Informationsteknik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ingenjörsutbildningar

Civilingenjör | Högskoleingenjör
Brandingenjör | Sjöingenjör | Försvarsmaktsingenjör
Bergsingenjör | Gymnasieingenjör | Mellaningenjör

Program

Teknolog | Teknisk högskola | Sveriges Ingenjörer

Informationsteknik, IT, är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. IT-utbildning på högskolenivå, oftast till systemvetare, civil- eller högskoleingenjör, är numera ett vanligt inslag på tekniska högskolor, andra högskolor och universitet. Begreppet etablerades i branschen åren 1992–1994 som en reaktion på nya möjligheter att hantera kommunikation, bilder och ljud med dator. Ett äldre svenskt uttryck för IT är automatisk databehandling (ADB).

Informations- och kommunikationsteknik[redigera | redigera wikitext]

Informations- och kommunikationsteknik (IKT)[1] (eng. Information and Communication Technology, ICT), är den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Det finns IKT-avdelningar på många högskolor som ger mer specifikt IT-stöd än vad IT-avdelningen normalt levererar.[2][3][4] Distansutbildningar bygger mycket på användandet av IKT.

I vissa kommuner har man också börjat anställa IKT-pedagoger som arbetar med att stödja lärarna att få in arbetet med IKT mer på skolorna.

IKT-forskningen, och utveckling av såväl IKT-relaterad hårdvara, mjukvara som tjänster, har blivit allt mer angeläget i takt med att samhälle och näringsliv digitaliseras. Frågor som t.ex. ökad nätkapacitet, öppna data och integritet följer i digitaliseringens spår.[5]

Exempel på informationsteknik[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Datorstödd undervisning". NE.se. Läst 29 oktober 2012.
  2. ^ "Om IKT- och IT-tjänster för studenter". Umu.se. Läst 11 mars 2013.
  3. ^ "Om verksamheten". Arkiverad 21 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. DU.se. Läst 11 mars 2013.
  4. ^ "IT- & telefonisupport". SU.se. Läst 11 mars 2013.
  5. ^ Fransson, Anne-Marie; Ståhl, Anne Mousa; Jönsson, Camilla; Elmehagen, Christian; Hagman, Göran; Reinius, Joakim; Frisell, Kajsa; Lundberg, Lars; et al. (18 februari 2016). ”Omsorg genom bredband – digitalisering i praktiken” (PDF). Bredbandsforum. sid. 21, 30. http://www.bredbandsforum.se/Global/Bilder/Bredbandsforums%20Praktikfallsgrupp%20%E2%80%93%20Slutrapport%202016-02-18.pdf. Läst 16 september 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]