Louis Bonapartes adertonde brumaire
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Louis Bonapartes adertonde brumaire, Der achtzehnte Brumaire des Louis Bonaparte, är en bok av Karl Marx skriven 1852. Den handlar om Louis Bonapartes (som kejsare kallad Napoleon III) väg till makten, men analysen spänner över hela den franska tidsperioden sedan den franska revolutionen 1789 och pekar mot vad som komma skulle: Pariskommunen 1871. Namnet "adertonde brumaire" kommer från den franska revolutionen och när Napoleon Bonaparte den 18:e brumaire tog makten och revolutionen led nederlag.
Det var ett av de allra första försöken från Marx sida att i analysen av en konkret händelse tillämpa den historiska och dialektiska materialismen, som strax dessförinnan presenterats i Kommunistiska manifestet.
Boken inleds med ett av Marx' mest citerade yttranden: ”Hegel gör någonstans den anmärkningen, att alla stora världshistoriska händelser och personer så att säga förekommer två gånger. Han glömde att tillfoga: den ena gången som tragedi, den andra gången som fars.”
När den ledande tyska tidningen Die Zeit på 2000-talet valde ut världshistoriens 100 mest betydande verk fanns denna bok med.[1]
Utgåvor på svenska
- 1939 - Louis Bonapartes 18:de brumaire
- 1946 - Louis Bonapartes 18 brumaire
- 1971 - Louis Bonapartes 18:e brumaire
- 1981 - Louis Bonapartes adertonde brumaire ISBN 91-7384-008-4
Referenser
Noter
- ^ Karl Marx - En biografi, Sven-Eric Liedman, sid. 335.