Kubisk reciprocitet

Från Wikipedia
Version från den 9 januari 2015 kl. 18.04 av Josvebot (Diskussion | Bidrag) (WPCleaner v1.34b - Fixed using Wikipedia:SF (Tankstreck med hjälp av HTML))

Inom elementär och algebraisk talteori är kubisk reciprocitet en samling satser om lösbarheten av kongruensen x3 ≡ p (mod q); ordet "reciprocitet" kommer från den viktigaste satsen, som säger att om p och q är primtal i ringen av Eisensteinheltal, båda relativt prima till 3, är

kongruensen x3p (mod q) lösbar om och bara om x3q (mod p) är.

Heltal

En kubisk rest (mod p) är ett godtyckligt tal som är en tredje potens av ett heltal (mod p). Om x3a (mod p) saknar heltalslösningar kallas a för en kubisk ickerest (mod p).[1]

Såsom ofta inom talteori är det enlast att arbeta med primtal, så i denna sektion är alla p, q, etc. positiva udda primtal.[1]

Det första att notera då man arbetar med ringen Z av heltal är att om primtalet q är ≡ 2 (mod 3) varje tal en kubisk rest (mod q). Låt q = 3n + 2; eftersom 0 = 03 är en kubisk rest, anta att x inte är delbar med q. Då är enligt Fermats lilla sats

är en kubisk rest (mod q).

Härmed är det enda intressanta fallet det då p ≡ 1 (mod 3).

Euler

För relativt prima heltal m och n, definiera den rationella kubiska restsymbolen som

En sats av Fermat[2][3] säger att varje primtal p ≡ 1 (mod 3) är summan av en kvadrat och tre gånger en kvadrat: p = a2 + 3b2 och att (förutom tecknena av a och b) är denna representation unik.

Baserat på deta gjorde Euler[4][5] följande förmodanden:

Gauss

Gauss[6][7] bevisade att om     är       från vilket   följer ganska lätt.

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cubic reciprocity, 23 juli 2014.
  1. ^ [a b] cf. Gauss, BQ § 2
  2. ^ Gauss, DA, Art. 182
  3. ^ Cox, Ex. 1.4–1.5
  4. ^ Euler, Tractatus, §§ 407–401
  5. ^ Lemmermeyer, p. 222–223
  6. ^ Gauss, DA footnote to art. 358
  7. ^ Lemmermeyer, Ex. 7.9

Externa länkar