Livsförlängning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Livsförlängning (Life extension), även känd som "anti-aging medicine", "indefinite life extension", "experimentell gerontologi" och "biomedicinsk gerontologi", är studiet av bromsandet eller vändandet av processer av åldrandet, att utvidga både högsta- och medellivslängden. Vissa forskare inom detta område och "life extensionists", "immortalists" eller "longevists" (de som vill uppnå ett längre liv), tror att framtida genombrott i vävnads föryngring, stamceller, regenerativ medicin, molekylär reparation, genterapi, läkemedel, och byte av organ (t.ex. med konstgjorda organ eller xenotransplantationer) kommer så småningom att göra det möjligt för människor att ha en obestämbar livslängd (agerasia på engelska) genom en fullständig föryngring till en hälsosam ungdomlig tillstånd.

Försäljningen av påstådda anti-aging produkter som näring, fysisk kondition, hudvård, hormonersättningar, vitaminer, kosttillskott och örter är en lukrativ global industri. Den amerikanska marknaden genererar ungefär $50 miljarder dollar varje år. Vissa läkare och experter uppger att användningen av sådana produkter inte har visat sig påverka åldrandet och många påståenden om effekten av dessa produkter som marknadsförs har fått hård kritik av medicinska experter, inklusive American Medical Association.

Det har emellertid inte visats att obestämd mänsklig livslängd inte skulle funka; vissa djur såsom hydra, planarier och vissa svampdjur, koraller och maneter dör inte av ålderdom och uppvisar potentiell odödlighet. De etiska konsekvenserna av livsförlängning debatteras av bioetiker.[1][2][3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”AMA report questions science behind using hormones as anti-aging treatment”. tribunedigital-chicagotribune. http://articles.chicagotribune.com/2009-06-15/news/0906140132_1_anti-aging-hormones-ama-council. Läst 11 december 2015. 
  2. ^ Warner, Huber; Anderson, Julie; Austad, Steven. ”Science fact and the SENS agenda”. EMBO Reports 6 (11): sid. 1006-1008. doi:10.1038/sj.embor.7400555. ISSN 1469-221X. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1371037/. Läst 11 december 2015. 
  3. ^ Petralia, Ronald S.; Mattson, Mark P.; Yao, Pamela J.. ”Aging and longevity in the simplest animals and the quest for immortality”. Ageing research reviews 0: sid. 66-82. doi:10.1016/j.arr.2014.05.003. ISSN 1568-1637. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4133289/. Läst 11 december 2015.