Mänsklig förbättring

För Julian Savulescu och Nick Bostrom bok, se Human Enhancement.

Mänsklig förbättring (Human Enhancement) är ett samlingsnamn på de naturliga eller artificiella medel med vilka det antingen permanent eller tillfälligt går att förbättra människans fysiska eller psykiska tillstånd och på så sätt överskrida kroppens biologiska begränsningar.^[1]

Teknik och Tillämning[redigera | redigera wikitext]

Existerande teknik[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "mänsklig förbättring" används oftast i ett gentekniskt sammanhang och tekniker som nanoteknik, bioteknik, informationsteknik och kognitionsvetenskap spelar då en central roll. Oftast är avsikten att förbättra kognitiva, fysiska, motoriska och dylika prestationer hos människan^[2]. Några av de tekniker som används nu är bland annat:

Fysiska:
- Ortodonti och plastikkirurgi
- Doping
- Protes och artificiella exoskelett
Psykiska:
- Nootropika
- Mobiltelefoner, datorer och Internet kan också klassas som mänsklig förbättring eftersom de kan användas för att förbättra den mentala prestationen.

Teoretisk teknik[redigera | redigera wikitext]

En rad spekulativa tekniker för mänsklig förbättring är "mind uploading" (en process i vilken hjärnan emuleras) och "brain-machine interface" (BMI). Inom BMI möjliggörs kommunikationen mellan nervceller och teknisk apparatur. En dator skulle på så sätt både kunna ladda upp information i hjärnan och också avläsa denna.^[3]

Moraliska dilemman[redigera | redigera wikitext]

Teknikerna kring mänsklig förbättring är direkt kopplade till en rad moraliska dilemman. Ett av de mest omdiskuterade är på vilket sätt forskningen och tekniken ska prioriteras och fördelas. Ett annat praktiskt problem är frågan om huruvida patent ska kunna tas på teknikerna.^[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Harari, Yuval Noah (2015). Sapiens. sid. 463-466. Läst 14 december 2022
^ Gordijn, Bert (2006). ”Converging NBIC technologies for improving human performance: a critical assessment of the novelty and the prospects of the project”. The Journal of Law, Medicine & Ethics: A Journal of the American Society of Law, Medicine & Ethics 34 (4): sid. 726–732. doi:10.1111/j.1748-720X.2006.00092.x. ISSN 1073-1105. PMID 17199814. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17199814/. Läst 14 december 2022.
^ ”BMI: the research that holds the key to hope for millions” (på engelska). The Independent. 28 maj 2008. https://www.independent.co.uk/news/science/bmi-the-research-that-holds-the-key-to-hope-for-millions-835850.html. Läst 14 december 2022.
^ Andy Miah. ”Ethics Issues Raised by Human Enhancement” (på amerikansk engelska). OpenMind. https://www.bbvaopenmind.com/en/articles/ethics-issues-raised-by-human-enhancement/. Läst 15 december 2022.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Homo Sapiens, Yuval Noah Harari, 2011
Human Enhancement, Julian Savulescu, Nick Bostrom, 2009

[1] Harari, Yuval Noah (2015). Sapiens. sid. 463-466. Läst 14 december 2022

[2] Gordijn, Bert (2006). ”Converging NBIC technologies for improving human performance: a critical assessment of the novelty and the prospects of the project”. The Journal of Law, Medicine & Ethics: A Journal of the American Society of Law, Medicine & Ethics 34 (4): sid. 726–732. doi:10.1111/j.1748-720X.2006.00092.x. ISSN 1073-1105. PMID 17199814. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17199814/. Läst 14 december 2022.

[3] ”BMI: the research that holds the key to hope for millions” (på engelska). The Independent. 28 maj 2008. https://www.independent.co.uk/news/science/bmi-the-research-that-holds-the-key-to-hope-for-millions-835850.html. Läst 14 december 2022.

[4] Andy Miah. ”Ethics Issues Raised by Human Enhancement” (på amerikansk engelska). OpenMind. https://www.bbvaopenmind.com/en/articles/ethics-issues-raised-by-human-enhancement/. Läst 15 december 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]