Kvicksilverhorisont

Från Wikipedia
Principskiss för mätning av en himlakropps höjd med en kvicksilverhorisont (grå) och sextant (gul). Horisontalplanet markeras av en blå linje.

En kvicksilverhorisont[1], även kallad artificiell horisont[2], är ett hjälpmedel som tidigare användes för att mäta en himlakropps altitud (α i figuren till höger) med hjälp av en sextant, oktant eller meridiancirkelhorisonten var skymd eller ej kunde urskiljas. Den består av en grund skål fylld med kvicksilver vilket ger en horisontell spegelyta. Genom att mäta synvinkeln mellan himlakroppen och dess spegelbild i kvicksilverytan (denna vinkel är dubbelt så stor som himlakroppens altitud, det vill säga 2α) och sedan halvera denna fås altituden.

Kvicksilverspegeln kommer dock lätt i dallring och skyddas därför mot vind av ett litet glastak.

Olja, som bomolja, som är mindre lättstörd än kvicksilver men å andra sidan ger en sämre spegelbild, användes ofta i stället för kvicksilver vid fältarbeten och på resor - en så kallad oljehorisont[3].

Kvicksilverhorisonten används också för inställning av en meridiancirkels zenitpunkt. Man ställer då kvicksilverspegeln under instrumentet, och justerar detta så att dess hårkors sammanfaller med spegelbilden av detsamma. Teleskopet är då riktat mot nadir, det vill säga 180° från zenit.[4]

Det första användandet av en kvicksilverhorisont tillskrivs den engelske instrumentmakaren George Adams den äldre (cirka 1703-1773) som även introducerade glastaket cirka 1738.[5][6]

Kaptenen Christopher George patenterade 1868 en variant där en glasskiva flöt ovanpå kvicksilvret (något som kaptenen John Ellis infört redan cirka 1748), vilket gjorde ytan stabilare, och där förvaringsbehållaren för kvicksilvret var förbunden med tråget meddelst ett ventilförsett rör.[7]

Med införandet av bubbelsextanterna[8] och gyrosextanterna[9] under 1900-talet blev kvicksilverhorisonterna överflödiga.

I stället för giftigt kvicksilver kan man använda galinstan (en legering av gallium, indium och tenn) som har en smältpunkt på -19 °C.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kvicksilverhorisont i SAOB.
  2. ^ Artificiell 2a i SAOB.
  3. ^ Oljehorisont i SAOB.
  4. ^ Zenit i Nordisk familjebok band 33 (1922) spalt 724.
  5. ^ Beskriven i tillägget The Description and Use of two Curious Methods for procuring an Artificial Horizon at Sea, To be used with Hadley's Quadrant; one by means of a Whirling Speculum; the other by a Floating Mirrour till George Adams, 1748, The description and use of a new sea quadrant enligt John Smeaton and his Whirling Speculum på Sciencemuseum. Enligt John R. Millburn, 2017, Adams of Fleet Street, Instrument Makers to King George III, sid. 75 och Bedini är det Kapten John Ellis "flytande spegel" som beskrivs av Adams.
  6. ^ Se även George Adams den yngre (1750-1795, son till George Adams den äldre), The artificial horizon (sid. 266) och Astronomical observations at land with Hadley's octant and sextant ( sid. 379) i Geometrical and Graphical Essays Containing a General Description of the Mathematical Instruments Used in Geometry, Civil and Military Surveying, Levelling and Perspective... editerad av William Jones, tredje upplagan 1803.
  7. ^ Se Stanley (1914) sid. 447 för beskrivning (figuren som texten refererar till är på sidan före).
  8. ^ Aircraft bubble sextants på The Nautical Sextant.
  9. ^ Gyro sextant på The Nautical Sextant.
  10. ^ Galinstan: The Next Best Thing to Mercury på Science World - Future Science Leaders

Se även[redigera | redigera wikitext]