Lots

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Lots (olika betydelser).
signalflaggan H betyder Jag har lots om bord
Lotsbåt i Brofjorden, Bohuslän.
Lots stiger ombord.
Utsiktstorn för lotsar på Landsort.
Nybyggd större (engelsk) lotsbåt. Längd 16 m, deplacement 25 ton
Lotsar från Kobba Klintar, Åland möter en finsk konvoj 1942

Lots är, inom sjöfarten, en vägvisare som efter krav anlitas när fartyg över en viss storlek ska anlöpa hamn (hamnlotsar) eller passera speciellt svåra områden (Coastal Pilots). Vid sidan av dessa lotsar finns det också havslotsar (Deep Sea Pilots), som biträder fartygsbefälhavaren med navigation i öppet hav, samt kanallotsar (Canal Pilots) som lotsar båtar på delar av kanaler och andra inländska sjövägar i till exempel Tyskland. Själva verksamheten att lotsa kallas för lotsning.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Fördjupningsartikel: Lotsning i Sverige

I Sverige har alla större fartyg (över 70 meter långa eller 14 meter breda) lotsplikt. Befälhavaren är då skyldig att anlita lots på svenskt inre vatten. Befälhavare på fartyg som regelbundet trafikerar samma farvatten, exempelvis färjor i linjetrafik, kan få lotsdispens för den aktuella sträckan och behöver då inte längre ta lots ombord för de lotspliktiga sträckorna.

Lotsen anländer i en orange lotsbåt, med beteckningen LOTS eller PILOT, som körs av en båtman och kliver ombord för att tillfälligt vägleda fartyget. Tidigare övervakade lotsarna "sitt" vattenområde från en lotsutkik.

Lotsen är i Sverige anställd av Sjöfartsverket som har cirka 215 lotsar anställda. Svenska lotsar utbildas internt vid Sjöfartsverket. Lotsen har en teoretisk bakgrund med sjökaptensexamen. Efter en tids erfarenhet som fartygsbefäl följen en träningsperiod som lotselev för att, först, få lotsa de mindre fartygen. Att få "full styrsedel", det vill säga att få lotsa alla förekommande fartyg inkluderat hantering av bogserbåtar, tar flera år.

Sjöfartsverket tillhandahåller lotsning och biträde av lots till fartyg inom svenskt sjöterritorium. I genomsnitt utförs cirka 40 000 lotsningar per år.

Danmark[redigera | redigera wikitext]

I Danmark finns det ett statligt och två privata lotsföretag (2008).

  • Danish Pilotage Service, den tidigare statliga myndigheten Lodsvæsnet.
  • Danish Pilot Service, Danmarks första privata lotseri, bildat 2007.
  • Frederikshavn Pilot Service, Danmarks andra privata lotseri, grundat 2008.

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Det tyska lotsväsendet bedrivs av nio lotserier eller lotsbrödraskap (Lotsenbrüderschaften), vilka har rättslig ställning som offentligrättsliga korporationer och utövar monopol på lotsverksamheten inom sina revir. Lotsarna är egenföretagare och väljer lotsbrödraskapets ledning.

Federala lotserier 2007

Delstatliga hamnlotserier 2001

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ulf Bergman, Från bondelots till yrkesman. Lotsning i Östergötland 1537-1914. (Bibliotheca historica Lundensis 85.) Lund 1995.
  • Henrik Cederlöf, Farleder och lotsplatser i Ekenäs skärgård. Ekenäs 1986
  • Anders Sandström, Under säker flagga. Studier i svenskt lotsväsen 1870-1914. Norrköping 1972
  • Kjell Söderberg,Lotsarna på Ulvön. några anteckningar kring Ulvö lotsplats historia, Örnsköldsvik 1978.
  • Ragnar Wirsén, Kring en loitsgårds hisotira. (Nordiska museets handlingar 70.) Stockholm 1968
  • Axel Öberg, Landsort. Öijan som ock kallas Landsort. Vagnhärad 1987

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]