Lars Kleen
Lars Erik Johan Kleen, född 13 april 1941 i Stockholm, är en svensk konstnär.
Lars Kleen är son till Erland Kleen och Karin Engberg. Han utbildade sig i måleri på Det Kongelige Danske Kunstakademi och på Konsthögskolan i Kraków i Polen. Han övergick tidigt från måleri till skulptur och har framför allt gjort sig känd för sina byggnadskonstruktioner, det vill säga skulpturer i en gränszon mellan arkitektur och maskiner. Han tilldelades Sergelpriset 2010 och Sven-Harrys Konststiftelses stipendium 2011. Kleen finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[1] i Stockholm.
Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]
- Träkonstruktion, 1985, på Sundbybergs tunnelbanestation
- Fri, 1998, på Borås stadshus innergård
- Arton, 2002, i Mölndalsån i Mölnlycke centrum[2]
- Krigsseglare, betong, stål och trä, 1997, minnesmärket över svenskt sjöfolk som fick sätta livet till under andra världskrigets ofärdsår, Stenpiren i Göteborg
- Manuskript, betong, 2014, minnesmärke över Stig Dagerman, Stig Dagermans Park, Skolvägen/Västerängsvägen i Enebyberg
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Om Lars Kleen på Sven-Harrys konstmuseums webbplats, mars 2011, läst 2011-06-18
Noter[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Lars Kleen.- Leif Mattsson: Mellan tanke och skapelse på www.omkonst.se, november 2003
- Susanna Slöör: Arbetsplatsbesök hos Lars Kleen, april 2008
|