Kvicksilver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Hg” leder hit. För loktypen, se Hg och Hg2.
Kvicksilver
Nummer
80
Tecken
Hg
Grupp
12
Period
6
Block
d
Cd

Hg

Cn
GuldKvicksilverTallium
[Xe] 4f14 5d10 6s2
80Hg
   

Pouring liquid mercury bionerd.jpg

Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Utseende Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet 13579,04 kg/m3 (273 K)
Aggregationstillstånd Flytande
Smältpunkt 234,32 K (-38,83 °C)
Kokpunkt 629,88 K (356,73 °C)
Molvolym 14,09 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 2,295 kJ/mol
Ångbildningsvärme 59,229 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie 150 (171) pm
Kovalent radie 149 pm
van der Waalsradie 155 pm
Jonisationspotential Första: 1007,1 kJ/mol
Andra: 1810 kJ/mol
Tredje: 3300 kJ/mol kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Xe] 4f14 5d10 6s2
e per skal 2, 8, 18, 32, 18, 2
Electron shell 080 Mercury - no label.svg
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd 2, 1 (svag bas)
Elektronegativitet 2,00 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur rombisk
Ljudhastighet 1407 m/s
Elektrisk konduktivitet 1,4 × 106 A/(V × m)
Mohs hårdhet 1,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Kvicksilverisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
194Hg {syn.} 444 år ε 0,040 194Au
195Hg {syn.} 10,53 h β+ 3,1 195Au
196Hg 0,15 %
Stabil
197Hg {syn.} 64,94 h ε 3,0541 197Au
198Hg 9,97 %
Stabil
199Hg 16,87 %
Stabil
200Hg 23,1 %
Stabil
201Hg 13,18 %
Stabil
202Hg 29,86 %
Stabil
204Hg 6,87 %
Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Kvicksilver (latinskt namn Hydroargentum eller hydrargentum, grekiska: Hydrargyros, ὑδράργυρος, vattensilver,) är ett metalliskt grundämne som är flytande vid normal rumstemperatur. Det bildar lätt legeringar med andra metaller, och dessa kallas med ett samlingsnamn amalgamer. Kvicksilver är relativt sällsynt, och utvinns ur mineralet cinnober (HgS) genom upphettning i luft, varvid det bildas kvicksilver och svaveldioxid (SO2). Ämnet har under människans historia använts till en mångfald av ändamål, bland annat vid framställning av guld, silver, klor och soda, och amalgam (där det ingår som beståndsdel). Det har även haft stor betydelse i många äldre civilisationer. Dock är kvicksilver ett starkt gift, såväl för människor och djur som för miljön. Det ger bland annat skador på centrala nervsystemet och njurarna.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Äldre civilisationer[redigera | redigera wikitext]

Under 1500-talet före Kristus spelade kvicksilver en stor roll i förfaraonernas religiösa riter.

Under Romarriket bröts kvicksilver i gruvor runt om Medelhavet, bland annat i Spanien. Gruvarbetet sköttes av slavar.

1600-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

På 1700-talet tillverkades speglar med "kvicksilvertekniken".

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

  • Guld- och silvertillverkning
  • Amalgam (kvicksilver legerar sig med flera andra metaller)
  • Framställning av acetaldehyd, klorgas och soda
  • Lågenergilampor och lysrör
  • Termometrar
  • Elektriska apparater. Till exempel nivåvippor.
  • Desinfektionsmedel (i form av sublimat).

Miljö- och hälsoeffekter samt lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Kvicksilver är mycket giftigt - redan på grund av sin kraftigt etsande egenskap - Hg2+-joner knyter lätt fast till och blockerar svavelatomer som ingår i många proteiner. Vid långvarig förgiftning får man skador på magtarmkanal och njurar. Kvicksilver kan på samma sätt reagera även med enzymer och är därför skadligt redan vid låga halter och anrikning av metylkvicksilver i näringskedjan är ett stort problem för människor och djur[1].

Sverige har sedan den 1 juni 2009[2] ett totalt förbud mot kvicksilver med hänvisning till att det är ett miljögift. Detta förbud innefattar användningen i tandlagningsamalgam (Sedan tidigare renas rökgaserna från svenska krematorier från kvicksilver). Dock kommer kvicksilver i fortsättningen att få användas i några särskilt angivna fall, till exempel i lågenergilampor[3].

Amalgam är den största exponeringskällan. En expertgrupp tillsatt av World Health Organization (WHO) kom 1990 fram till att en genomsnittlig befolkning (icke yrkesmässigt verksam med kvicksilver) i USA och Europa varje dag fick i sig 3,8-21 mikrogram kvicksilver i ångform från amalgam, och 6,74 mikrogram av samtliga former av kvicksilver (metyl-, ångform och oorganiskt) från alla övriga källor (vatten, luft, mat). Kvicksilverånga är den form som tas upp lättast i kroppen[källa behövs], till ungefär 80 procent[källa behövs], medan de andra formerna[källa behövs] upptas till cirka 10 procent.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ forskning.se. ”Kvicksilver”. http://www.forskning.se/apropaer/apropaer/kvicksilver.5.7cdc43ec129352b024480001175.html. 
  2. ^ regeringen.se. ”Regeringen förbjuder all användning av kvicksilver i Sverige”. http://www.regeringen.se/sb/d/11443/a/118546. 
  3. ^ kemi.se. ”Kemikalieinspektionen: Kvicksilver/regler”. http://www.kemi.se/Innehall/Fragor-i-fokus/Kvicksilver/. Läst 29 januari 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]