Laurentius Laurinus den yngre
| Laurentius Laurinus den yngre | |
| Född | 27 augusti 1613 |
|---|---|
| Död | 20 november 1672 (59 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst |
| Barn | Christophorus Laurinus (f. 1642) Johan Laurin (f. 1643) |
| Föräldrar | Laurentius Laurinus |
| Redigera Wikidata | |
Laurentius Laurinus den yngre, född 27 augusti 1613 i Häradshammars socken, död 20 november 1672 i Stockholm, var en svensk präst i Skeda församling och S:t Laurentii församling.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Laurentius Laurinus den yngre föddes 27 augusti 1613 i Häradshammars socken. Han var son till kyrkoherden Laurentius Laurinus. Laurinius blev 6 mars 1631 student i Uppsala och 1639 magister i Wittenberg. Efter fortsatte han att utomlands och blev bland annat krönt till kejserlig poet. Laurinius återvände till Sverige 1641 och blev 1642 latinlektor ("eloguentiae & poëseos") vid Linköpings gymnasium. Han prästvigdes 22 augusti 1643 och blev 1644 filosofilektor ("logices") i Linköping. År 1650 blev han historielektor ("historiarum & moralium") i Linköping. Poenitentiarus publicus blev han 1656. Laurinus blev 1657 förste teologi lektor i Linköping samt kyrkoherde i Skeda församling. Den 3 augusti 1659 blev han kyrkoherde i S:t Laurentii församling, Söderköping och samma år blev han även kontraktsprost i Hammarkinds kontrakt. Laurinus avled 20 november 1672 under riksdagen i Stockholm.[1]
Laurinus var riksdagsman och deltog i riksdagen 1658, riksdagen 1660 och riksdagen 1672. Han fick under sin levnadstid Gulltorps kvarn som gåva.[1]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Laurinus gifte sig 19 juni 1641 med Helena Wallerius (1620–1695). Hon var dotter till kyrkoherden Laurentius Wallerius och Catharina Ungius i Högsby socken. De fick tillsammans barnen kyrkoherden Christophorus Laurinus i Törnevalla församling, översten och kommendanten Johan Laurin (1643–1698), notarien Lars Laurin (1644–1672) i Stockholm, Eric Laurin (född 1645), Elisabeth (Lispetta) Laurin som var gift med kyrkoherden Johan Widman i Alsike församling, Ingeborg Laurin, Margareta Laurin som var gift med domprosten Olavus Johannis Wong i Linköpings församling, Catharina Laurin som var gift med kyrkoherden Petrus Drysenius i Kättilstads församling, Brigitta Laurin (död 1675) som var gift med rådmannen Jonas Linneman i Norrköping, Helena Laurin (1660–1663), Anna Laurin (född 1662) som var gift med drabanten Jakob Ridderborg, Samuel Laurin (1664–1665), Christina Laurin (1666–1668) och åtta barn som troligen dog vid födseln.[1]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Parent. in memor. juvenis Andreae Petri Runzaei, Uppsala 1632.[1]
- Disp. de virtute motali, Uppsala 1634.[1]
- Disp. de bonitate, Uppsala 1638.[1]