Göteborgs stadsdelsnämnder

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta över Göteborgs stadsdelsnämnder sedan 2011.

Göteborgs stadsdelsnämnder är de politiska organ som styr stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelsnämnderna inrättades 1989 och från och med den 1 januari 2011 har Göteborgs kommun tio stadsdelsnämnder, då en sammanslagning skedde av de tidigare 20 stadsdelsnämnderna. Stadsdelsnämnderna ansvarar för förskola, grundskola, särskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg och individ- och familjeomsorg inom det egna stadsdelsnämndsområdet. Varje stadsdelsnämndsområde består i sin tur av olika primärområden.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet påbörjades arbetet med områdesindelningar och försök med kommundelsråd, samt distriktsindelningar av socialtjänst och sjukvård, gjordes. Sedan 1974 har Göteborg haft försöksverksamhet med ökat lokalt inflytande, då de tre första kommundelsråden inrättades. 1978 tillkom en institutionsstyrelse för Frölunda kulturhus, 1982 startades tre kommundelsnämnder och tre distriktsnämnder (en inom skola och två inom fritid) och 1986 inrättades tolv sociala distriktsnämnder. Under samma period inrättades också sju sjukvårdsnämnder.[1] Under 1983 infördes "Primär eller bostadsområden" med fem distrikt. Både distrikts- och primärområdesindelningen har sedan ändrats över tid.[2][3]

Den 10 september 1987 (Göteborgs kommunala handlingar 1987 nr 360) fattades ett principbeslut om att stadsdelsnämnder skulle införas, och deras ansvarsområden förtydligades 1988 (Göteborgs kommunala handlingar 1988 nr 275). Den 1 januari 1989 tillträdde nämnderna med vardera 11 ledamöter och 6 suppleanter. Övertagandet av ansvar förbereddes under 1989 genom att bland annat göra budget för 1990 samt planer för 1990-92. Den 1 januari 1990 trädde Göteborgs 21 stadsdelsnämnder och lika många stadsdelsförvaltningar i funktion, med ansvar för socialtjänst (barn-, familje-, individ- och äldreomsorg), grundskola, omsorg om utvecklingsstörda samt fritids- och kulturverksamhet. De skulle även fungera som remissinstanser i andra frågor.[4]

Syftet med omorganisationen var att öka det demokratiska inflytandet och ge medborgarna möjlighet till dialog med politikerna i stadsdelsnämnderna, samt att ge god service och nå en ökad effektivitet. Tanken var att decentralisera beslut som främst var av lokal vikt till lokala politiker.[5]

År 1994 genomfördes en uppföljning av stadsdelsnämndsreformen. Slutsatserna var att politikernas kunskap om stadsdelens behov och förutsättningar ökat genom närheten till medborgarna. Däremot hade inte medborgarnas engagemang ökat. En bidragande orsak till detta bedömdes vara att reformen sammanföll med en ekonomisk kris, vilket gjorde att nämnderna främst fick ägna sig åt besparingar, vilket gjorde att politikerna kom i konflikt med medborgarna. Det bedömdes dock att nämnderna klarat besparingarna bra.[5]

År 2002 lades den så kallade Rooseniit-rapporten fram, i vilken stadsdelsnämndernas problem analyserades och förslag för att skapa ekonomisk balans lämnades. Även om en utvärdering av antalet nämnder inte ingick i uppdraget, rekommenderades en minskning av antalet nämnder för att underlätta styrning och samordning. Utifrån rapporten genomfördes ett antal åtgärder för att förbättra personal- och ekonomiprocesserna och införandet av gemensamma IT-system. 2003/2004 genomfördes en översyn av SDN-organisationen, men det uppnåddes ingen politisk enighet om antalet stadsdelsnämnder. En Social resursnämnd inrättades 2007.[5]

Den 1 januari 2010 slogs stadsdelsnämnderna SDN Frölunda och SDN Högsbo ihop och antalet nämnder minskades till 20.[6]

Översyn av stadsdelsnämndsorganisationen 2009[redigera | redigera wikitext]

I juni 2009 beslöt kommunstyrelsen att tillsätta en politisk arbetsgrupp för att göra en översyn av stadsdelsnämndsorganisationen och i oktober samma år fick stadskansliet i uppdrag att föreslå en ny indelning av organisationen. Syftet var att ge förutsättningar för en högre effektivitet i organisationen.[7] I januari 2010 beslöt kommunfullmäktige i enlighet med utredningens förslag att inrätta tio nya stadsdelsnämnder från och med den 1 januari 2011.[8]

De tidigare 20 stadsdelsnämndernas områden hade mellan 4 500 och 55 000 invånare med ett medeltal på cirka 24 000. De ekonomiska resurserna för de mindre stadsdelsnämnderna ansågs vara ett problem då det gällde administrationens storlek för att möta olika krav.[9] Andra aspekter som beaktades i utredningen var demokratiaspekter, likabehandling av medborgarna, kompetensförsörjning och verksamheternas volymer. Utifrån detta värderades tre alternativ: 15 stadsdelsnämnder, 10-12 stadsdelsnämnder respektive 5 stadsdelsnämnder för att nå jämnstora nämnder.[10] Utredningens slutsats var att alternativet med 15 nya nämnder innebar för liten skillnad mot den tidigare organisationen för att nå den önskade effektiviteten. Alternativet med 5 nämnder skulle medföra för stora organisationer. Därför rekommenderades alternativet med 10-12 nya stadsdelsnämnder.[11] Utifrån ett resonemang om variationer förordades alternativet med 10 stadsdelsnämnder.[12] De tio nya stadsdelsnämndernas områden har invånarantal på mellan 38 000 och 61 000 invånare.[13]

Stadsdelsnämndernas och stadsdelsförvaltningarnas organisation[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämndernas sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnderna är de politiska organ som styr stadsdelsförvaltningarna och består av politiker utsedda av kommunfullmäktige. Varje nämnd har elva ledamöter och elva ersättare och sammansättningen återspeglar valresultatet i senaste kommunalvalet.[8][14]

Stadsdelsförvaltningarnas och stadsdelsnämndernas ansvarsområden[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsförvaltningarna arbetar på uppdrag av de politiska stadsdelsnämnderna för att ge kommunmedborgarna service inom områdena förskoleklass, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade, grundskola, obligatorisk särskola, fritidsverksamhet, biblioteks- och annan kulturverksamhet, kommunal hälso- och sjukvårdsverksamhet, flyktingverksamhet samt folkhälsa. Vissa stadsdelsnämnder ansvarar för hela staden vad gäller samordning, planering och fördelning av bostäder med särskild service, korttidsverksamhet och sysselsättning och daglig verksamhet till personer med funktionshinder samt initiera och driva metod- och kompetensutveckling inom stadsdelarnas verksamhet för funktionshindrade, samordning av palliativ vård och serveringstillstånd.[15]

Stadsdelsnämnder från 1 januari 2011[redigera | redigera wikitext]

Angered[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnden Angered omfattar primärområdena Angereds Centrum, Agnesberg, Bergum, Eriksbo,Gårdstensberget, Gunnilse, Hammarkullen, Hjällbo, Linnarhult, Lövgärdet och Rannebergen och är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Gunnared och Lärjedalen.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 131 Angered år 2014[16]
Angered Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&050629.&&&&&050 629 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0703.&&&&&0+ 703 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 50,6 % 24,0 %
Arbetslöshet 13,6 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 15,1 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 59,2 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1971-1980 40,3 %
Andel bostäder i allmännyttan 56,5 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012
Andel bostäder i småhus 23,4 % 19,3 %


Askim-Frölunda-Högsbo[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo omfattar primärområdena Askim, Billdal, Flatås, Frölunda Torg, Hovås, Högsbo, Högsbohöjd, Högsbotorp, Järnbrott, Kaverös, Ruddalen och Tofta och är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Askim, Frölunda och Högsbo.

Stadsdelsnämnden har kommunövergripande ansvar för palliativ vård inom ramen för hospiceverksamheten och för kommunens behov av tolkar.[15]

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 136 Askim-Frölunda-Högsbo år 2014[16]
Askim-Frölunda-Högsbo Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&057372.&&&&&057 372 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0869.&&&&&0+ 869 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 17,7 % 24,0 %
Arbetslöshet 5,5 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 36,4 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 80,7 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1961-1970 52,1 %
Andel bostäder i allmännyttan 28,4 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&0258.&&&&&0258
Andel bostäder i småhus 25,5 % 19,3 %


Centrum[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnden Centrum omfattar primärområdena Guldheden, Heden, Inom Vallgraven, Johanneberg, Krokslätt, Landala, Lorensberg, Stampen och Vasastaden och blev oförändrad vid omorganisationen.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 134 Centrum år 2014[16]
Centrum Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&059913.&&&&&059 913 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0842.&&&&&0+ 842 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 17,6 % 24,0 %
Arbetslöshet 3,7 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 47,5 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 81,6 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1961-1970 24,6 %
Andel bostäder i allmännyttan 21,6 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&0130.&&&&&0130
Andel bostäder i småhus 1,1 % 19,3 %


57°42′16″N 11°57′53″E / 57.704516°N 11.964671°Ö / 57.704516; 11.964671 (Centrum)

Lundby[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämndsområdet Lundby omfattar primärområdena Eriksberg, Kvillebäcken, Kyrkbyn, Kärrdalen, Lindholmen, Rambergsstaden och Slättadamm och blev oförändrad vid omorganisationen.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 139 Lundby år 2014[16]
Lundby Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&047754.&&&&&047 754 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&01696.&&&&&0+ 1 696 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 22,4 % 24,0 %
Arbetslöshet 5,4 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 33,4 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 78,0 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1951-1960 23,5 %
Andel bostäder i allmännyttan 20,9 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&0656.&&&&&0656
Andel bostäder i småhus 14,1 % 19,3 %


Majorna-Linné[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnden Majorna-Linné omfattar primärområdena Annedal, Haga, Kungsladugård, Majorna, Masthugget, Olivedal, Sanna, Stigberget och Änggården och är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Majorna och Linnéstaden.

Stadsdelsnämnden handlägger kommunövergripande ärenden rörande serveringstillstånd av starkare drycker än öl.[15]

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 135 Majorna-Linné år 2014[16]
Majorna-Linné Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&063441.&&&&&063 441 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0314.&&&&&0+ 314 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 14,3 % 24,0 %
Arbetslöshet 4,4 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 45,7 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 83,2 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1941-1950 43,2 %
Andel bostäder i allmännyttan 32,3 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&0136.&&&&&0136
Andel bostäder i småhus 2,2 % 19,3 %



57°41′20″N 11°56′34″E / 57.68901°N 11.94278°Ö / 57.68901; 11.94278

Norra Hisingen[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnden Norra Hisingen omfattar primärområdena Backa, Brunnsbo, Kärra, Rödbo, Skogome, Skälltorp, Säve och Tuve och är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Backa, Kärra-Rödbo och Tuve-Säve.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 140 Norra Hisingen år 2014[16]
Norra Hisingen Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&048853.&&&&&048 853 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0629.&&&&&0+ 629 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 24,8 % 24,0 %
Arbetslöshet 6,4 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 22,1 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 77,2 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1971-1980 34,9 %
Andel bostäder i allmännyttan 21,4 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114
Andel bostäder i småhus 34,8 % 19,3 %


Västra Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnden Västra Göteborg omfattar primärområdena Bratthammar, Fiskebäck, Grevegården, Grimmered, Guldringen, Hagen, Kannebäck, Långedrag, Näset, Skattegården, Södra Skärgården, Ängås och Önnered och är en sammanslagning av stadsdelsnämnderna Södra Skärgården, Tynnered och Älvsborg.

Stadsdelsnämnden har kommunövergripande ansvarar för handläggning av ärenden rörande förhandsbesked till personer med funktionshinder enligt Socialtjänstlagen samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.[15]

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 137 Västra Göteborg år 2014[16]
Västra Göteborg Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&052546.&&&&&052 546 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0438.&&&&&0+ 438 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 15,5 % 24,0 %
Arbetslöshet 5,0 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 37,0 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 83,4 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1961-1970 43,8 %
Andel bostäder i allmännyttan 11,8 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&&095.&&&&&095
Andel bostäder i småhus 59,9 % 19,3 %


Västra Hisingen[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnden Västra Hisingen omfattar primärområdena Arendal, Björlanda, Hjuvik, Jättesten, Länsmansgården, Nolered, Norra Biskopsgården, Svartedalen och Södra Biskopsgården och är en sammanslagning av stadsdelsnämnderna Biskopsgården och Torslanda.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 138 Västra Hisingen år 2014[16]
Västra Hisingen Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&053295.&&&&&053 295 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0798.&&&&&0+ 798 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 27,2 % 24,0 %
Arbetslöshet 8,0 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 24,6 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 73,9 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1951-1960 37,1 %
Andel bostäder i allmännyttan 27,4 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226
Andel bostäder i småhus 38,4 % 19,3 %


Örgryte-Härlanda[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda omfattar primärområdena Bagaregården, Björkekärr, Härlanda, Kallebäck, Kålltorp, Kärralund, Lunden, Olskroken, Redbergslid, Skår, Torpa och Överås. Den är ett resultat av en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Örgryte och Härlanda.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 133 Örgryte-Härlanda år 2014[16]
Örgryte-Härlanda Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&058345.&&&&&058 345 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0429.&&&&&0+ 429 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 14,6 % 24,0 %
Arbetslöshet 4,4 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 42,3 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 82,0 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1941-1950 32,8 %
Andel bostäder i allmännyttan 15,0 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&&071.&&&&&071
Andel bostäder i småhus 12,2 % 19,3 %


Östra Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnden Östra Göteborg omfattar primärområdena Gamlestaden, Norra Kortedala, Södra Kortedala, Utby, Västra Bergsjön och Östra Bergsjön och är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Bergsjön och Kortedala.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 132 Östra Göteborg år 2014[16]
Östra Göteborg Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&047478.&&&&&047 478 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&01246.&&&&&0+ 1 246 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 42,0 % 24,0 %
Arbetslöshet 11,8 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 22,0 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 65,3 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1951-1960 37,0 %
Andel bostäder i allmännyttan 43,0 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&0319.&&&&&0319
Andel bostäder i småhus 11,9 % 19,3 %


Stadsdelsnämnder före 1 januari 2011[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommun hade före 1 januari 2010 21 stycken stadsdelsnämnder (SDN), då SDN Frölunda och SDN Högsbo slogs samman till SDN Frölunda-Högsbo.[6][17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stadsdelsnämnder i Göteborg: på väg… redaktör: Lennart Rosén, Informationsavdelningen vid Göteborgs stadskansli, 1987, s. 4
  2. ^ Göteborgs kommunalkalender 1984, [årgång 56], Gunnar Bergsten, utgiven av Göteborgs Stadskansli 1984, s. 460
  3. ^ Göteborg: Indelning i primärområden och basområden år 1985, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg 1985
  4. ^ Göteborgs kommunalkalender 1990, [årgång 62], Lise Blomqvist, utgiven av Göteborgs Stadskansli 1990, s. 50
  5. ^ [a b c] Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 6-7
  6. ^ [a b] Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 21
  7. ^ Tjänsteutlåtande, s. 2
  8. ^ [a b] Kommunfullmäktige 2010-01-28, § 17
  9. ^ Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 8
  10. ^ Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 9-16
  11. ^ Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 20-21
  12. ^ Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 23
  13. ^ Befolkningsdata och sociala indikatorer
  14. ^ Göteborgs Stad SDN Angereds uppdrag
  15. ^ [a b c d] Tjänsteutlåtande, bilaga 1, s. 6-9
  16. ^ [a b c d e f g h i j] Göteborgsbladet 2015 <xlsx>
  17. ^ Stadsdelar och primärområden innan 1 januari 2011

Källor[redigera | redigera wikitext]

KML is from Wikidata