Pizza

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Pizza
Pizza bella vista.jpg
En pizza i en pizzakartong.
LandItalien Italien
StadNeapel
Huvudinnehållrunt och platt bröd som gräddas med tomat, ost med mera
Matsortbröd, snabbmat
Serveras somhuvudrätt
VariationerMargherita, Capricciosa, Calzone, panpizza
Pizza al taglio i Rom. En vedeldad pizzaugn.
Pizza al taglio i Rom.
En vedeldad pizzaugn.

Pizza [ˈpitsˌa] är en maträtt bestående av ett runt, platt bröd som inför gräddning täckts med olika pålägg – typiskt åtminstone tomatsås, ost, ofta mozzarella[1] och örtkryddor men ofta även grönsaker, kött, fisk, fågel, skaldjur och svamp.

Pizzan som fenomen anses ha italienskt ursprung, särskilt med koppling till Neapel. Under 1900-talet har tillverkningen och försäljningen fått stor internationell spridning, och pizza äts ofta antingen på restaurang (på pizzerior eller allmänna restauranger) eller beställd för hemtagning ("takeaway") eller hemleverans. Pizza ses ofta som snabbmat,[2] och på nyårsdagen är pizza en mycket vanlig maträtt i bland annat Sverige, där företaget Onlinepizza år 2008 lanserade nyårsdagen som årets stora pizzadag.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bröd med fyllning har framställts sedan urminnes tider. Den inte enkelt hänföras till ett visst land eller en bestämd region. och närbesläktade rätter som flammkuchen/flammekueche eller coca (se denna artikel) brukar inte kallas pizza. En populär åsikt är att dagens pizza ingår i det italienska köket och har sitt ursprung i Neapel.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet "pizza" förekommer för första gången år 997 på medeltidslatin,[4] och det var i Neapel[1] i 1500-talets Italien som det först avsåg en galette-brödskiva. Man har spekulerat i att latinets verb pìnsere, att trycka, kan ha varit ursprung. Antik grekiska innehåller emellertid orden πικτή (pikte), "jäst bakverk", som på latin blev "picta", och på senlatin pitta (uttalades pizza), samt πίσσα (pissa eller pitta,[5] ungefär "stampad") eller ptea (kli och petites, klibröd).[6] En annan teori är att ordet är av germaniskt ursprung – eventuellt förmedlat till italienskan via langobarderna[7][8] – och besläktat med det svenska ordet bit (med betydelsen 'brödbit').[5]

Brödet[redigera | redigera wikitext]

Brödet, utan fyllning, var emellertid känt tusentals år tidigare. Föregångaren till pizzan var förmodligen focaccia, som är ett italienskt bröd som kommer från Ligurien. Focacciadeg liknar en pizzadeg till sin struktur och består av mjöl med mycket gluten, matolja, vatten, salt och jäst. Det var känt av etruskerna redan på 800-talet f.Kr.[9] Assyrierna kände till en liknande framställningsteknik redan under andra årtusendet f.Kr. och även om det bara var ett bröd utan fyllning så är också de ett slags förfäder till pizzan.

En pizzabit, slice, med tomatsås, pepperoni och ost.

Antikens greker fick tidigt – före 500-talet f.Kr. – idén att baka bröd i runda, platta former och därefter lägga till saker på toppen. En kombination av olivolja, gröna blad och vissa kryddor var en favorit. Bladen var typiska för att toppa anrättningen, tillsammans med vissa typer av kött och även dadlar och annan frukt.

De antika grekerna hade dock inte tillgång till tomater till tomatsåsen, eftersom tomatplantan härstammar från det som idag är Peru i Sydamerika och inte började föras till Europa förrän tidigast under 1500-talet eller 1600-talet. Långt in på 1800-talet trodde dessutom många européer att tomater var giftiga eller farliga på det ena eller det andra sättet, antagligen beroende på den nära släktingen potatis vars giftiga frukt[10] liknar en liten grön tomat.

Antikens greker hade inte heller mozzarellaosten. Osttillverkningen är dock av äldre dato i mänsklighetens historia. Ost, baserad på såväl komjölk som getmjölk framställdes redan 6000 år f.Kr., och arkeologiska bevis för egyptisk ost har ses i egyptiska gravmålningar, daterade till ca 2000 f.Kr.[11] De tidigaste ostarna var sannolikt ganska sura och salta, med samma smuliga konsistens som dagens rustika keso eller fetaost.

Pizza i Italien[redigera | redigera wikitext]

1843 beskrev Alexandre Dumas d.ä. olika sorters pizzafyllningar - olja, bacon, fläskkött, ost, tomat och fisk - i sitt verk Le Corricolo där han även refererar till pizza som 'vintermat'.[12]

Enligt en vitt spridd myt skulle pizzavarianten Margherita ha skapats 1889 när bagaren Raffaele Esposito i italienska Neapel inför ett stundande kungabesök komponerade en patriotisk pizza bestående av tomatsås (rött), mozzarellaost (vitt), och basilika (grönt) – färgerna i den italienska flaggan. Esposito skulle därigenom också bli den första att officiellt baka pizza med ost på. Namnet Margherita kommer efter drottning Margherita, kung Umbertos gemål, som under kungabesöket till och med skulle ha ätit denna pizzavariant på Espositos krog. Det "tackbrev" från drottningen som senare visats fram anses dock vara en förfalskning och hela historien ett sätt att marknadsföra affärsrörelsen.[13]

Det exakta händelseförloppet varigenom de många smaksatta tunnbröden i antikens och medeltidens Medelhavsregion blev 1900-talets populära maträtt är inte fullständigt utrett.

Pizzan har en särskild plats i det napolitanska köket. Det var först i mitten av 1900-talet som den blev en allmän del i det italienska köket, efter att först ha blivit mycket populär i USA.[7] Fenomenet har namngivit det sociologiska begreppet pizzaeffekten.

I Italien finns, förutom den vanliga tallriksstora runda varianten, exempelvis minipizza som kallas pizzetta, och fyrkantiga rutor urskurna ur en jättepizza, pizza al taglio, - vanliga i Lazio. Ingredienser på pizza i Italien, som i andra länder kan vara mer ovanligt, är bland annat potatis och spenat. Man kan också få en söt bakverksliknande pizza med nutella och maräng (utan tomatås och ost, men eventuellt toppad med banan).

Napolitansk pizza[redigera | redigera wikitext]

Den 9 februari 2005 fastställdes att Pizza Napoletana var en skyddad ursprungsbeteckning inom Europeiska unionen.[14] Skyddet var av typen "garanterad traditionell specialitet", vilket innebär att tillverkningen måste ske enligt vissa krav men ställer inget krav på var den tillverkas.

Den traditionella napolitanska pizzan finns i två varianter[15]: Pizza Marinara med tomater, vitlök, olivolja och oregano, samt Pizza Margherita med tomater, mozzarella- eller Fior di latte med ost, olivolja och basilika.

Pizza i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den första pizzaserveringen öppnades 1947 på Sjöhagen i Västerås. Restaurang Östergök satte 1968, som första restaurang i Stockholm, upp pizza på menyn.

År 1969 öppnades Pizzeria Piazza Opera på Gustav Adolfs torg i Stockholm. Där föddes även idén att servera gratis pizzasallad[16] med pizzan. Ägaren och entreprenören Giuseppe "Peppino" Sperandio tog med sig denna kroatiska sallad från sin barndoms nordöstra Italien, där denna sallad var vanlig. Samma år startade Pinos i Midsommarkransen, en pizzeria som fortfarande (2013) finns kvar.[17]

Klassiska pizzavarianter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Olika pizzerior kan variera fyllningarna, men detta torde vara en genomsnittlig sammanställning. Man kan även finna vissa av dessa namn i Italien, men inte nödvändigtvis med samma ingredienser.

  • Al Tonno (betyder "Tonfisk") innehåller tomatsås, ost, tonfisk och lök.
  • Bussola (betyder "Kompass") innehåller tomatsås, ost, räkor, skinka och oregano.
  • Cacciatore (betyder "Jägare") innehåller tomatsås, ost, salami, oliver och kapris.
  • Calzone (betyder "Strumpa") innehåller tomatsås, ost och skinka. Calzone räknas i det italienska köket inte som pizza utan som en egen maträtt då den skiljer sig från övriga klassiska pizzor genom att den är inbakad, det vill säga att degskivan före bakning viks ihop till ett paket så att fyllningen hamnar på insidan.
  • Capricciosa (betyder "Nyckfull") innehåller tomatsås, ost, skinka och svamp (vanligen champinjoner). I Italien förekommer ibland även kronärtskocka, oliver, kokta ägg och sardeller.[18].
  • Frutti di mare (betyder "Havets frukter") innehåller tomatsås, ost, samt diverse skaldjur och fisk, vanligen musslor, räkor, scampi tonfisk och bläckfisk. (Förväxlas ibland i Sverige med Marinara, som varken innehåller fisk eller skaldjur).
  • Hawaii (efter Hawaii) innehåller tomatsås, ost, skinka och ananas.
  • Kebabpizza (efter Kebab) innehåller tomatsås, ost, lök, färska tomater, peperoni och kebabkött, samt en sås som hälles på efter bakningen. Såsalternativen varierar kraftigt, men de vanligaste är vitlökssås, tomatsås, samt mild- och stark sås.
  • Margherita (efter Margherita) innehåller tomatsås, ost (oftast mozzarella) och basilika. De tre färgerna påstås representera Italiens flagga. Räknas som den näst äldsta pizzan efter den i Sverige nästan okända Marinaran.
  • Marinara (betyder "Sjöfarare") innehåller tomatsås, vitlök, oregano och olivolja (ingen ost). Räknas som den äldsta pizzavarianten och ska ha ätits redan 1730, speciellt av sjömän och fiskare, därav namnet. (Förväxlas ibland i Sverige med Frutti di mare).
  • Napoletana (efter Neapel) innehåller tomatsås, ost, oliver, sardeller, kapris och basilika.
  • Quattro formaggi (betyder "Fyra ostar") innehåller tomatsås och fyra sorters ost. Vilka ostsorter som används varierar kraftigt.
  • Quattro stagioni (betyder "Fyra årstider") innehåller tomatsås, ost, och ytterligare fyra ingredienser som var och en täcker en fjärdedel av pizzan. I Sverige är det vanligen skinka, svamp (oftast champinjoner), musslor och räkor. I Italien används oftast samma ingredienser som på en Capricciosa.
  • Tropicana (betyder "Tropisk") innehåller tomatsås, ost, skinka, ananas och banan. Ibland utgår banan, men då är det egentligen en Hawaii.
  • Vegetaria (betyder "Vegetarisk") innehåller tomatsås, ost och diverse grönsaker.
  • Vesuvio (efter Vesuvius) innehåller tomatsås, ost och skinka.

Andra varianter[redigera | redigera wikitext]

  • Knäckepizza är en annan slags pizza där man använder knäckebröd som pizzabotten.[19]
  • Panpizza (även försvenskat som pannpizza) är en amerikansk tjockbottnad variant. Beteckningen avser inte några särskilda ingredienser utan betyder att pizzan är gräddad på en ugnsplåt, till exempel i en långpanna.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Statistik från en av de stora hembeställningstjänsterna 2016 visade att tre mest beställda varianter då var Kebabpizza, Vesuvio och Capricciosa.[20] Den vanligaste dagen att äta pizza i Sverige är nyårsdagen.[21]

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Pizza har rykte om sig att vara fet och onyttig mat. Äter man en hel pizza får man vanligtvis i sig för mycket kalorier, fett och salt. En starkt bidragande orsak är osten på pizzan. Äter man däremot en slice (utskuren pizzabit) med en sallad vid sidan om blir måltiden nyttigare. Om man dessutom har kött, fågel, fisk eller skaldjur på pizzan ökar proteinhalten och mättnadskänslan.[22]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”pizza - Uppslagsverk - NE.se” (på sv). www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pizza. Läst 23 november 2017. 
  2. ^ ”Bästa och sämsta snabbmaten | Testfakta” (på sv). Testfakta. http://www.testfakta.se/sv/livsmedel/article/basta-och-samsta-snabbmaten. Läst 23 november 2017. 
  3. ^ TT (2 januari 2018). ”Din pizza i går kan ha varit en pr-kupp”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180102183353/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4dzqLR/din-pizza-i-gar-kan-ha-varit-en-pr-kupp. Läst 2 januari 2018. 
  4. ^ Riciniello, Salvatore (1987) Codice Diplomatico Gaetano, Vol. I, La Poligrafica
  5. ^ [a b] ”pizza | Origin and meaning of pizza by Online Etymology Dictionary” (på en). www.etymonline.com. https://www.etymonline.com/word/pizza. Läst 23 november 2017. 
  6. ^ Dictionary.com, (2013). ”pizza”. Dictionary.com. http://dictionary.reference.com/browse/pizza?r=66. Läst 2 november 2013. 
  7. ^ [a b] A Slice of History: Pizza Through the Ages”. HISTORY.com. http://www.history.com/news/hungry-history/a-slice-of-history-pizza-through-the-ages. Läst 23 november 2017. 
  8. ^ Word Fact: What's The Origin of Pizza? - Everything After Z by Dictionary.com” (på en-US). Everything After Z by Dictionary.com. 13 augusti 2014. http://www.dictionary.com/e/whats-the-origin-of-pizza/. Läst 23 november 2017. 
  9. ^ Mariani, John, (1998). The Dictionary of Italian Food and Drink. New York: Broadway Books. sid. Uppslagsord "Focaccia". ISBN 978-0-7679-0129-1 
  10. ^ Svärdkrona, Zendry, (2003). ”Hälsa: Är rå potatis verkligen giftig?”. Aftonbladet. 21 feb 2003. Stockholm: Aftonbladet Mobilversion och Webbversion. Aftonbladet Hierta AB. http://www.aftonbladet.se/halsa/article10346285.ab. Läst 1 november 2013. 
  11. ^ History Sites, (2007). ”History of Cheeze”. History of Food. http://www.gol27.com/history.html (Inga uppgifter om ägare / skribenter. http://www.gol27.com/HistoryCheese.html. Läst 2 november 2013. 
  12. ^ Dumas, Alexandre (1843) (på franska). Le Corricolo (Oeuvres Complètes (1851)). http://www.dumaspere.com/pages/bibliotheque/chapitre.php?lid=v4&cid=9. Läst 31 augusti 2013 
  13. ^ A dish fit for a queen?” (på en-GB). BBC Food. 28 december 2012. http://www.bbc.co.uk/food/0/20515123. Läst 23 november 2017. 
  14. ^ Kennedy, Duncan (4 februari 2010). ”Naples pizza makers celebrate EU trademark status” (på engelska). www.bbc.co.uk. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/8499611.stm. Läst 31 augusti 2013. 
  15. ^ Beskrivning av pizza napoletana på italienska (PDF)
  16. ^ Börjesson, Elin (31 december 2013). ”Husmanskost - mot alla odds”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/husmanskost---mot-alla-odds/. Läst 8 januari 2018. 
  17. ^ Petersson, Erik (2013-12-28): "Pizzahistoriens vingslag över Kransen". Arkiverad 27 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. Direktpress.se. Läst 27 oktober 2014.
  18. ^ Manzi, Peppino (2014-02-12) (på it). Aperitivi ed appetizer. Peppino Manzi. ISBN 9788868857776. https://books.google.se/books?id=tGThAgAAQBAJ&pg=PA109. Läst 23 november 2017 
  19. ^ Vardag, Sara. ”Har du testat knäckepizza?”. vardag.nu. http://vardag.nu/knackepizza/. Läst 29 mars 2016. 
  20. ^ Rådlund, Annika (30 december 2016). ”Top 3 av de mest beställda pizzorna i Sverige”. hotellorestaurang.se. http://www.hotellorestaurang.se/top-3-av-de-mest-bestallda-pizzorna-i-sverige-106814/nyhet.html. Läst 23 november 2017. 
  21. ^ Inför pizzadagen 1 januari – här är vanligaste beställningen där du bor” (på sv). st.nu. http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/infor-pizzadagen-1-januari-har-ar-vanligaste-bestallningen-dar-du-bor. Läst 23 november 2017. 
  22. ^ ”Fryspizza är nyttigare än du tror”. Expressen. http://mittkok.expressen.se/baka/artikel/fryspizza-ar-nyttigare-an-du-tror/. Läst 28 september 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]