Laurentius Laurinus
| Laurentius Laurinus | |
| Född | 1577[1] Söderköping[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 22 november 1656[1] Häradshammars församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1] Leucorea[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1634[1] Conrektor, Söderköpings trivialskola (1603–1605)[1] Rektor, Söderköpings trivialskola (1605–1609)[1] Kyrkoherde (1609–1656)[1] Kontraktsprost (1620–1656)[1] | |
| Barn | Laurentius Laurinus (f. 1613)[1] |
| Föräldrar | Lars Olofsson |
| Släktingar | Christophorus Laurentii (syskon) Daniel Laurentii (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Laurentius Laurentii Laurinus den äldre, född 1573 eller 1577 i Söderköping, död 29 november 1655 eller 22 november (29 november) 1656 i Häradshammars socken, var rektor i Söderköping och kyrkoherde i Häradshammars församling i Östergötland. 1622 gav han ut musikläroboken Musicae rudimenta pro incipientibus necessaria.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Laurentius Laurinus den äldre föddes i Söderköping. Han var son till slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson och Helena Johansdotter. Laurinus far har uppgetts vara från Skottland, en uppgift som senare visat sig ogrundad. Laurinus blev 1594 student vid Uppsala universitet och studerade sedan utomlands. Han blev 1603 magister i Wittenberg och prästvigdes samma år. Han blev 1603 konrektor i Söderköping och 1605 rektor där. År 1609 blev han kyrkoherde i Häradshammars församling och 1620 kontraktsprost i Vikbolands kontrakt.
Han var riksdagsman vid riksdagen 1634.[2]
Laurinus avled som blind 1655 eller 1656 i Häradshammars socken.[2]
Ett porträtt av Laurinus hänger i Häradshammars kyrkas sakristia.[2]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Laurinus gifte sig första gången 1605 med Margareta Larsdotter (1570–1620). Hon var dotter till befallningsmannen över Vikbolandet Lasse Jonsson och Kjerstin Jacobsdotter. Margareta Larsdotter hade tidigare varit gift med domprosten Johannes Canuti (Trelogius) i Linköping. Laurinus och Larsdotter fick tillsammans barnen Catharina Laurinus (1606–1607), rådmannen Johannes Laurinus (1609–1686) i Stockholm, kyrkoherden Laurentius Laurinus den yngre i S:t Laurentii församling i Söderköping, samt 6 döttrar och 5 söner.[2]
Han gifte sig andra gången 24 juni 1621 med Elisabeth Ungius (1602–1651). Hon var dotter till superintendenten Johannes Petri Ungius och Helena Månsdotter i Kalmar.[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Laurinus finns bland annat representerad i Den svenska psalmboken 1986 med texten till den välkända psalmen I himmelen, i himmelen (nr 169) som publicerades av honom i samband med hans hustrus "likpredikan" inför avfärden från hemmet. Psalmen ingår i Rune Lindströms film Himlaspelet från 1942 som bygger på hans pjäs Ett spel om en väg som till Himla bär.
Utöver psalmer skrev han även en rad teologiska arbeten, och översatte andra från latinet. Har även författat en rad andra skrifter, däribland En kort Sveriges chrönika ifrån Magog alt inn till Fröken Christinas regemente (1647) och en översättning av Matthias Hafenreffers teologiska kompendium 1650.[3]
- Dissertatio circa Concilium Tridentinum , Wittenberg 1603.[2]
- Musicae Rudimenta, Stockholm 1622.[2]
- Epigramma in structuram templi Rönö, 1641.[2]
- Symbola Heroum et Herodium, atque aliorum quorundam, rythmis Germanicis et Sueticis explicata et commentariolis amplificata, Linköping 1647.[2]
- En kort Sveriges Chrönika ifrån Magog alt inn til Fröken Christinas regemente, Linköping 1647, andra upplagan Strägnäs 1717.
- Compendium locorum theologicorum Haffenrefferi in Sueticum versum, Stockholm 1650.[2]
- Plausus Suecicus seu gratulatio ob Caroli Gustavi - reditum, Linköping 1650.[2]
- Några spörsmål ungdomen i Häredzhammar förestälte til af öfve honom i then H. Catechesi, s. l. et a.[2]
- Sju likpredikningar.[2]
Psalmer
[redigera | redigera wikitext]- I himmelen, i himmelen (1986 nr 169) antas vara av Laurinus från 1620. Finns på Wikisource.
- Jag ville lova och prisa (1937 nr 359) troligen skriven av Laurinus 1622
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svenskt biografiskt handlexikon. 1906
- Nationalencyklopedin, bd 12 (1993), s. 163
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne : Tredje delen, vol. 3, 1919, s. 403-405, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 345-346, 403-405. Libris 41149
- ↑ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1050-1051
| ||||||||