Hoppa till innehållet

Lyngdals kommun

Lyngdals kommun
Lyngdal
Kommun
Lyngdals kyrka
Lyngdals kyrka
Kommunflagga
Land Norge Norge
Fylke Agder fylke
Koordinater 58°8′0″N 7°5′0″Ö / 58.13333°N 7.08333°Ö / 58.13333; 7.08333
Centralort Lyngdal
Area 878,07 km² (2020)[6]
 - land 606,13 km² (2020)
 - vatten 36,67 km²
Folkmängd 10 751 (2023)[7]
Befolkningstäthet 18 invånare/km²
Grundad 1 januari 1838
 - Tillförda områden Austads kommun, Kvås kommun och Spangereids kommun (1963)[2]
Audnedals kommun (2020)[4]
 - Avträdda områden Austads kommun och Kvås kommun (1909)[1]
Farsunds kommun (1971)[3]
Politik  
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Jan Kristensen (2013–) (H)[5]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Kommunkod 4225 (2020–)
1032 (–2019)
Geonames 3146682
Målform bokmål
Översiktskarta
Översiktskarta
Översiktskarta
Wikimedia Commons: Lyngdal
Webbplats: https://www.lyngdal.kommune.no/
Redigera Wikidata

Lyngdals kommun (norska: Lyngdal kommune) är en kommun i Agder fylke som gränsar till Farsunds kommun i väst, Kvinesdals och Hægebostads kommuner i norr samt Lindesnes kommuner i öst.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunen bildades likt många andra kommuner på 1830-talet. 1909 delades kommunen i Lyngdal, Austad och Kvås kommuner. 1963 slogs de tre kommunerna samman igen, tillsammans med en mindre del av Spangereids kommun.[8] 1 januari 2020 slogs kommunen samman med Audnedals kommun.[9]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Det nuvarande kommunvapnet togs i bruk den 1 januari 2020 och ersatte då Lyngdals respektive Audnedals tidigare kommunvapen. Trädet symboliserar kommunens tillväxtambitioner och samtidigt något som växer och trivs. Rötterna symboliserar historia, identitet och tillhörighet. Den gröna bakgrundsfärgen anspelar på jordbrukets historiska betydelse i både Audnedal och Lyngdal.

De nio löven i trädkronan anspelar på något nytt, det vill säga en ny kommun. Till exempel kommer det franska ordet för nio, "neuf", från ordet ny. De nio bladen symboliserar också den nya kommunens nio tätorter och centrumområden; Sveindal, Byremo, Konsmo, Viblemo, Kvås, Rom, Alleen, Austad och Korshamn.

De tre vita vågiga linjerna under trädet symboliserar en kommun i rörelse. De kan också symbolisera böljande hav och ängar eller fiske och jordbruk. Inte minst kan de symbolisera de tre älvarna som rinner genom den nya kommunen; Lygna, Audna och Mandalselva. Kommunen har också tre fjordarmar; Lyngdalsfjorden (i folkmun kallad Kvavikfjorden), Rosfjorden och Lenefjorden (Grønsfjorden). De tre vita vågorna är åtskilda från varandra av två gröna vågor som i sin tur står för de två dalgångarna, Lyngdalen och Audnedalen, som förenas i den nya kommunen.[10]

Lyngdals gamla kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I grønt en stående sølv ku.[11]
(I grönt fält en stående ko av silver.)

Kommunvapnet godkändes genom kunglig resolution den 27 mars 1987. Den lokala nötkreatursrasen Lyngdalsboskap var känd för sina goda egenskaper och har avlats systematiskt sedan slutet av 1800-talet. Till den årliga djurutställningen kom köpare från när och fjärran. Lyngsdalskon står också i brons framför kommunhuset.[12]

Upphörda vapen inom den nuvarande kommunen[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre tätorter inom kommunen:

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen sträcker sig från hav till hed. Den sydligaste punkten är Bispen i yttersta skärgården i närheten av Lindesnes fyr, medan den nordligaste punkten ligger vid gränsen mot Hægebostads kommun över fyra mil bort. I öst-västlig riktning sträcker sig kommunen över två mil, från Stangelifjellet vid Åptafjorden i väst till Storevatn vid Homeland i öst.

Ett av de mer speciella geografiska föremålen i kommunen är de tre stora fjordarna,

  • Lyngdalsfjorden är uppdelad på flera armar och har en total längd på 32 km.
  • Grønsfjorden, som går samman med Lehnesfjorden vid det trånga Jåsund är 179 meter djup. Det är en utbredd missuppfattning att Lehnesfjorden heter Grønsfjorden, troligen på grund av de alger som färgar Lehnesfjorden helt grön sommartid. Båda fjordarna är 12 km långa.
  • Rosfjorden, som på grund av sin höga salthalt sällan fryser till är 11 km lång och därmed den kortaste av de tre fjordarna. På det djupaste stället, i närheten av Bærøy, är det 188 meter djupt. Detta är gynnsamt för sjöfarten och hamnen i Holmsundet har därför blivit Vest-Agders näst största, efter Kristiansand.

Det finns även flera höga bergstoppar. Kommunens högsta punkt är Kalåsknipen (506 m ö.h.). Andra toppar är Skyldalsheia (488 m ö.h.), Homsknipen intill Kalåsknipen (475 m ö.h.) samt Fagerhei (465 m ö.h.).

Historik[redigera | redigera wikitext]

Man beräknar med att det bosatte sig människor längs sørlandskusten ganska snart efter senaste istiden. Det är osäkert när de första människorna kom till Lyngdal, men fynd från stenåldern visar att området mellan vattendragen Lygna och Litleåna var bebodda då. Området, som kallas Å, blev tidigt en transportknutpunkt och var ett maktcentrum på 500- och 600-talen. Vid Lyngdal kyrka ligger sju stora gravhögar som troligen kommer från äldre järnåldern och vikingatiden.

Det byggdes även en stenkyrka i området under medeltiden, men den revs då en ny kyrka skulle byggas 1847. Vid samma tid började även befolkningstalet i Lyngdal att öka. Fram till 1700-talets början var kommunen bara ett jordbruksområde med några få större och mindre gårdar. Från folkräkningen 1801 till nästa 1835 hade befolkningen ökat från 3 364 till 4 249 med en topp på 5 046 invånare 1865. Efter detta dämpades befolkningsväxten kraftigt och blev negativ på grund av utvandringen till Amerika. 1930 var invånarantalet nere i 3 684.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Lyngdal har traditionellt varit en lantbrukskommun och präglas fortfarande i hög grad av jordbruk. Det finns även flera medelstora industriföretag och på senare år har kommunen blivit ett handelscentrum för Listerregionen.

Kända personer från Lyngdal[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 38, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 39, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 41, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  5. ^ Ordfører (på norskt bokmål), läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Statens kartverk, Arealstatistikk for Norge 2020, Statens kartverk, 20 december 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ 07459: Alders- og kjønnsfordeling i kommuner, fylker og hele landets befolkning (K) 1986 - 2023 (på norskt bokmål), Statistisk sentralbyrå, 21 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen” (PDF). Statistisk sentralbyrå. Maj 1999. https://www.ssb.no/a/publikasjoner/pdf/rapp_9913/rapp_9913.pdf. 
  9. ^ Lyngdal i Store norske leksikons nätupplaga. Läst 6 januari 2020.
  10. ^ Lyngdals kommun
  11. ^ Europeana Heraldica
  12. ^ Digitalarkivet
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.