Mabel Vernon

Från Wikipedia
Mabel Vernon
Mabel Vernon, 1917.
Född19 september 1883
Wilmington, USA
Död2 september 1975[1] (91 år)
Washington, USA
Medborgare iUSA[2]
Utbildad vidColumbiauniversitetet
Swarthmore College
Wilmington Friends School
SysselsättningLärare, fredsaktivist, rösträttsaktivist[2]
Utmärkelser
Hall of Fame of Delaware Women (1986)[3]
Redigera Wikidata

Mabel Vernon, född 19 september 1883 i Wilmington, Delaware, död 2 september 1975 i Washington, D.C., var en amerikansk rösträttskvinna.

Vernon kom genom vänskap med Alice Paul in i rörelsen för kvinnlig rösträtt och verkade från 1913 på heltid som organisatör för Congressional Union for Woman Suffrage. Hon blev USA:s första militanta suffragett då hon den 4 juli 1916 avbröt president Woodrow Wilson under ett tal i Washington, D.C., och fängslades senare samma år för en protestaktion vid Vita huset. Efter att kvinnlig rösträtt hade införts reste hon runt i USA för att hålla föreläsningar och stödja kvinnliga kandidater till USA:s kongress. År 1926 blev hon verkställande sekreterare i National Woman's Party och propagerade för Equal Rights Amendment. Hon verkade från 1930 inom Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ FemBios databas, Mabel Vernon, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Thomas Dublin & Kathryn Kish Sklar (red.), Online Biographical Dictionary of the Woman Suffrage Movement in the United States, Alexander Street Press.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.artworkarchive.com .[källa från Wikidata]
  4. ^ Lisa Tuttle: Encyclopedia of Feminism (1986), ISBN 0-582-89346-1, sid. 332.