Linnarhult

Från Wikipedia

Linnarhult är ett primärområde i nordöstra Göteborg tillhörande stadsdelsnämndsområdet Angered. Området består av småhus, villor och industrier utmed länsväg 190, som i Linnarhult går på Linnarhultsbron över Lärjeån.

Nyckeltal

Linnarhult

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 609 Linnarhult år 2016[1]
Linnarhult Hela Göteborg
Folkmängd 671 556 640
Befolkningsförändring 2015–2016 -2 +8 450
Andel födda i utlandet 39,5 % 25,2 %
Medelinkomst 276 200 kr 285 900 kr
Arbetslöshet 4,5 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 35,2 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 23,5 % 34,8 %
Andel bostäder byggda 1971–1980 72,8 %
Andel bostäder i allmännyttan 0,0 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2016 0
Andel bostäder i småhus 99,1 % 19,1 %

Skredet vid Linnarhult 1730

Den 16 september 1730 inträffade ett mycket omfattande kvicklereskred i Lärjeåns dalgång vid Linnarhult. Skredområdet är cirka 1 100 meter i nord-sydlig riktning och cirka 100-300 meter i öst-västlig och är i huvudsak beläget på åns östra sida. Dåvarande lantmätaren Wilhelm J Kruse ger ett sammandrag: "Björk, ungek, hassel, lind och rönn. Denna skog och lerkullarna sjönk 16 alnar vid ett område, som kallas Måssen. Tyngden av leran tryckte igen Lärjeån och förde så mycket jord och skog från Espered och Gunnelse inpå Linnarhults ägor att alla deras ängar till 10-20 alnars djup blev överfyllda med lera, skogen ikullslagen, ny skog ditförd ovanpå skredmassorna. En stor ek följde upprätt stående skredmassorna 400 alnar utan att ramla. Lärjeån blev uppdämd 0,5 mil och vattendjupet uppmättes till 20 alnar på vissa Ställen. Sex veckor efter skredet började åns vatten att skära sig ner genom lermassorna. En stark svavelstank kändes i området tills tjälen gick i jorden. Efter ansökan av jordägarna hos landshövding Olof Gyllenborg gjordes inmätning av området vid nyår 1731 då marken var frusen och kunde beträdas."

Under 1960-talet fanns det planer på att leda en stor del av Lärjeåns vatten i en bergtunnel till Göta älv, för att minska påfrestningen på åslänterna.[2]

Referenser

  1. ^ Göteborgsbladet 2017: Angered [pdf]
  2. ^ Göteborgs geotekniska historia: några sonderingar, redaktör: Tord Melander, SGF Väst, Göteborg 1997, s. 57f