Långnäbbad solfågel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Långnäbbad solfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Loten'sSunbird(M).jpg
Hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSolfåglar
Nectariniidae
SläkteCinnyris
ArtLångnäbbad solfågel
C. lotenius
Vetenskapligt namn
§ Cinnyris lotenius
Auktor(Linnaeus, 1766)
Synonymer
Nectarinia lotenia
Arachnechthra lotenia
Hona
Hona
Hitta fler artiklar om fåglar med

Långnäbbad solfågel[2] (Cinnyris lotenius) är en fågel i familjen solfåglar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i södra Indien och Sri Lanka.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Långnäbbad solfågel är en 13 cm lång medlem av familjen med en karakteristisk lång och kraftigt böjd näbb. Hanen är mycket mörkt purpurglänsande ovan med sotbrun buk och gula tofsar vid skuldrorna. Honan är olivgrön ovan utan den mörka ögonmasken och ögonbrynsstrecket hos liknande hona purpursolfågel. Lätet är ett hårt "chit chit" som saknar purpursolfågelns elektriska ton.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Långnäbbad solfågel delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Långnäbbad solfågel är lokalt vanlig i både skog och jordbruksbygd.[5] Den hittas också i stadsnära trädgårdar och är i vissa områden, som i Chennai, den vanligaste solfågeln.[6] Liksom andra solfåglar lever den av nektar, men ryttlar till skillnad från purpursolfågeln likt en kolibri vid blommor.[7] Den intar även små insekter och spindlar.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Långnäbbad solfågel häckar mellan november och mars i Indien, i Sri Lanka mellan februari och maj.[8] Honan bygger boet, ibland med hjälp av hanen,[9] bestående av bland annat spindelväv och bark som hängs i ett träd,[10][11] ofta i bon av sociala spindlar (Eresidae).[12][13] Däri lägger honan två ägg och ruvar dem ensam, i cirka 15 dagar. Båda könen hjälps dock åt med att mata ungarna.[11]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig.[14]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johan Gideon Loten (även känd som Joan eller John Gidlon Loten, 1710-1789), naturforskare och holländsk guvernör på Ceylon 1752-1757.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Cinnyris lotenius Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. sid. 205 
  6. ^ Dewar, Douglas (1913). Glimpses of India birds. John Lane, London. sid. 218. https://archive.org/stream/glimpsesofindian00dewarich#page/218/mode/2up 
  7. ^ Reuben, Rachel (1986). ”Feeding behaviour of Sunbirds, Nectarinia zeylonica and N. lotenia”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 83 (2): sid. 446–447. https://www.biodiversitylibrary.org/page/48761454. 
  8. ^ Aitken, E. H. (1887). ”Nest and eggs of Cinnyris lotenia”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 2 (1): sid. 52. https://www.biodiversitylibrary.org/page/15883886. 
  9. ^ Ali S & S D Ripley (1999). Handbook of the birds of India and Pakistan. "10" (2). Oxford University Press. sid. 28–31. ISBN 0-19-562063-1 
  10. ^ Baker, H.R.; Inglis, Charles M. (1930). The Birds of Southern India. Government Press, Madras. sid. 125–126. https://archive.org/stream/TheBirdsOfSouthernIndia/BakerInglis#page/n187/mode/2up 
  11. ^ [a b] Ali, Salim (1996). The Book of Indian Birds. Edition 12.. BNHS & Oxford University Press. sid. 298 
  12. ^ Wait, W.E.. ”Passerine birds of Ceylon”. Spolia Zeylanica: sid. 22–194. https://archive.org/stream/passerinebirdsof00wait#page/184/mode/2up. 
  13. ^ Dewar, Douglas (1912). Jungle Folk: Indian natural history. John Lane, London. sid. 175. https://archive.org/stream/junglefolkindian00dewa#page/174/mode/2up 
  14. ^ Cheke, R. A.; Mann, C. F.; Allen, R. 2001. Sunbirds: a guide to the sunbirds, flowerpeckers, spiderhunters and sugarbirds of the world. Christopher Helm, London.
  15. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]