater till tomatsåsen, eftersom tomatplantan härstammar från det som idag är Peru i Sydamerika och inte började föras till Europa förrän tidigast under 1500-talet eller 1600-talet. Långt in på 1800-talet trodde dessutom många européer att tomater var giftiga eller farliga på det ena eller det andra sättet, antagligen beroende på den nära släktingen potatis vars giftiga frukt[9] liknar en liten grön tomat.

Antikens greker hade inte heller mozzarellaosten. Osttillverkningen är dock av äldre dato i mänsklighetens historia. Ost, baserad på såväl komjölk som getmjölk framställdes redan 6000 år f.Kr., och arkeologiska bevis för egyptisk ost har ses i egyptiska gravmålningar, daterade till ca 2000 f.Kr.[10] De tidigaste ostarna var sannolikt ganska sura och salta, med samma smuliga konsistens som dagens rustika keso eller fetaost.

Pizza i Italien[redigera | redigera wikitext]

1843 beskrev Alexandre Dumas d.ä. olika sorters pizzafyllningar.[11] Enligt en vitt spridd men osann[12] legend, för att hedra Italiens drottning Margherita av Savojen, skulle kocken Raffaele Esposito i juni 1889 ha skapat "Pizza Margherita", en pizza garnerad med tomater, mozzarellaost och basilika, som skulle representera färgerna i Italiens flagga.[12] Han skulle även ha varit den förste att lägga till ost.[13] Det exakta händelseförloppet varigenom de många smaksatta tunnbröden i antikens och medeltidens Medelhavsregion blev 1900-talets populära maträtt är inte fullständigt utrett.

Pizzan har en särskild plats i det napolitanska köket. Det var först i mitten av 1900-talet som den blev en allmän del i det italienska köket.[6]

I Italien finns, förutom den vanliga tallriksstora runda varianten, exempelvis minipizza som kallas pizzetta, och fyrkantiga rutor urskurna ur en jättepizza, pizza al taglio, - vanliga i Lazio. Ingredienser på pizza i Italien, som i andra länder kan vara mer ovanligt, är bland annat potatis och spenat. Man kan också få en söt bakverksliknande pizza med nutella och maräng (utan tomatås och ost, men eventuellt toppad med banan).

Napolitansk pizza[redigera | redigera wikitext]

Den 9 februari 2005 fastställdes att Pizza Napoletana var en skyddad ursprungsbeteckning inom Europeiska unionen.[14] Skyddet var av typen "garanterad traditionell specialitet", vilket innebär att tillverkningen måste ske enligt vissa krav men ställer inget krav på var den tillverkas.

Den traditionella napolitanska pizzan finns i två varianter[15]: Pizza Marinara med tomater, vitlök, olivolja och oregano, samt Pizza Margherita med tomater, mozzarella- eller Fior di latte med ost, olivolja och basilika.

Pizza i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den första pizzaserveringen öppnades 1947 på Sjöhagen i Västerås. Restaurang Östergök satte 1968, som första restaurang i Stockholm, upp pizza på menyn.

År 1969 öppnades Pizzeria Piazza Opera på Gustav Adolfs torg i Stockholm. Där föddes även idén att servera gratis pizzasallad med pizzan. Ägaren och entreprenören Giuseppe "Peppino" Sperandio tog med sig denna kroatiska sallad från sin barndoms nordöstra Italien, där denna sallad var vanlig. Samma år startade Pinos i Midsommarkransen, en pizzeria som fortfarande (2013) finns kvar.[16]

Vanliga pizzavarianter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Följande namn är vanliga på pizzor i Sverige. Man kan även finna vissa i Italien, men inte nödvändigtvis med exakt samma ingredienser.

  • Al Tonno betyder tonfisk och det är huvudingrediensen i den här pizzan. Ingredienserna är vanligtvis tomat, tonfisk, lök och ost.
  • Cacciatore (betyder "jägare") är en i Sverige något ovanligare pizza som enligt traditionellt italienskt recept är täckt med tomat, ost, salami, oliver och kapris.
  • Calzone (av italienskans calza, ’strumpa’) räknas i det italienska köket som en egen maträtt, skild från pizzan. Den skiljer sig från övriga klassiska pizzor genom att den är inbakad, det vill säga den cirkulära degskivan före bakning viks på mitten, och fyllningen hamnar på insidan. Vanligaste fyllningen i en calzone är tomat, ost och skinka.
  • Capricciosa är en av de mest klassiska pizzorna, med skinka, tomat, ost och svamp. I Italien används även kronärtskocka och oliver – ibland även kokta ägg och ansjovis som pålägg.[17]
  • Hawaii-pizzans huvudingredienser är skinka, ananas och ost.
  • Kebabpizza Innehåller oftast tomatsås, ost, lök, färska tomater, fefferoni samt kebabkött och en eller flera såser en vit mild och en röd stark. Den spelar en huvudroll i sången Kebabpizza Slivovitza som deltog i Melodifestivalen 2008.
  • Margherita är den näst äldsta pizzan (efter den i Sverige nästan okända äkta marinaran – se nedan). Enligt en vitt spridd myt skulle den ha skapats 1889 när bagaren Raffaele Esposito i italienska Neapel inför ett stundande kungabesök komponerade en patriotisk pizza bestående av tomatsås (rött), mozzarellaost (vitt), och basilika (grönt) – färgerna i den italienska flaggan. Pizzan skulle ha fått sitt namn efter drottning Margherita, kung Umbertos gemål. Det "tackbrev" från drottningen som senare visats fram anses dock vara en förfalskning och hela historien ett sätt att marknadsföra affärsrörelsen.[18]
  • Marinara innehåller traditionellt tomat, vitlök, oregano och olja (ingen ost). Den kallas "havspizza" inte därför att ingredienserna kommer från havet, utan därför att den åts av hungriga fiskare. Den äkta marinaran är kanske den äldsta pizzavarianten och ska ha ätits redan 1730. Sverige förekommer benämningen ibland för en pizza med skaldjur och ibland fisk, något som i Italien skulle benämnas frutti di mare, "havets frukter".
  • Pepperoni-pizzans huvudingredienser är pepperoni, tomat, lök, vitlök och ost.
  • Quattro formaggi är en pizza med fyra sorters ost.
  • Quattro stagioni betyder "fyra årstider" och denna variant består praktiskt taget alltid av tomat, ost och ytterligare fyra ingredienser, som var och en täcker en fjärdedel av pizzan. I Italien innehåller en Quattro Stagioni oftast samma ingredienser som en capricciosa.
  • Tropicana är en pizza med tomat, ost, skinka, ananas och banan. Ibland utgår banan.
  • Vegetaria är en pizza med tomatsås, ost och grönsaker.
  • Vesuvio är en pizza med tomat, ost och skinka.

Andra varianter[redigera | redigera wikitext]

  • Knäckepizza är en annan slags pizza där man använder knäckebröd som pizzabotten.[19]
  • Panpizza (även försvenskat som pannpizza) är en amerikansk tjockbottnad variant. Beteckningen avser inte några särskilda ingredienser utan betyder att pizzan är gräddad i en ugnsplåt, till exempel en långpanna.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Statistik från en av de stora hembeställningstjänsterna 2016 visade att tre mest beställda varianter då var Kebabpizza, Vesuvio och Capricciosa.[20] Den vanligaste dagen att äta pizza i Sverige är nyårsdagen.[21]

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Pizza har rykte om sig att vara fet och onyttig mat. Äter man en hel pizza får man vanligtvis i sig för mycket kalorier, fett och salt. En starkt bidragande orsak är osten på pizzan. Äter man däremot en slice (utskuren pizzabit) med en sallad vid sidan om blir måltiden nyttigare. Om man dessutom har kött, fågel, fisk eller skaldjur på pizzan ökar proteinhalten och mättnadskänslan.[22]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”pizza - Uppslagsverk - NE.se” (på sv). www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pizza. Läst 23 november 2017. 
  2. ^ ”Bästa och sämsta snabbmaten | Testfakta” (på sv). Testfakta. http://www.testfakta.se/sv/livsmedel/article/basta-och-samsta-snabbmaten. Läst 23 november 2017. 
  3. ^ Riciniello, Salvatore (1987) Codice Diplomatico Gaetano, Vol. I, La Poligrafica
  4. ^ [a b] ”pizza | Origin and meaning of pizza by Online Etymology Dictionary” (på en). www.etymonline.com. https://www.etymonline.com/word/pizza. Läst 23 november 2017. 
  5. ^ Dictionary.com, (2013). ”pizza”. Dictionary.com. http://dictionary.reference.com/browse/pizza?r=66. Läst 2 november 2013. 
  6. ^ [a b] A Slice of History: Pizza Through the Ages”. HISTORY.com. http://www.history.com/news/hungry-history/a-slice-of-history-pizza-through-the-ages. Läst 23 november 2017. 
  7. ^ Word Fact: What's The Origin of Pizza? - Everything After Z by Dictionary.com” (på en-US). Everything After Z by Dictionary.com. 13 augusti 2014. http://www.dictionary.com/e/whats-the-origin-of-pizza/. Läst 23 november 2017. 
  8. ^ Mariani, John, (1998). The Dictionary of Italian Food and Drink. New York: Broadway Books. sid. Uppslagsord "Focaccia". ISBN 978-0-7679-0129-1 
  9. ^ Svärdkrona, Zendry, (2003). ”Hälsa: Är rå potatis verkligen giftig?”. Aftonbladet. 21 feb 2003. Stockholm: Aftonbladet Mobilversion och Webbversion. Aftonbladet Hierta AB. http://www.aftonbladet.se/halsa/article10346285.ab. Läst 1 november 2013. 
  10. ^ History Sites, (2007). ”History of Cheeze”. History of Food. http://www.gol27.com/history.html (Inga uppgifter om ägare / skribenter. http://www.gol27.com/HistoryCheese.html. Läst 2 november 2013. 
  11. ^ Dumas, Alexandre (1843) (på franska). Le Corricolo (Oeuvres Complètes (1851)). http://www.dumaspere.com/pages/bibliotheque/chapitre.php?lid=v4&cid=9. Läst 31 augusti 2013 
  12. ^ [a b] A dish fit for a queen?” (på en-GB). BBC Food. 28 december 2012. http://www.bbc.co.uk/food/0/20515123. Läst 27 oktober 2017. 
  13. ^ American Pie”. American Heritage. April/May 2006. Arkiverad från originalet den 12 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090712030514/http://www.americanheritage.com/articles/magazine/ah/2006/2/2006_2_30.shtml. Läst 4 juli 2009. ”Cheese, the crowning ingredient, was not added until 1889, when the Royal Palace commissioned the Neapolitan pizzaiolo Raffaele Esposito to create a pizza in honor of the visiting Queen Margherita. Of the three contenders he created, the Queen strongly preferred a pie swathed in the colors of the Italian flag: red (tomato), green (basil), and white (mozzarella).” 
  14. ^ Kennedy, Duncan (4 februari 2010). ”Naples pizza makers celebrate EU trademark status” (på engelska). www.bbc.co.uk. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/8499611.stm. Läst 31 augusti 2013. 
  15. ^ Beskrivning av pizza napoletana på italienska (PDF)
  16. ^ Petersson, Erik (2013-12-28): "Pizzahistoriens vingslag över Kransen". Arkiverad 27 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. Direktpress.se. Läst 27 oktober 2014.
  17. ^ Manzi, Peppino (2014-02-12) (på it). Aperitivi ed appetizer. Peppino Manzi. ISBN 9788868857776. https://books.google.se/books?id=tGThAgAAQBAJ&pg=PA109. Läst 23 november 2017 
  18. ^ A dish fit for a queen?” (på en-GB). BBC Food. 28 december 2012. http://www.bbc.co.uk/food/0/20515123. Läst 23 november 2017. 
  19. ^ Vardag, Sara. ”Har du testat knäckepizza?”. vardag.nu. http://vardag.nu/knackepizza/. Läst 29 mars 2016. 
  20. ^ Rådlund, Annika (30 december 2016). ”Top 3 av de mest beställda pizzorna i Sverige”. hotellorestaurang.se. http://www.hotellorestaurang.se/top-3-av-de-mest-bestallda-pizzorna-i-sverige-106814/nyhet.html. Läst 23 november 2017. 
  21. ^ Inför pizzadagen 1 januari – här är vanligaste beställningen där du bor” (på sv). st.nu. http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/infor-pizzadagen-1-januari-har-ar-vanligaste-bestallningen-dar-du-bor. Läst 23 november 2017. 
  22. ^ ”Fryspizza är nyttigare än du tror”. Expressen. http://mittkok.expressen.se/baka/artikel/fryspizza-ar-nyttigare-an-du-tror/. Läst 28 september 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]