Märta Lindqvist
Märta Lindqvist, känd under signaturen Quelqu’une, född den 7 september 1888 i Stockholm, död 1939, var en svensk journalist, författare och översättare.
Biografi
Lindqvist var dotter till musikdirektören Gustaf Hugo Lindqvist och folkskolläraren Vilhelmina Josefina Emma Louise Simonsson. Hon var elev vid Sofi Almquist samskola i Stockholm och tog studentexamen 1907. År 1908 blev hon student vid Uppsala universitet och fil. mag. 1913. Mellan 1909 och 1913 var hon lärare vid Uppsala enskilda läroverk och mellan 1915 och 1916 vid Stockholms borgarskola.
Lindqvist var anställd på Svenska Dagbladet från 1916. Hon beskrivs som intellektuell och mångsidig som skribent, hade ett stort kontaktnät och blev populär bland både allmänhet och hos tidningsledningen och betraktad som en stjärnreporter under sin tid, endast kallad "Lindqvist".[1] Hon var länge radikalt vänstersinnad och känd som "Röda Märta" men blev senare kyrkligt lagd.[2]
Lindqvist översatte utländsk skönlitteratur till svenska, publicerade en del egna verk och skrev bland annat under signaturerna Quelqu’une, Apropos och M. Lst. i pressen. Hon gjorde utlandsreportage redan strax efter första världskriget, gjorde en reportageresa till Hollywood 1924 och tillhörde under 1920-talet de första filmrecensenterna i Sverige.[3]
Bibliografi
- 1923 - Ett tempel åt svensk konstflit på Göteborgsutställningen (under pseudonymen "Quelqu'une")
- 1924 - Hos filmstjärnor i USA - snapshots från New York och Hollywood
- 1931 - Palestinska dagar
- 1933 - Ansgarskapellet på Björkö - Historik och skildring på uppdrag av kapellstiftelsen Ansgars minne utarb. (flera senare upplagor)
- 1936 - Fursten som bär andras bördor (under pseudonymen "Quelqu'une")
- 1938 - Människor
- 1939 - Händelser och gestalter - ur Quelqu'unes kristna journalistik (utgiven av E.W. Olson och Martin Rogberg)
- Översättningar (urval)
- Ian Maclaren: Vid den blommande rosenbusken (Beside the Bonnie Brier Bush) (Lindblad, 1914)
- Julius Kapp: Richard Wagner och kvinnorna: en erotisk biografi (Richard Wagner und die Frauen) (Wahlström & Widstrand, 1917)
- Knut Hamsun: Svärmare (Sværmere) (Åhlén & Åkerlund, 1919)
- Edith Wharton: Glädjens hus (The house of mirth) (Skoglund, 1922)
- Katherine Mansfield: Mannen utan temperament och andra berättelser (Bliss and other stories) (Skoglund, 1922)
- Maurice Leblanc: Arsène Lupins märkvärdiga äfventyr (Arsène Lupin, gentleman-cambrioleur: 9 nouvelles) (Geber, 1923)
- Isadora Duncan: Mitt liv (My life) (Geber, 1929)
- Eivind Berggrav: Biskop ovan polcirkeln (Spenningens land: visitasglimt fra Nord-Norge) (Diakonistyrelsen, 1937)
Referenser
Noter
- ^ Berger, Margareta, Pennskaft: kvinnliga journalister i svensk dagspress 1690–1975, Norstedt, Stockholm, 1977
- ^ Berger, Margareta, Pennskaft: kvinnliga journalister i svensk dagspress 1690–1975, Norstedt, Stockholm, 1977
- ^ Berger, Margareta, Pennskaft: kvinnliga journalister i svensk dagspress 1690–1975, Norstedt, Stockholm, 1977