Hoppa till innehållet

Kungssnokar

Från Wikipedia
Kungssnokar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
UnderordningOrmar
Serpentes
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteKungssnokar
Lampropeltis
Vetenskapligt namn
§ Lampropeltis
AuktorFitzinger, 1843
Lampropeltis mexicana
Lampropeltis mexicana
Hitta fler artiklar om djur med

Kungssnokar (Lampropeltis) är ett släkte ormar i familjen snokar. Det kallas även för kedjesnokar. Till släktet hör cirka 9 arter, men systematiken är under diskussion och inte fullt utredd, ibland listas bara 8 arter eller fler med osäkrare status, Internationella naturvårdsunionen listar exempelvis 10 arter. De flesta arterna indelas vidare i flera underarter. Ormarna i släktet förekommer i Amerika, främst i USA och Mexiko.

De ingående arterna i släktet blir från 50 centimeter upp till 2 meter långa och uppvisar stor variation i färger och mönster. De är huvudsakligen marklevande och livnär sig på små däggdjur som gnagare, fåglar, ödlor och grodor och även andra ormar samt ägg om de hittar dem. Ormarna i detta släkte är inte giftiga utan istället så slingrar de sig kring sitt byte och kramar åt så att det kvävs.

I fångenskap är kungssnok (Lampropeltis getula) och mjölksnok (Lampropeltis triangulum) de vanligaste arterna från detta släkte. Hos mjölksnoken finns det färgvarianter som liknar giftiga korallormar. Detta är en form av mimikry, genom att efterlikna en giftig orm så kan chansen att undgå predatorer vara större.

The Reptile Database listar följande arter[1]:

Kungssnokarnas systematik är under diskussion och kan komma att revideras. 2005 beskrevs Lampropeltis webbi som ny art av Bryson, Dixon och Lazcano. IUCN listar 10 arter, men för Lampropeltis catalinensis är statusen osäker, den är bara känd från ett enda exemplar som möjligen dock skulle kunna vara ett exemplar av en underart till kungssnok, Lampropeltis getula splendida. I IUCN:s rödlista anges även Lampropeltis herrerae som egen art, efter Grismer (2002), men denna beskrivs annars som en underart till Lampropeltis zonata, med det vetenskapliga namnet Lampropeltis zonata herrerae.[2]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]