Lyngdals kommun
| Lyngdals kommun | ||
| Lyngdal kommune | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Norge
| |
|---|---|---|
| Fylke | Vest-Agder fylke | |
| Centralort | Lyngdal | |
| Areal | 391,12 km² (2013-01-01)[1] | |
| - land | 370,09 km² | |
| - vatten | 21,03 km² | |
| Folkmängd | 8 588 (2017-01-01)[2] | |
| Befolkningstäthet | 23 invånare/km²[2][1] | |
| Kommunkod | 1032 | |
| Geonames | 3146682 | |
 | ||
| Webbplats: http://www.lyngdal.kommune.no www.lyngdal.kommune.no | ||
Lyngdals kommun (norska: Lyngdal kommune) är en kommun i Vest-Agder fylke som gränsar till Farsunds kommun i väst, Kvinesdals och Hægebostads kommuner i norr samt Aunedals och Lindesnes kommuner i öst. Lyngdal är den tredje största kommunen i södra Norge.
Administrativ historik
Kommunen i nuvarande form tillkom genom sammanläggning 1963 av "gamla" Lyngdals kommun med de tidigare kommunerna Austad, Kvås och Spangeried
Tätorter
Det finns tre tätorter inom kommunen:
- Lyngdal (4 373 inv)
- Skomrak (227 inv)
- Svenevik (266 inv)
Geografi
Kommunen sträcker sig från hav till hed. Den sydligaste punkten är Bispen i yttersta skärgården i närheten av Lindesnes fyr, medan den nordligaste punkten ligger vid gränsen mot Hægebostads kommun över fyra mil bort. I öst-västlig riktning sträcker sig kommunen över två mil, från Stangelifjellet vid Åptafjorden i väst till Storevatn vid Homeland i öst.
Ett av de mer speciella geografiska föremålen i kommunen är de tre stora fjordarna,
- Lyngdalsfjorden är uppdelad på flera armar och har en total längd på 32 km.
- Grønsfjorden, som går samman med Lehnesfjorden vid det trånga Jåsund är 179 meter djup. Det är en utbredd missuppfattning att Lehnesfjorden heter Grønsfjorden, troligen på grund av de alger som färgar Lehnesfjorden helt grön sommartid. Båda fjordarna är 12 km långa.
- Rosfjorden, som på grund av sin höga salthalt sällan fryser till är 11 km lång och därmed den kortaste av de tre fjordarna. På det djupaste stället, i närheten av Bærøy, är det 188 meter djupt. Detta är gynnsamt för sjöfarten och hamnen i Holmsundet har därför blivit Vest-Agders näst största, efter Kristiansand.
Det finns även flera höga bergstoppar. Kommunens högsta punkt är Kalåsknipen (506 m ö.h.). Andra toppar är Skyldalsheia (488 m ö.h.), Homsknipen intill Kalåsknipen (475 m ö.h.) samt Fagerhei (465 m ö.h.).
Historik
Man beräknar med att det bosatte sig människor längs sørlandskusten ganska snart efter senaste istiden. Det är osäkert när de första människorna kom till Lyngdal, men fynd från stenåldern visar att området mellan vattendragen Lygna och Litleåna var bebodda då. Området, som kallas Å, blev tidigt en transportknutpunkt och var ett maktcentrum på 500- och 600-talen. Vid Lyngdal kyrka ligger sju stora gravhögar som troligen kommer från äldre järnåldern och vikingatiden.
Det byggdes även en stenkyrka i området under medeltiden, men den revs då en ny kyrka skulle byggas 1847. Vid samma tid började även befolkningstalet i Lyngdal att öka. Fram till 1700-talets början var kommunen bara ett jordbruksområde med några få större och mindre gårdar. Från folkräkningen 1801 till nästa 1835 hade befolkningen ökat från 3 364 till 4 249 med en topp på 5 046 invånare 1865. Efter detta dämpades befolkningsväxten kraftigt och blev negativ på grund av utvandringen till Amerika. 1930 var invånarantalet nere i 3 684.
Näringsliv
Lyngdal har traditionellt varit en lantbrukskommun och präglas fortfarande i hög grad av jordbruk. Det finns även flera medelstora industriföretag och på senare år har kommunen blivit ett handelscentrum för Listerregionen.
Kända personer från Lyngdal
- Theis Lundegaard (1774–1856), politiker
- Gabriel Kirsebom Kielland (1796–1854), präst och missionär
- Gustava Kielland (1800–1889), diktare och missionär
- Ole Vollan (1837–1907), journalist och politiker
- Abraham Berge (1851–1936), politiker
- Trygve Haugeland (1914–1998), politiker
- Mirjam Kristensen (1978- ), författare
- Paul Gerhardt Birkeland, prost, kungavän och diktare
- Ingvild Stensland, norsk landslagsspelare i fotboll
- Benedikte Kvavik, norsk landslagsspelare i fotboll
Källor
- ^ [a b] ”Areal av land og ferskvatn, 1. januar 2013”. Statistisk sentralbyrå. 28 maj 2013. https://www.ssb.no/natur-og-miljo/statistikker/arealdekke/aar/2013-05-28. Läst 13 juli 2013.
- ^ [a b] ”Folkemengde og befolkningsendringar, 1. januar 2017”. Statistisk sentralbyrå. 15 december 2017. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkemengde#relatert-tabell-1. Läst 30 december 2017.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
| ||||||||||
