Pro Patria

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om det ena sällskapet. För det andra se, se Kungliga Patriotiska Sällskapet.

Kungliga Sällskapet Pro Patria (latin: för fäderneslandet) är ett svenskt välgörenhetssällskap med syfte att lämna bidrag till utbildning och vård av behövande, samt att genom utdelning av medaljer, uppmuntra och belöna samhällsnyttig verksamhet liksom även lång och trogen tjänst.

Sällskapet styrs efter särskilda av Kungl. Maj:t 1853 stadfästa "grundregler" samt ett av sällskapet självt samma år utfärdat reglemente med sedermera gjorda ändringar och tillägg. Enligt dessa bestämmelser är vården av sällskapets angelägenheter anförtrodd åt en direktion bestående av elva ledamöter.

Ordförande är Marianne af Malmborg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Edvard Carleson, Pro Patrias ordförande 1766.

Pro Patria är känt från 1766 som ett ordenssällskap, Svenska Landtorden Pro Patria, med presidenten i Kommerskollegium Edvard Carleson som ordförande. Det påstods då vara en ombildning av Svenska Lantgillet som skulle ha grundats av Engelbrekt Engelbrektsson och Karl Knutsson (Bonde). Landtorden skulle verka för bevarande, efter varande tids smak, av det gamla gillets ändamål och verksamhet. Idag anses lantgillet vara en fiktiv ordenslegend.[1]

Mot slutet av 1700-talet beslöt emellertid ordens ledamöter att arbeta både som en hemlig orden och som ett av allmänheten känt välgörenhetssällskap, vilket senare 1798 fick sitt nuvarande namn. Några ledamöter av Svenska Landtorden bildade 1770–1771 ett utskott som kallade sig Svenska Patriotiska Sällskapet (sedermera, från 1772, Kongl. Patriotiska Sällskapet). År 1772 upplöstes sambandet helt mellan Pro Patria och utskottet som idag är känt som Kungliga Patriotiska Sällskapet.[2]

År 1814 nedlades ordensinrättningen. Sällskapets verksamhet avsåg därefter att upprätthålla och utvidga sina barmhärtighetsstiftelser, Barnbördshuset och den därmed förenade försörjningen av där födda späda barn.

Barnbördshuset[redigera | redigera wikitext]

Pro Patrias barnbördshus vid Stora Badstugatan 22 på Norrmalm i Stockholm i maj 1915.

Barnbördshuset Pro Patria i Stockholm upprättades 1775 som Sveriges första barnbördshus på initiativ (redan 1774) av kung Gustav III, med doktor Christian Ludvig Ramström som förste föreståndare. Det var ursprungligen beläget på Rörstrandsvägen 7, nuvarande Wallingatan 7, men flyttades 1778 till Stora Badstugatan 22 (nuvarande Sveavägen 40) på Norrmalm. På inrättningen mottogs gifta eller ogifta barnaföderskor, som, efter förhållandena, antingen kostnadsfritt eller mot en låg avgift, där vårdades.

Då dess läge och byggnad inte ansågs motsvara tidens krav på en dylik inrättning, flyttades inrättningen 1930 till Thorildsplan i ett nybyggd anläggning ritat av Carl Westman,[3] där det fortlevde fram till årsskiftet 1951/52.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Amnå (red.) 2016, s. 191.
  2. ^ Pro Patrias webbplats
  3. ^ KulturNav: Westman, Carl

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Engelhart, Thorvald: Kongl. sällskapet Pro Patria : historik öfver sällskapets upprinnelse, omskiften och öden (1901).
  • Amnå, Erik (red.): För det allmänna bästa : ett kungligt sällskap mellan stat och marknad under 250 år : Kungl. sällskapet Pro Patria 1766-2016 (2016).
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.