Landsdomare
Landsdomare är en tjänstemannabenämning i Skandinavien, känd från medeltiden.
Historik
[redigera | redigera wikitext]En landsdomare var en domare av frälsestånd vars jurisdiktion omfattade ett landskap, även om tingslaget bara utgjordes av en eller några socknar. Ämbetet är känt från Tavastland på 1370-talet. Landsdomare förekom även i Satakunda och västra Nyland vid slutet av 1300-talet. På Åland är det känt att ämbetet förekom på 1400- och 1500-talen trots att benämningen häradsdomare även finns dokumenterad på 1490-talet. På 1600-talet övergick benämningen landsdomare att betyda överdomare i ett landskap eller i en landsdel - speciellt under perioden 1646–1683 i de delar av Sverige som tidigare hört till Danmark. Tjänstebenämningen ersattes 1683 med lagman.
I Danmark var landsdomare (danska: Landsdommer) före 1805 benämningen för en juridisk (rättslig) ledamot av landstinget. Från 1919 är det en domartitel vid Landsretten i Vestre Landsret, Østre Landsret och Søndre Landsret (till 1927). Dessutom finns en landsdommer vid Grønlands Landsret.
Landsdomare i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Blekinge
[redigera | redigera wikitext]- 1658–: Peter Duréel
- 1677–1680: Olof Silnecker
Halland
[redigera | redigera wikitext]- 1654: Magnus Durell
- 1666–: Peter Duréel
Skåne
[redigera | redigera wikitext]- 1625–1630: Henrik Prebendssen Gyldenstjerne
- 1633–1636: Henrik Ramel
- Hans Ramel
- 1661–1663: Anders Lilliehöök
- 1677: Gilius Giliusson Ehrenberg
- 1679–1683: Peter Crusebjörn
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svenska litteratursällskapet i Finland (2016) Landsdomare, ur: Förvaltningshistorisk ordbok.