Hoppa till innehållet

Läroverket för gossar och flickor

Läroverket för gossar och flickor
Helsingfors läroverk för gossar och flickor, Brobergska samskolan, Broban
Korkeavuorenkatu 23 - Helsinki 1922 - N26404 - hkm.HKMS000005-00000was.jpg
Eleverna står uppradade utanför skolhuset på Högbergsgatan 23 år 1922
Läroverket för gossar och flickor - gravyr på Högbergsgatan 23 - Helsingfors.jpg
Gravyr på skolbyggnaden
Skoltypsamskola
OrtHelsingfors
LandFinland
Grundad1883
Nedlagd1973

Läroverket för gossar och flickor, även kallad Brobergska samskolan eller Broban, var ett svenskspråkigt läroverk som verkade i Helsingfors år 1883-1973.[1] Skolan var den första samskolan i Finland, det vill säga den första som riktade sig till både pojkar och flickor. [2]

Läroverket för gossar och flickor grundades år 1883 av professor Fridolf Gustafsson[3], försäkringsmannen Uno Kurtén och professor Georg Asp.[4] Karl Theodor Broberg fungerade som skolans första rektor, år 1883-1900. Till en början hette skolan Helsingfors lärovärk för gossar och flickor, men stavningen av ordet lärovärk korrigerades till läroverk efter några år. Skolan kallades inofficiellt "Brobergska skolan" eller "Broban", efter sin rektor. År 1912 bytte skolan officiellt namn till Läroverket för gossar och flickor.[2]

Klassmöte bland elever i årskurs sju år 1895.

Skolan hade nio klasser och från och med år 1889 kunde eleverna avlägga studentexamen.[4] Skolan bröt ny mark inom undervisningen i Finland i och med att den var landets första samskola. Det innebar att också flickor kunde ta studentexamen i skolan och sedan studera vidare vid ett universitet. Skolan följde en läroplan med särskilda betoningar fram till förtrycksperioderna i Finland (1899-1905) då alla läroplaner likriktades.[2]

Undervisning i Läroverket för gossar och flickor på 1890-talet.

Skolan verkade till en början i hörnet av Brunnsgatan och Östra Henriksgatan (numera Mannerheimvägen). Den verkade också en tid på Bulevarden 7-9 och i Tyska skolans tidigare utrymme i hörnet av Bulevarden och Esplanaden. År 1895 fick skolan slutligen sitt eget hus på Högbergsgatan 23 i stadsdelen Gardestaden, där Designmuseet numera ligger.[2]

Fysiklektion i Läroverket för gossar och flickor år 1925.

År 1973 slogs skolan samman med Laguska skolan och fick namnet Minervaskolan, och år 1975 sammanslogs den nya skolan med Tölö svenska samskola (Zillen).[1] Två år senare lades skolan slutligen ner vid övergången till grundskolan år 1977 och verksamheten togs över av Lönnbäckska skolan och Lönnbäckska gymnasiet.[1][5][2]

Skolan ägdes av Aktiebolaget Läroverket för gossar och flickor år 1883-1974 och av Förening för Minervaskolans upprätthållande 1974-1977.[4]

Som underhyresgäst på Högbergsgatan 23 fungerade även Svenska aftonläroverket i Helsingfors åren 1947-1971.[6]

Läroverket för gossar och flickor hade som mest elever under 1930-talet, över 350, och tidvis över 30 lärare.[2]

Läsår lärare elever studenter
1890/91 29 281 9
1900/01 36 333 24
1910/11 29 311 13
1920/21 28 351 13
1930/31 28 354 22
1938/39 27 328 25
1950/51 25 329 13
1960/61 19 320 24
1970/71 23 268 24[4]
1983/84 10 46 -

Kända lärare

[redigera | redigera wikitext]

Kända alumner

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] ”Helsingfors läroverket för gossar och flickor”. koulurekisteri.hel.fi. https://koulurekisteri.hel.fi/#/koulut/372/vuosi/1883. Läst 1 april 2021. 
  2. ^ [a b c d e f] ”Läroverket för gossar och flickor (Broban), Helsingfors – Svenska skolhistoriska föreningen i Finland rf”. https://www.skolhistoria.fi/sv/laroverket-for-gossar-och-fickor-helsingfors/. Läst 23 mars 2021. 
  3. ^ Carpelan, T. & Tudeer, L. O. Th. (Söderström & C.o Förlagsaktiebolag. Helsingfors). Helsingfors universitet. Lärare och tjänstemän från år 1828. I. A--K. --. Helsingfors: Söderström & C.o Förlagsaktiebolag 
  4. ^ [a b c d] ”MINERVA SKOLAN (HELSINGFORS)”. www.yksityiskoulut.fi. http://www.yksityiskoulut.fi/yksityiskoulujenmatrikkeli/hellaroverk.htm. Läst 23 mars 2021. 
  5. ^ ”Minerva Skolan”. koulurekisteri.hel.fi. https://koulurekisteri.hel.fi/#/koulut/369/vuosi/1973. Läst 1 april 2021. 
  6. ^ ”Svenska aftonläroverkets i Helsingfors”. koulurekisteri.hel.fi. https://koulurekisteri.hel.fi/#/koulut/28/vuosi/1947. Läst 30 mars 2021. 
  7. ^ Vainio-Kurtakko, Maria (2022). Ett gott parti : Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. ISBN 978-951-583-557-4. https://www.sls.fi/publications/ett-gott-parti/