Långnäbbad sotkakadua

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Långnäbbad sotkakadua
Status i världen: Starkt hotad[1]
Calyptorhynchus baudinii (female) -Margaret River-8.jpg
Adult hona vid Margaret River, Western Australia
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
FamiljKakaduor
Cacatuidae
UnderfamiljSotkakaduor
Calyptorhynchinae
SläkteCalyptorhynchus
UndersläkteZanda
ArtLångnäbbad sotkakadua
C. baudinii
Vetenskapligt namn
§ Calyptorhynchus baudinii
AuktorLear, 1832
Synonymer
Zanda baudinii
Adult hane vid Margaret River, Western Australia
Adult hane vid Margaret River, Western Australia
Hitta fler artiklar om fåglar med

Långnäbbad sotkakadua[2] (Calyptorhynchus baudinii) är en kakadua som är endemisk för sydvästra Australien.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Långnäbbad sotkakadua har till större delen svart fjäderdräkt. Den liknar gulstjärtad sotkakadua förutom att kindfläckarna och stjärtbandet är vita i stället för gula.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Långnäbbad sotkakadua förekommer i sydvästra Australien, mestadels mellan Perth, Albany och Margaret River. Vissa taxonomiska auktoriteter urskiljer långnäbbad, kortnäbbad och gulstjärtad sotkakadua till släktet Zanda.[5][1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i fuktiga skogsmarker dominerade av eukalyptusträd. Den häckar i trädhål i gamla eukalyptusträd. Många sådana trädhål bebos av vilda bin, vilka utgör ett hot mot häckande fåglar och ungar.[1] Arten är monogam, troligen för livet. Paret håller ihop hela året utom när honan ruvar. Honan lägger en till två ägg, men oftast överlever endast en unge.[6]

Artens långa näbböverdel är ett bra hjälpmedel för att få fram de stora fröna ur frukten hos eukalyptusarten Eucalyptus calophylla. Den äter också frön från växter som Banksia och Dryandra samt insektslarver.[6]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har drabbats av biotopförlust då stora delar av skogarna i området har avverkats för jordbruk och träutvinning. Populationen beräknas till 10 000 till 15 000 individer, men endast 10% av dessa häckar. Den räknas därför som en hotad art. IUCN kategoriserar den som starkt hotad.[1] Sedan 1996 åtnjuter arten fullt skydd, men olaglig avskjutning förekommer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den franske upptäcktsresanden Nicolas Baudin.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Zanda baudinii Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ *Henry J. Bates och Robert L. Busenbark (1969). Parrots and related birds (andra upplagan). Neptune City, New Jersey: T.F.H. Publications. ISBN 0-87666-429-X 
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ [a b] Rowley, I. & Boesman, P. (2018). Long-billed Black-cockatoo (Zanda baudinii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54412 4 januari 2018).
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]