Luftstrupe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Människans struphuvud, luftstrupe och bronker.

Luftstrupen, trachea, är ett omkring tio centimeter långt rör som utgör förbindelsen mellan struphuvudet (larynx) och lungornas två primärbronker, och som möjliggör att luft passerar till och från lungorna. Luftstrupen har 15-20 hästskoformade broskringar som omsluter röret, vilka förhindrar detta från att stängas. Mikroskopiskt är den inre ytan täckt av en slemhinna som består av ett epitel, vars celler har cilier med förmågan att transportera partiklar mot svalget (farynx).

En operation där ett hål görs i luftstrupen kallas för trakeotomi. En sådan underlättar till exempel att medvetandesänkta patienter på intensivvårdsavdelningar kan andas själva, eftersom andningsdriften är bevarad även vid djup medvetslöshet, till skillnad från förmågan att hålla luftvägen öppen.

Luftstrupen drabbas sällan av sjukdomar. Dock kan en förträngning uppstå då en andningstub är nedförd i luftstrupen under en längre tid. Detta motverkas numera med hjälp av lågtryckskuffar, som innebär att den lufttätande kuffen runt tuben ligger an relativt mjukt mot en stor yta av luftstrupens slemhinna.

Se även[redigera | redigera wikitext]