Sofi Almquist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sofi Almquist
Född 9 mars 1844
Kila socken, Södermanland
Död 22 oktober 1926
Begraven Norra begravningsplatsen[1]
kartor
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Rektor
Make/maka Sigfrid Almquist
(g. 1875–)[2]
Utmärkelser Illis Quorum (1914)
Redigera Wikidata
Almquistska samskolan på Nybrogatan.

Sofi Lovisa Almquist, född Hultén, född 9 mars 1844 i Kila socken i Södermanlands län, död 22 oktober 1926, var en svensk skolföreståndare. Hon gifte sig 1875 med Sigfrid Almquist.

Almquist var dotter till bruksförvaltaren O. Hultén och Beata Ljungberg. Hon var lärare bland annat i latin vid Beskowska skolan 1867–1875, grundade 1892 en efter henne uppkallad skola, Sofi Almquists samskola, för vilken hon var föreståndare till år 1915, då hon efterträddes av sin dotter Signe Almquist med lektor Benkt Söderborg som studierektor.[3] Hon utgav på sin tid mycket använda läsböcker för den första skolundervisningen och även läroböcker för nybörjare i engelska och tyska språken.

Sofi Almquist hade redan 1886 startat en liten skola som hon utvecklade till en samskola, den Almquistska samskolan, och som blev en av Sveriges främsta reformpedagogiska skolor. Den var organiserad efter mönstret för flickskolor, med tre förberedande klasser och åtta elementarklasser. Undervisningen var individualiserad, handarbete, slöjd och kroppsarbete fick mycket utrymme.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Almqvist, LOVISA SOFIA, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 27 mars 2017
  2. ^ Svenskt biografiskt lexikon: 5704
  3. ^ Benkt Söderborg i Projekt Runeberg
  4. ^ Lärarnas historia. Under avsnittet om Ester Boman (1879–1947), reformpedagog och skolpionjär, finns Sofi Almquist också nämnd. Författare: Kent Hägglund.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Annika Ullman, Sofi Almqvist, Anna Sandström, Anna Ahlström och deras tid, 2001
  • Annika Ullman, Stiftarinnegenerationen. Sofi Almquist, Anna Sandström, Anna Ahlström. De står som representanter för en hel generation av kvinnliga skolgrundare. Deras livsverk har gett bestående avtryck i dagens Stockholm - på Nybrogatan, Karlavägen och Kommendörsgatan står fortfarande de skolhus de lät bygga, men de privata flick- och samskolorna är sedan länge nedlagda. I monografin skildras också det samhälle och den tid när dessa kvinnor verkade. Rikt illustrerad med historiska bilder. Utk. 2004, 260 sidor. Monografi 167. Stockholmia förlag. ISBN 91-7031-133-1.