Lappnäbbmus
| Lappnäbbmus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Lappnäbbmus med de typiskt vita fötterna, men med den lika typiska borstsvansen utanför bild. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Äkta insektsätare Eulipotyphla |
| Familj | Näbbmöss Soricidae |
| Släkte | Sorex |
| Art | Lappnäbbmus S. caecutiens |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sorex caecutiens | |
| Auktor | Laxman, 1788 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde enligt IUCN | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Lappnäbbmus (Sorex caecutiens) är en art i familjen näbbmöss som förekommer från norra Skandinavien till Stilla havet och Japan.
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
Vuxna djur blir mellan 45 och 70 millimeter långa och därtill kommer en upp till 45 millimeter lång svans. Vikten ligger mellan tre och sju gram. Pälsens bruna ovansida är tydlig avskild från den vitaktiga undersidan. Arten har en påfallande lukt.[2][3]
Lappnäbbmusen har nästan samma utseende som Sorex tundrensis men båda arter skiljer sig tydlig i sina genetiska egenskaper. I överkäken förekommer, förutom framtänder och kindtänder, fem enkla tänder med en spets. Den första och den andra av dessa tänder har ungefär samma storlek, den tredje och den fjärde är också lika stora men mindre än de första två. Den femte är bara en liten nål.[4]
Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]
Denna näbbmus lever främst i norra Eurasiens barrskogsregioner och i angränsande areal. Söderut finns arten till Kazakstan och norra Kina. Den håller sig borta från jordbruksområden men kan uppsöka hus och ladugårdar på vintern.[3]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Arten är huvudsakligen aktiv sent på kvällen men den syns även på dagen. Liksom hos andra näbbmöss finns olika bon där den bland annat föder sina ungar.
Födan utgörs främst av insekter och deras larver samt i viss mån av spindlar, mångfotingar, daggmaskar och as. Ibland kompletteras födan med frön från barrträd.[4]
Honan kan para sig upp till tre gånger per år och per kull föds vanligen omkring sju ungdjur. Ungarna blir könsmogna efter 9 till 12 månader.[3]
Djuret jagas av ugglor och andra rovfåglar.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- B. Jensen, Nordens däggdjur, andra upplaga 2004, Prisma förlag, ISBN 91-518-4432-X
- Kai Curry-Lindahl, Däggdjur, Groddjur & Kräldjur, Norstedts, 1988, ISBN 91-1-864142-3
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Henttonen, H., Sheftel, B. & Ariunbold, J. 2016 Sorex caecutiens . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 augusti 2019.
- ^ [a b] Nordens däggdjur (2004) s. 27-28
- ^ [a b c] Dägg-, grod- och kräldjur (1988) s. 215
- ^ [a b] Robert S. Hoffmann, Darrin Lunde: Laxmann´s Shrew. In: Andrew T. Smith, Yan Xie: A Guide to the Mammals of China. Princeton University Press, Princeton NJ 2008, ISBN 978-0-691-09984-2, p. 314-315.
|