Hoppa till innehållet

Martin Luthers lilla katekes

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Luthers lilla katekes)
Martin Luthers lilla katekes
Omslaget till en utgåva av den 1878 stadfästa katekesen
Omslaget till en utgåva av den 1878 stadfästa katekesen
OriginaltitelDer Kleine Katechismus
Originalspråktyska
ÄmneKristendom
Genrereligiös skrift
Utgivningsår1529
Först utgiven på
svenska
1544 eller 1567
Uppslagsordet ”Lilla katekesen” leder hit. För andra betydelser, se Lilla katekesen (olika betydelser).

Martin Luthers lilla katekes (tyska: Der Kleine Katechismus) är en evangelisk-luthersk katekes, det vill säga en sammanställning av kristna trossatser avsedd att användas för undervisning i kristen tro. Den skrevs av reformatorn Martin Luther, efter att han mött stor okunnighet om den kristna läran i tyska byar. Lilla katekesen publicerades första gången 1529, och trycktes troligen på svenska för första gången 1544. Den införlivades senare med Konkordieboken och ingår därmed i Svenska kyrkans bekännelseskrifter.

Lilla katekesen innehåller ett förord ("Enchiridion") och fem huvudstycken:

  1. Tio Guds bud
  2. Trosbekännelsen
  3. Herrens bön
  4. Dopet och bikten
  5. Nattvarden

Därutöver ingår även Böner för daglig husandakt, samt Hustavlan.

Luthers lilla katekes fanns med i varje svensk psalmbok från 1540-talet och framåt och blev därför tillsammans med psalmboken ”en verklig folkbok”.[1] Praxis för tryckningen av dess olika avsnitt har varierat. I 1986 års psalmbok återges exempelvis Lilla katekesen något förkortad, i det att avsnitten om bikten, bönerna för daglig husandakt och hustavlan inte finns med.

I svenska psalmböcker föll avsnittet om bikten bort redan på 1800-talet, och redan i Svebilius katekesförklaring från 1689 (se nedan) har meningen om att göra korstecknet före morgon- och aftonbön omformulerats så att den försvunnit.

Lilla katekesen omnämndes i 1634 års regeringsform som symbolisk skrift.

Lilla Katekesen kom att användas som lärobok för unga vid söndagsskola och konfirmation, ett bruk som fortsätter än idag. I Danmark och Norge har Folkekirken respektive Norska kyrkan antagit Lilla katekesen som en del av sin bekännelse.

Lilla katekesen trycktes troligen på svenska första gången 1544. De äldsta bevarade upplagorna är från 1567 och 1572. Under 1600-talet utkom den i en rad utgåvor, bland annat genom Laurentius Paulinus Gothus' försorg.[2]

Även i svensk folkskola användes Lilla katekesen som lärobok. Genom skolordningen 1919 avskaffades utantillinlärningen av katekesen som teologisk undervisning, och skulle därefter endast läsas som historisk undervisning. Ett decennium senare, 1929, tillät dock regeringen att ett mindre antal viktiga stycken som var lättillgängliga för barnen, återigen fick göras till utantillinlärning. Samma år antog kyrkomötet en reviderad, trognare översättning av texten i Luthers Lilla katekes.[2] Efterhand försvann detta helt. I Svenska kyrkans konfirmandundervisning upphörde lilla katekesen att vara Svenska obligatoriska läromedel under 1960-talet.[3]

Katekesförklaringar

[redigera | redigera wikitext]

På 1600-talet började så kallade ”katekesförklaringar” ges ut, det vill säga kommenterande utvecklingar av katekesens budskap. Den stora mängd olika förklaringar som florerade medförde dock snart behovet av en officiellt stadfäst och sanktionerad version. En sådan skapades av ärkebiskop Svebilius och antogs av Svenska kyrkan 1689.

Ärkebiskop Lindblom utgav en ny version 1810, men den mötte på grund av neologiserande drag stark opposition.

1878 utkom den senaste av Svenska kyrkan officiellt antagna katekesförklaringen, och den användes i konfirmationsundervisningen ända in på 1960-talet.[4][5]

  1. ^ Hilding Pleijel, ”Den svenska folkkulturens religions- och kyrkohistoriska bakgrund”, 1978
  2. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 159 
  3. ^ ”Lilla katekesen”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/lilla-katekesen. Läst 21 oktober 2017. 
  4. ^ https://kyrkaochfolk.se/2018/08/30/en-gedigen-katekesforklaring/
  5. ^ https://www.bohuslaningen.se/familjenytt/familjekronikor/i-katekesforklaringen-far-man-en-faq-.7af218bf-ee7d-48bb-93e3-b1aa1dd260be

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]