Kungariket Serbien (serbiska: краљевина Србија, Kraljevina Srbija) eller Serbiska kungariket (serbiska: Српско краљевство, Srpsko Kraljevstvo) var ett kungarike som styrdes av Nemanjić-ätten, åren 1217-1346. Storfurstendömet Serbien upphöjdes 1217 vid kröningen av Stefan Prvovenčani som kung av dennes bror, biskop Sava, efter att ha ärvt alla territorier som enats av deras far, Stefan Nemanja, som anses vara den mest anmärkningsvärda serben enligt Serbiska vetenskaps- och konstakademin.[1] Det utropades som tsardöme den 16 april 1346.
John V.A. Fine. (1994). The Late Medieval Balkans: A Critical Survey from the Late Twelfth Century to the Ottoman Conquest. The University of Michigan Press. ISBN 0-472-08260-4
John V.A. Fine. (1991). The early Medieval Balkans: A Critical Survey from the 6th to the Late 12th Century. The University of Michigan Press. ISBN 0-472-08149-7
Alexander Soloviev, "Greek charters of Serbian rulers" (1936), Soloviev and Makin
Serbien
Montenegro
Bosnien och Hercegovina
Kroatien
Makedonien
Albanien
Bulgarien
Kosovo.svg)
