Kultur i Azerbajdzjan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Den azerbajdzjanska kulturen har genom sitt geografiska läge utvecklats under påverkan både av islamisk, europeisk, persisk, kaukasisk och turkisk kultur samt med ryska influenser på grund av sin tidigare status som en av republikerna i Sovjetunionen. Idag är västvärldens moderna influenser, däribland globaliseringen och konsumtionskulturen starka faktorer i kulturutvecklingen.

Flag of Azerbaijan.svg

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hällristningar i Gobustan från 10 000 f.Kr. tyder på en blomstrande kultur.

Enligt Kim Se-Jeong, reporter i Korea Times, "har Azerbajdzjan en rik och gammal kultur". Han beskriver det också som "en av födelseplatserna för civilisationerna".[1] Azerbajdzjan är en historisk och geografisk region på gränsen mellan Östeuropa och Västasien. Det avgränsas av Kaspiska havet i öster, Dagestan, Ryssland i norr, Georgien i nordväst, Armenien och Turkiet i sydväst, och Iran i söder. Azerbajdzjan är ett hem till olika etniciteter, varav flertalet är azerer, en etnisk grupp på ca 9 miljoner i Azerbajdzjan.

Arvet, kulturen och civilisationen i Azerbajdzjan har både antika och moderna rötter. Azererna tros vara arvtagare av olika forntida civilisationer och folk inklusive albaner, iranska stammar såsom skyter och alaner och oghuzer.

Kaukasiska Albanien[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kaukasiska Albanien
En karta över kaukasiska Albanien (som utgörs av de röda streckade gränsen).

Kaukasiska albaner tros vara ett av de tidigaste folken som bodde i Azerbajdzjan.[2] Tidiga invasioner kom från Skytien på 900-talet f.Kr.[3] Södra Kaukasien erövrades slutligen av Achaemenids cirka 550 f.Kr. Under denna period spreds zoroastrianismen i Azerbajdzjan. Achaemenids i sin tur besegrades av Alexander den store 330 f.Kr. Efter nedgången av det seleukidiska imperiet i Persien 247 f.Kr., fick Armeniska kungadömet kontroll över delar av det moderna Azerbajdzjan mellan 190 f.Kr. och 428 e.Kr. [4] [5] De kaukasiska albanerna etablerade ett kungarike på 100-talet f.Kr. och har i stort sett varit oberoende tills sassaniderna gjorde riket till en av deras provinser 252 e.Kr.[6][7][8]

Kaukasiska Albaniens härskare, kung Urnayr, antog officiellt kristendomen som statsreligion på 300-talet e.Kr. och Albanien skulle förbli en kristen stat ända till 700-talet. [9] [10] Den sassanidiska kontrollen slutade med nederlag mot muslimska araber 642 e.Kr.[11]

Islamiska perioden[redigera | redigera wikitext]

Muslimska araber besegrade sassaniderna och bysantinerna och marscherade in i Kaukasien. Araberna gjorde Kaukasiska Albanien till en lydstat trots motstånd från prins Javanshir som kapitulerade 667. Mellan 800- och 900-talet började arabiska författare att hänvisa till området mellan Kura och Aras floder som Arran. Under denna tid kom araber från Basra och Kufa till Azerbajdzjan och grep landområden som ursprungsbefolkningarna hade övergivit, araberna blev en jordägande elit.[12] Majoriteten av invånarna i Azerbajdzjan konverterade under denna tid till islam. Senare under 900- och 1000-talen, styrde kurdiska dynastier av Shaddadid och Rawadid över delar av Azerbajdzjan.

Seldjuker och efterträdande stater[redigera | redigera wikitext]

Den seldjukiska period i Azerbajdzjans historia var kanske ännu mer avgörande än den arabiska/islamiska eftersom den formade den etniska och språkliga nationaliteten hos de azerbajdzjanska turkar.

Efter att det abbasidiska kalifatet förlorat sin maktställning blev Azerbajdzjans territorium under inflytande av många dynastier. I början av 1000-talet hade landet gradvis beslagtagits av vågor av oghuzer, turkiska stammar som kom ifrån Centralasien. Den första av dessa turkiska stammar var ghaznaviderna från norra Afghanistan som tog över en del av Azerbajdzjan under 1030. De följdes av seldjukerna, en västlig gren av oghuzerna som erövrade hela Iran och Kaukasus och delar av Irak där de störtade buyiderna i Bagdad 1055.

Shirvanhaherna[redigera | redigera wikitext]

Safaviderna och etableringen av Shia[redigera | redigera wikitext]

Ryskt styre[redigera | redigera wikitext]

Demokratiska republiken Azerbajdzjan[redigera | redigera wikitext]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Maiden Tower i gamla Baku.

Den azerbajdzjanska arkitekturen kombinerar typiska inslag från både öst och väst. Många gamla byggnader såsom Maiden Tower och Shirvanshahpalatset har överlevt i den muromgärdade staden Baku i moderna Azerbajdzjan.

Bland andra medeltida byggnader som återspeglar påverkan av flera skolor är Shirvan shahs palats i Baku, Shaki Khans slott i Shaki, norra, centrala Azerbajdzjan, Surakhanytemplet på Apsheronhalvön, ett antal broar som spänner över Arasfloden, och flera mausoleer. Under 1800- och tidigt 1900-tal skapades den monumentala arkitekturen med utmärkande bostäder i Baku och på andra håll. Bland de senaste monumenten finns Bakus tunnelbana som är känd för sin påkostade inredning.

Utveckling under 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Det mest typiska särdragen för Azerbajdzjans arkitektur under 1800-talet var utbyggnaden av städer, tillämpning av ryska stadsplaneringsprinciper och utvecklingen stadsplaneringen i Gjandzja, Shemakha och Baku.

Nya byggnader såsom teatrar, skolor, sjukhus, och andra hus byggdes i mitten av 1800-talet. Förändringar av de kapitalistiska förhållanden fick stor inverkan på den arkitekturens utveckling i Azerbajdzjan. Egenheterna i den azerbajdzjanska arkitekturen kan lätt hittas i Bakus byggnader som byggdes under oljeindustrins utveckling på 1800- och 1900-talet. Baku blev senare en av de största städerna i Ryssland.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Mugam (muğam) är en klassisk azerbajdzjansk musik som vanligen är en uppsättning av poesi med instrumentala mellanspel som också inbegriper musikalisk improvisation. Bland traditionella musikinstrument märks stränginstrumenten tar, kamantja, oud och saz, blåsinstrumentet balaban, trummorna ghaval och naghara, samt zurna, garmon, tutek, daf och dhol.

Filmindustri[redigera | redigera wikitext]

Den första filmstudion i Baku, grundad på 1920-talet.

Filmindustrin i Azerbajdzjan har funnits ända sedan 1898, landet var faktiskt bland de första länderna som kom att syssla med filmindustri. Det är inte förvånande att detta nya medium tidigt dök upp i det nya, kosmopolitiska, rika Baku vid sekelskiftet 1800-1900.[13]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Culture of Azerbaijan, 31 maj 2011.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Azerbajdzjans kulturvecka träffar Sydkorea”. The Korea Times. http://www.koreatimes.co.kr/www/news/special/2009/07/211_5491.html. 
  2. ^ Historisk ordbok
  3. ^ Azerbajdzjan ”Studier av amerikanska Library of Congress Country”. http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/aztoc.html Azerbajdzjan. Läst 7 juni 2006. 
  4. ^ ”Studier av amerikanska Library of Congress Land: "Armenien under antiken"”. http://lcweb2.loc.gov/cgi-bin/query/r?frd/cstdy:@field(DOCID+am0014). Läst 23 juni 2006. 
  5. ^ ”Strabo Geography”. Perseus Digital Library, Tufts University. http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.01.0198&layout=&loc=11.14.1. Läst 24 juni 2006. 
  6. ^ s.38
  7. ^ Olson James Stuart, Pappas Lee Brigance, Pappas Nicholas C., red (1994) (på eng). An ethnohistorical dictionary of the Russian and Soviet empires. Westport, Conn.: Greenwood Press. Libris 4804453. ISBN 0-313-27497-5 (alk. paper) 
  8. ^ ”Encyclopaedia Britannica”. http://www.britannica.com/eb/article-32148. 
  9. ^ ”"Albanien"”. Encyclopedia Iranica s.807. http://www.iranica.com/newsite/search/searchpdf.isc?ReqStrPDFPath=/home1/iranica/articles/v3_articles/azerbaijan/language_azerbaijan&OptStrLogFile=/home/iranica/public_html/logs/pdfdownload.html. Läst 15 juni 2006. 
  10. ^ ”Azerbajdzjan International”. http://www.azer.com/aiweb/categories/magazine/ai102_folder/102_articles/102_heyerdahl_alexidze.html. Läst 7 juni 2006. 
  11. ^ "Library of Congress Iran"
  12. ^ Lapidus, Ira M. (1988) (på eng). A history of Islamic societies. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Libris 5010775. ISBN 0-521-22552-3 (inb.) 
  13. ^ Kazimzade, Aydin (hösten 1997). ”Celebrating 100 Years in Film, not 80”. Azerbaijan International. http://www.azer.com/aiweb/categories/magazine/53_folder/53_articles/53_100years.html.