Mölnlycke
| Mölnlycke | |
| Tätort · Centralort | |
 Mölnlycke centrum
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommuner | Härryda kommun, Mölndals kommun, Partille kommun |
| Distrikt | Råda distrikt, Kållereds distrikt, Stensjöns distrikt, Partille distrikt |
| Höjdläge | 55 m ö.h. |
| Koordinater | 57°39′12″N 12°7′21″Ö / 57.65333°N 12.12250°Ö |
| Area | |
| - tätort | 1 159 hektar (2018)[5] |
| - kommun | 291,09 km² (2019)[1] |
| - Härryda kommun | 1 118 hektar (2018)[5] |
| - Mölndals kommun | 22 hektar (2018)[5] |
| - Partille kommun | 19 hektar (2018)[5] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 18 339 (2019)[3] |
| - kommun | 38 246 (2020)[2] |
| - Härryda kommun | 17 931 (2019)[4] |
| - Mölndals kommun | 132 (2019)[4] |
| - Partille kommun | 276 (2019)[4] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 15,823 inv./hektar |
| - kommun | 131 inv./km² |
| - Härryda kommun | 16,038 inv./hektar |
| - Mölndals kommun | 6 inv./hektar |
| - Partille kommun | 14,526 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Mölnlycke Pixbo |
| Riktnummer | 031 |
| Tätortskod | T4520[6] |
| GeoNames | 2691440 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Mölnlycke | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
Mölnlycke är en tätort och centralort i Härryda kommun i Västra Götalands län och kyrkby i Råda socken. Ett mindre antal fastigheter ligger dock i Mölndals och Partille kommuner.
Mölnlycke ligger omkring en mil sydost om centrala Göteborg. Större delen av bebyggelsen består av villor, radhus och kedjehus. Trots den täta bebyggelsen har Mölnlycke många grönområden, bland annat Rådasjöns naturreservat och Finnsjöns friluftsområde. Genom centrum rinner Mölndalsån på sin väg från Landvettersjön (Gröen) till Rådasjön.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Samhället Mölnlycke växte fram som bostäder för arbetare vid Mölnlycke fabriker, sedermera Mölnlycke AB. Fabrikerna grundades 1849 av den från Sachsen invandrade Gustav Ferdinand Hennig. Under många år leddes verksamheten av Hennigs svärson Bruno Wendel. Mölnlycke tillverkade textilier och textilprodukter av olika slag ända fram till slutet av 1990-talet. Det gamla fabriksområdet har numera renoverats och blivit lokaler för ett flertal olika företag. Den slottsliknande vita trävilla som Wendel uppförde norr om fabrikerna som bostad åt sig själv inrymmer sedan 1908 Wendelsbergs folkhögskola.
Namnet Mölnlycke hittas i de skriftliga källorna 1609 i formen Molnelyckie, vidare Möllnelycke 1675 och Mölnlycka 1825. Betydelsen hos förleden Möln- är samma som i Mölndal, av mölna, "kvarn" samt efterleden -lycke som i lycka, "inhägnat område".[7]
En viktig näring i Mölnlycke från slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet var handelsträdgårdar där blommor, frukt och grönsaker odlades för försäljning i Göteborg. Odlingarna fanns på många platser i Mölnlycke med omnejd, bland annat på Råda säteri och Pixbo herrgård samt alldeles i närheten av centrum.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Mölnlycke 1900–2018[8][9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 900 | † | ||
| 1960 | 4 641 | |||
| 1965 | 5 207 | |||
| 1970 | 7 360 | |||
| 1975 | 10 400 | |||
| 1980 | 10 631 | |||
| 1990 | 11 529 | 732 | ||
| 1995 | 12 825 | 774 | ||
| 2000 | 13 675 | 779 | ||
| 2005 | 14 439 | 797 | ||
| 2010 | 15 608 | 810 | ||
| 2015 | 17 579 | 1 191 | ||
| 2018 | 18 320 | 1 159 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Djupedalsäng 1970 och med Benareby, Lilla Kullbäckstorp och Bolås (västra delen) 2015.
† Som köpingsliknande samhälle 1900. | ||||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
Mölnlyckes centrum låg ursprungligen vid ortens gamla järnvägsstation, söder om Massetjärn, men flyttades successivt under 1900-talet till sitt nuvarande läge mellan Rådasjön och Massetjärn. På 2000-talet har det genomgått en kraftig omvandling som gett det en stadsliknande kärna. Järnvägsstationen flyttades i sin tur 2003 och är nu samlokaliserad med ortens bussterminal under namnet Mölnlycke resecentrum.
Ost respektive sydost om Mölnlycke ligger Nya Långenäs och Benareby, vilka räknas som små tätorter men praktiskt sett tillhör Mölnlycke eftersom där saknas all egen samhällsservice. Pixbo, i sydväst från centrum sett, har vuxit samman med Mölnlycke tätort men är egen postort. Lahall är ett småhusområde söder om Mölnlycke.
I norra Mölnlycke, i direkt anslutning till Riksväg 27/40, ligger Mölnlycke företagspark och Solstens industriområde.
I Mölnlycke ligger Härryda kommuns gymnasium, Hulebäcksgymnasiet, som invigdes 1995. Skolan är byggd i och runt den före detta Hulebäcksfabriken, som varit väveri, möbelfabrik och mekanisk verkstad. Hulebäcksfabriken ägdes och drevs ursprungligen av Mölnlycke fabriker, men fick sedermera andra ägare.
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Mölnlycke kulturhus, invigt 1990, har en scen som används för konserter och teatergästspel samt som biograf. På Wendelsbergs Teater och Skolscen, som drivs av Wendelsbergs folkhögskola, spelas föreställningar med skolans egna studenter.
I ortens musikliv märks bland annat Mölnlycke musiksällskaps blås- och stråkorkestrar samt Mölnlycke storband, ensembler som har varit aktiva i flera decennier.
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Mölnlycke är Råda kyrka, Råda säteri och Långenäs.
Idrott[redigera | redigera wikitext]
I Mölnlycke finns bland andra idrottsföreningarna Mölnlycke IF (fotboll), Sjövalla Frisksportklubb (orientering, fotboll, gymnastik m m), Pixbo Tennis, Pixbo Gymnastikförening, Råda BMK (badminton) och Pixbo Wallenstam IBK (innebandy). Vid Råda säteri finns Råda Ridklubb. På Wendelsbergs folkhögskola har det tidigare arrangerats årliga turneringar i handikappidrotten goalball.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Kända personer från Mölnlycke[redigera | redigera wikitext]
Några kända personer från Mölnlycke är Ingvar Oldsberg, Mattias "Ia" Eklundh, Stefan Elmgren, Martin Bagge, Dan Korn, Caroline Wennergren och Ralf Gyllenhammar.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2018, befolkning och landareal per tätort och kommun, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2018 som är belägna i flera kommuner, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 16 december 2013, (Källa från Wikidata)
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 115
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Erixon, Ulf (2009). Mölnlycke fabriker: ett stycke svensk industrihistoria (2. omarb. uppl.). Mölnlycke: Alhagen. Libris länk. ISBN 91-974669-4-8
- Erixon, Ulf (2004). Råda uti Askims härad. Mölnlycke: Alhagen. Libris länk. ISBN 91-974669-1-3
- Erixon, Ulf (2005). Vägen västerut: en resa i tiden genom Härryda kommun. Mölnlycke: Alhagen. Libris länk. ISBN 91-974669-2-1
- Gatenheim, Erik W. (1984). Råda: bygd, socken, kommun. Mölnlycke: Härryda kommun. Libris länk. ISBN 91-970650-0-5
- Korn, Dan (1983). Mölnlyckeboken: ett samhälles historia genom tvåhundra år. [Mölnlycke]: [D. Korn]. Libris länk
- Magnusson, Åke (1994). Handelsträdgårdar i Mölnlycke. Mölnlycke: Råda hembygdsfören. Libris länk
- Magnusson, Åke (2005). Vägnamnen berättar: vägar och gator i Härryda kommun (1. uppl.). Mölnlycke: Härryda kommun. Libris länk. ISBN 91-970650-1-3
| ||||||||||||||||
