Lavatrut

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lavatrut
Status i världen: Sårbar[1]
Lava gull pair (cropped).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteLeucophaeus
ArtLavatrut
L. fuliginosus
Vetenskapligt namn
§ Leucophaeus fuliginosus
Auktor(Gould, 1841)
Synonymer
  • Larus fuliginosus
Lava gull.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Lavatrut[2] (Leucophaeus fuliginosus) är världens mest sällsynta måsfågel som enbart häckar i Galápagosöarna.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Lavatruten är en medelstor mås, 51–55 centimeter och 380 gram i vikt. Den är omisskännlig med sin mycket mörka askgrå fjäderdräkt, mörkast på vingar och blekast på buk och undergump. Huvudet är märkbart mörkare med vita ögonlock, svart näbb och rödfärgad på munnens insida. Även benen är svarta.[4]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades arten i släktet Larus, men den har efter genetiska studier flyttats till Leucophaeus.[5][6]. Flera auktoriteter behåller dock Leucophaeus i Larus, däribland Birdlife International.

Utbredning och status[redigera | redigera wikitext]

Lavatruten förekommer enbart på Galápagosöarna där den är vida spridd. Trots att lavatruten troligen inte minskar kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN den som sårbar dels på grund av att populationen är så liten (900-1200 individer), dels på grund av ett antal möjliga hot. Ett problem är att den är som allra vanligast förekommande i tre hamnar som inte ingår i de skyddade områdena på Galápagosöarna[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Olikt de flesta måsarter häckar lavatruten inte i kolonier, endast undantagsvis närmare varandra än 100 meter. De är mycket territoriella och försvarar sitt lilla revir på 70 meter i diameter. Lavatruten häckar på marken, gärna i skydd av växtlighet och nära lugnt vatten. Den lägger två olivfärgade och välkamouflerade ägg som den ruvar i 32 dagar. Efter 55 dagar lämnar ungarna boet, men föräldrarna fortsätter att ta hand om dem ytterligare flera veckor. Potentiella bopredatorer är jorduggla, praktfregattfågel, andra lavatrutar eller introducerade däggdjur.[7]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Lavatruten är liksom de flesta måsar allätare som gärna plundrar fågelbon, men fångar också fisk, skaldjur, ödleungar, sköldpaddor och iguanor. De äter också moderkakan från en sjölejon som just fött ungar.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Larus fuliginosus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 29 december 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-27
  4. ^ BirdLife International (2016) Species factsheet: Larus fuliginosus. Hämtad 2016-03-05 från [1].
  5. ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
  6. ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF
  7. ^ [a b] del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew; Sargatal, Jordi, reds (1996). Handbook of Birds of the World, volume 3: Hoatzin to Auks. Barcelona, Spain: Lynx Edicions. sid. 618. ISBN 84-87334-20-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]