Danderyds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Danderyds kommun
Kommun
Djursholms slott, Danderyds kommunhus
Danderyd vapen.svg
Vapensköld för Danderyds kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domsaga Attunda domsaga
Läge 59°24′0″N 18°5′0″Ö / 59.40000°N 18.08333°Ö / 59.40000; 18.08333
Centralort Djursholm (del av tätorten Stockholm)
Areal 26,55 km² (2015-01-01)[1]
286:e största (av 290)
 - land 26,4 km²
 - vatten 0,15 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 32 436 (2016-06-30)[2]
80:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 248 478 (2016[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 1 228,64 invånare/km²[2][1]
9:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 345 invånare/km²
GeoNames 2717999
Kommunkod 0162
Tätortsgrad (%) 99,9 (2010)[3]
Danderyd Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.danderyd.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Utsikt över Danderyd, 2006

Danderyds kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Djursholm som är en del av tätorten Stockholm.

Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland med Stora Värtan, Lilla Värtan och Östersjön i öster. Danderyds kommun gränsar i norr till Täby kommun, i öster till Vaxholms kommun, i sydöst till Lidingö kommun, i söder till Stockholms kommun, i sydväst till Solna kommun och i väster till Sollentuna kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar huvudsakligen Danderyds socken där Danderyds landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

För Djursholm gällde byggnadsstadgan från 6 juni 1890,[4] ett försteg till Djursholms municipalsamhälle som formellt fanns i landskommunen från år 1900. Municipalsamhället med kringområde utbröts 1901 och bildade Djursholms köping som 1914 ombildades till Djursholms stad. 24 april 1902 inrättades Stocksunds municipalsamhälle som med kringområde utbröts 1910 och bildade Stocksunds köping. 1946 ombildades den resterande landskommunen till Danderyds köping. 1948 överfördes från denna köping området Lahäll till Täby köping.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i detta område.

Den 1 januari 1967 gick Stocksunds köping upp i Djursholms stad. 1970 inkorporerade staden ön Tranholmen, som då hade 27 permanenta invånare, från Lidingö stad. Danderyds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Danderyds köping och Djursholms stad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En silverspets i rött fält med en chef av silver, belagd med tre röda rosor.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t. för Djursholms stad år 1916. Spetsen kommer från ätten Banérs vapen (ätten ägde godset Djursholm) och rosorna syftar på den tidiga villastadsbebyggelsen. Efter kommunbildningen 1971 antogs och registrerades vapnet för Danderyds kommun. Danderyds och Stocksunds tidigare köpingsvapen upphörde.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Danderyds kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
27 623
1975
  
27 168
1980
  
27 842
1985
  
28 706
1990
  
27 915
1995
  
28 684
2000
  
29 570
2005
  
30 226
2010
  
31 330
2015
  
32 421
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 5 825, eller 18,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 32 295 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 512, eller 15,16 %.[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Danderyds kommun 32 295 personer. Av dessa var 4 838 personer (15,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är indelad i fyra kommundelar: Danderyd, Djursholm, Enebyberg och Stocksund. Kommundelarna utgör också postorter med postnumren som är av formen 182 XX.

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett område Danderyds församling, och från 1 januari 2016 av distriktet Danderyd[9]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Huvuddelen av kommunens tätbebyggelse återfinns inom tätorten Stockholm. Sedan år 2000 definieras bebyggelsen på ön Tranholmen som en egen tätort. Tidigare räknades bebyggelsen inom kommundelen Enebyberg som ingående i tätorten Täby. Denna sistnämnda är dock från och med 2015 sammanvuxen och ingående i tätorten Stockholm

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Genom kommunen löper E18, huvudsakligen som motorväg. Därifrån avtar länsväg 262 åt väster i kommunens mitt. Kommunen har två stationer på tunnelbanan: Danderyds sjukhus och Mörby centrum, som är en av Röda linjens ändstationer. Vid Danderyds sjukhus, i anslutning till tunnelbanestationen, ligger också en bussterminal för åtskilliga busslinjer i Norrort. Roslagsbanan har ett flertal stationer och hållplatser inom kommunen. Vid Djursholms Ösby delar sig banan i en gren mot Näsbypark och en mot Kårsta/Österskär.

Tidigare kommunala Djursholms samskola inrymmer idag privata Viktor Rydbergs Samskola

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Förutom förskolor och grundskolor finns det i kommunen 6 gymnasieskolor var av 5 är privata. Danderyds gymnasium drivs kommunal medan exempel på privat drivan är Marina läroverket och Viktor Rydberg Gymnasium

Politik[redigera | redigera wikitext]

Danderyds kommun består på grund av sitt läge nära Stockholm av förortsbebyggelse. Vissa delar är bostadsrätts- och hyreshus, men större delen av arealen omfattas av villakvarter. De borgerliga partierna har en överväldigande majoritet i fullmäktige och då Moderata Samlingspartiet tidvis har haft egen majoritet har de politiska skiljelinjerna ofta snarast gått mellan detta parti och de övriga partierna.

I folkomröstningen om införande av euron 2003 var valdeltagandet 81,1 %. Av dessa röstade 74,7 % ja, 23,6 % nej och 1,7 % avlade blankröster.

Efter valet 2002 styrdes Danderyds kommun av en koalition mellan moderaterna och kristdemokraterna. Hösten 2010 tecknade dessa båda partier en överenskommelse med Centerpartiet om samarbete fram till 2014.[10] Kommunen har ett heltidskommunalråd, moderaten Olle Reichenberg[11], som i december 2010 valdes till efterträdare till Gunnar Oom (M). Sedan 1 juli 2011 har majoriteten ett ytterligare halvtidskommunalråd, Siv Sahlström (C) och det finns från samma tidpunkt också ett halvtids oppositionsråd, Bengt Sylvan (FP).

Mandatfördelning i Danderyds kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD DP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 11 4 10 19
11 4 10 19
45 91,5
36 9
1973 2 9 7 5 22
2 9 7 5 22
45 94,4
31 14
1976 2 8 3 5 6 21
2 8 3 5 6 21
45 94,4
30 15
1979 2 8 2 6 6 21
2 8 2 6 6 21
45 93,4
30 15
1982 1 8 1 1 7 3 24
8 7 3 24
45 93,3
28 17
1985 1 7 1 5 9 22
7 5 9 22
45 92,6
27 18
1988 1 7 2 5 9 21
7 2 5 9 21
45 90,0
23 22
1991 6 1 2 8 7 2 19
6 2 8 7 2 19
45 90,7
24 21
1994 6 1 10 6 1 21
6 10 6 21
45 89,7
24 21
1998 1 4 1 7 5 3 24
4 7 5 3 24
45 86,61
24 21
2002 5 1 6 9 4 20
5 6 9 4 20
45 86,24
23 22
2006 4 1 7 6 4 23
4 7 6 4 23
45 87,36
22 23
2010 3 2 10 8 3 19
3 2 10 8 3 19
45 89,19
23 22
2014 3 3 1 8 8 3 19
3 3 8 8 3 19
45 89,21
22 23
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning och inkomst[redigera | redigera wikitext]

Danderydsborna har Sveriges högsta utbildningsnivå, cirka 55 procent av alla mellan 25 och 64 år har (år 2011) minst 3 års eftergymnasial utbildning.[12] Danderyd har även landets högsta medelinkomst. 2008 hade var tionde person i kommunen miljoninkomst.[13] 2006 kostar medelvillan i Danderyd 5,25 miljoner kronor, enligt Föreningssparbanken Fastighetsbyrå. Danderyd är kommunen med högst medelålder vid första barnets födelse (32,44 år för kvinnor och 35,02 år för män 2010 vilket är ca 3,5 år mer än riksgenomsnittet).[14]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Svalnäsgravfältet, södra delen, 2008.

Kommunen är rik på fornminnen. Gravfält finns i trakten av Ekeby. Där har man också funnit en långhusgrund. Det största och mest imponerande är Svalnäsgravfältet i Svalnäs. Kommunens enda bronsåldersgrav finns uppe på höjden Charlottenberg, varifrån man kunde bevaka inloppet till Edsviken vid Stocksundet. På bronsåldern gick vattnet ungefär 15 meter högre än nu, det vill säga ungefär vid brobanan av nuvarande Stocksundsbron. På vikingatiden var detta en viktig sjöled till Mälaren via Norrviken. Numera är det omöjligt att ta sig med båt direkt mellan Edsviken och Norrviken.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Sport har gamla anor i Danderyd och kommunen har ibland sett svenska premiärer och fostrat en och annan stjärna. Djursholms hockeylag, med bland andra Torsten Tegnér i laget, deltog i bandyturneringen vid Nordiska spelen 1905.[15] Den första svenska hastighetstävlingen för bilar kördes 1907 på isen vid Djursholm.[16]

Lag Oscarius, som vann VM-guld i curling 1973, kom från Djursholms Curlingklubb. Denna klubb hade sin hemmaplan på Stockhagens IP, precis som Stocksunds IF, vars (numera nedlagda) ishockeysektion har fostrat ett antal sedermera SM- och Stanley Cup-vinnare.

Sveriges första klubb för amerikansk fotboll startade i Danderyd: Danderyd Mean Machines. Laget tog sitt första SM-tecken under det namnet innan klubben flyttade in till huvudstaden och blev Stockholm Mean Machines.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ källa till krav på byggandsstadga
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 19 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ Danderydsaktuellt nov 2010, Danderyds kommuns webbplats
  11. ^ Danderyds kommuns webbplats
  12. ^ ”Storstäderna drar till sig högutbildade”. Pressmeddelande 2012:97. Statistiska centralbyrån. 18 april 2012. http://www.scb.se/Pages/PressRelease____332175.aspx. Läst 21 april 2012. 
  13. ^ ”Nästan bara män med miljoninkomst”. Statistiska centralbyrån. 21 januari 2010. http://www.scb.se/Pages/PressRelease____285936.aspx. Läst 26 januari 2010. 
  14. ^ ”Medelåldern vid första barnets födelse efter region och kön”. Statistiska centralbyrån. 29 april 2011. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=BE0701&publtid=2011-04-29&lang=1. Läst 1 maj 2011. 
  15. ^ Ahlbom, Bengt; Hentzel, Roland; Lidman, Sven S., reds. ”Bandy”. Sportens lille jätte. Stockholm: Natur och kultur (publicerad 1948). sid. 54 
  16. ^ Ahlbom, Bengt; Hentzel, Roland; Lidman, Sven S., reds. ”Motorsport”. Sportens lille jätte. Stockholm: Natur och kultur (publicerad 1948). sid. 754 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]