Mölnlycke
| Mölnlycke | |
| Tätort · Centralort | |
 Mölnlycke centrum
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Härryda kommun, Mölndals kommun, Partille kommun |
| Distrikt | Råda distrikt, Stensjöns distrikt |
| Koordinater | 57°40′N 12°07′Ö / 57.667°N 12.117°Ö |
| Area | 1 191,160 ha (2015)[1] |
| - Härryda kommun | 1 152,530 ha (2015)[1] |
| - Mölndals kommun | 19,822 ha (2015)[1] |
| - Partille kommun | 18,811 ha (2015)[1] |
| Folkmängd | 17 579 (2015)[1] |
| - Härryda kommun | 17 323 (2015)[1] |
| - Mölndals kommun | 131 (2015)[1] |
| - Partille kommun | 125 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,8 inv./ha |
| - Härryda kommun | 15 inv./ha |
| - Mölndals kommun | 6,61 inv./ha |
| - Partille kommun | 6,65 inv./ha |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Mölnlycke Pixbo |
| Riktnummer | 031 |
| Tätortskod | T4520[2] |
| GeoNames | 2691440 |
  |
|
| Wikimedia Commons: Mölnlycke | |
Mölnlycke är en tätort och centralort i Härryda kommun i Västra Götalands län. Ett mindre antal fastigheter ligger dock i Mölndals och Partille kommuner.
Mölnlycke ligger omkring en mil sydost om centrala Göteborg. Större delen av bebyggelsen består av villor, radhus och kedjehus. Trots den täta bebyggelsen har Mölnlycke många grönområden, bland annat Rådasjöns naturreservat och Finnsjöns friluftsområde. Genom centrum rinner Mölndalsån på sin väg från Landvettersjön (Gröen) till Rådasjön.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Samhället Mölnlycke växte fram som bostäder för arbetare vid Mölnlycke fabriker, sedermera Mölnlycke AB. Fabrikerna grundades 1849 av den från Sachsen invandrade Gustav Ferdinand Hennig (1786–1853). Under många år leddes verksamheten av Hennigs svärson Bruno Wendel (1824–1893), som även han var född i Sachsen. Mölnlycke tillverkade textilier och textilprodukter av olika slag ända fram till slutet av 1990-talet. Det gamla fabriksområdet har numera renoverats och blivit lokaler för ett flertal olika företag. Den slottsliknande vita trävilla som Wendel uppförde norr om fabrikerna som bostad åt sig själv inrymmer sedan 1908 Wendelsbergs folkhögskola.
Namnet Mölnlycke hittas i de skriftliga källorna 1609 i formen Molnelyckie, vidare Möllnelycke 1675 och Mölnlycka 1825. Betydelsen hos förleden Möln- är samma som i Mölndal, av mölna, "kvarn" samt efterleden -lycke som i lycka, "inhägnat område".[3]
En viktig näring i Mölnlycke från slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet var handelsträdgårdar där blommor, frukt och grönsaker odlades för försäljning i Göteborg. Odlingarna fanns på många platser i Mölnlycke med omnejd, bland annat på Råda säteri och Pixbo herrgård samt alldeles i närheten av centrum.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Mölnlycke 1900–2015[4][5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 900 | † | ||
| 1960 | 4 641 | |||
| 1965 | 5 207 | |||
| 1970 | 7 360 | |||
| 1975 | 10 400 | |||
| 1980 | 10 631 | |||
| 1990 | 11 529 | 732 | ||
| 1995 | 12 825 | 774 | ||
| 2000 | 13 675 | 779 | ||
| 2005 | 14 439 | 797 | ||
| 2010 | 15 608 | 810 | ||
| 2015 | 17 579 | 1 191 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Djupedalsäng 1970 och med Benareby, Lilla Kullbäckstorp och Bolås (västra delen) 2015. † Som köpingsliknande samhälle 1900. |
||||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
Mölnlyckes centrum låg ursprungligen vid ortens gamla järnvägsstation, söder om Massetjärn, men flyttades successivt under 1900-talet till sitt nuvarande läge mellan Rådasjön och Massetjärn. På 2000-talet har det genomgått en kraftig omvandling som gett det en stadsliknande kärna. Järnvägsstationen flyttades i sin tur 2003 och är nu samlokaliserad med ortens bussterminal under namnet Mölnlycke resecentrum.
Ost respektive sydost om Mölnlycke ligger Nya Långenäs och Benareby, vilka räknas som små tätorter men praktiskt sett tillhör Mölnlycke eftersom där saknas all egen samhällsservice. Pixbo, i sydväst från centrum sett, har vuxit samman med Mölnlycke tätort men är egen postort. Lahall är ett småhusområde söder om Mölnlycke.
I norra Mölnlycke, i direkt anslutning till Riksväg 27/40, ligger Mölnlycke företagspark och Solstens industriområde.
I Mölnlycke ligger Härryda kommuns gymnasium, Hulebäcksgymnasiet, som invigdes 1995. Skolan är byggd i och runt den före detta Hulebäcksfabriken, som varit väveri, möbelfabrik och mekanisk verkstad. Hulebäcksfabriken ägdes och drevs ursprungligen av Mölnlycke fabriker, men fick sedermera andra ägare.
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Mölnlycke kulturhus, invigt 1990, har en scen som används för konserter och teatergästspel samt som biograf. På Wendelsbergs Teater och Skolscen, som drivs av Wendelsbergs folkhögskola, spelas föreställningar med skolans egna studenter.
I ortens musikliv märks bland annat Mölnlycke musiksällskaps blås- och stråkorkestrar samt Mölnlycke storband, ensembler som har varit aktiva i flera decennier.
Några kultur- och nöjespersonligheter från Mölnlycke är Ingvar Oldsberg, Mattias "Ia" Eklundh, Martin Bagge, Dan Korn, Caroline Wennergren och Ralf Gyllenhammar.
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Mölnlycke är Råda kyrka, Råda säteri och Långenäs.
Idrott[redigera | redigera wikitext]
I Mölnlycke finns bland andra idrottsföreningarna Mölnlycke IF (fotboll), Sjövalla Frisksportklubb (orientering, fotboll, gymnastik m m), Pixbo Tennis, Pixbo Gymnastikförening, Råda BMK (badminton) och Pixbo Wallenstam IBK (innebandy). Vid Råda säteri finns Råda Ridklubb. På Wendelsbergs folkhögskola har det tidigare arrangerats årliga turneringar i handikappidrotten goalball.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h] Tätorter 2015 som delas av kommungräns, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läs online, läst: 2 juni 2017
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 16 december 2013
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 115
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Erixon, Ulf (2009). Mölnlycke fabriker: ett stycke svensk industrihistoria (2. omarb. uppl.). Mölnlycke: Alhagen. Libris 11733025. ISBN 91-974669-4-8
- Erixon, Ulf (2004). Råda uti Askims härad. Mölnlycke: Alhagen. Libris 10013222. ISBN 91-974669-1-3
- Erixon, Ulf (2005). Vägen västerut: en resa i tiden genom Härryda kommun. Mölnlycke: Alhagen. Libris 10519150. ISBN 91-974669-2-1 (inb.)
- Gatenheim, Erik W. (1984). Råda: bygd, socken, kommun. Mölnlycke: Härryda kommun. Libris 7792054. ISBN 91-970650-0-5 (inb.)
- Korn, Dan (1983). Mölnlyckeboken: ett samhälles historia genom tvåhundra år. [Mölnlycke]: [D. Korn]. Libris 591970. ISBN (Inb.)
- Magnusson, Åke (1994). Handelsträdgårdar i Mölnlycke. Mölnlycke: Råda hembygdsfören. Libris 1961479
- Magnusson, Åke (2005). Vägnamnen berättar: vägar och gator i Härryda kommun (1. uppl.). Mölnlycke: Härryda kommun. Libris 10067713. ISBN 91-970650-1-3 (inb.)
|
||||||||||||||||
