Lärarstrejken i Sverige 1989

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lärarstrejken i Sverige 1989
Huddingegymnasiet.jpg
Huddingegymnasiet var en av skolorna som påverkades.
Karaktärstrejk, demonstrationer
PlatsSverige
Datum13 november-14 december 1989
ArbetstagareLärarnas Riksförbund
ArbetsgivareStatens arbetsgivarverk
Strejkande10 000
Följderinställda skoldagar på högstadiet och i gymnasieskolan

Lärarstrejken i Sverige 1989 inleddes den 13 november 1989 i Sverige, då cirka 10 000 lärare i Storstockholm och Mälardalen, medlemmar i Lärarnas Riksförbund med totalt 50 000 medlemmar, gick ut i strejk, efter att förhandlingarna med Statens arbetsgivarverk brutit samman. Arbetsgivarnas bud var baserad på kommunaliseringen av skolväsendet. Den 20 november samma år varslades det om strejk över ytterligare 7 000 lärare som var med i Lärarnas Riksförbund.

De flesta lärarna var ämneslärare på högstadiet och i gymnasieskolan. Däremot deltog inte Sveriges lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet, som totalt hade cirka 10 000 medlemmar, eftersom de ingick i TCO och förhandlade med TCO-S.

Arbetsgivarna ville att lärarna skulle vistas i skolan under en större del av sin arbetsvecka, med 34 timmar i grundskolan och fem timmar extra för gymnasieskollärarna. Dessutom skulle tio dagar från sommarlovet användas för fortbildning, utvärdering och planering.

Lärarnas Riksförbund var också missnöjda med utjämning av löneskillnaderna mellan lärarkategorierna, oavsett studieverksamhet och utbildning.

Stort missnöje rådde bland medlemmar i Lärarnas Riksförbund, vilket i vissa fall ledde till demonstrationer och att slagord ropades. Stig Malm talade om "värstingar" och dåliga föredömen för svenska skolelever.

Den 14 december 1989 upphörde konflikten.[1]

Inom ett större perspektiv inträffade konflikten samtidigt som 1989 års revolutioner i Östeuropa.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Marcus Yttergren (10 november 2009). ”Lärarna på barrikaderna”. Södertörns högskola. sid. 6. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:224580/FULLTEXT01.pdf. Läst 30 november 2016. 
  2. ^ Birgitta Ohlsson (9 november 2014). ”Vi får inte glömma kommunismens offer”. Expressen. http://www.expressen.se/debatt/vi-far-inte-glomma-kommunismens-offer/. Läst 30 november 2016.