Madagaskarduvhök

Från Wikipedia
Madagaskarduvhök
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteAccipiter
ArtMadagaskarduvhök
A. henstii
Vetenskapligt namn
§ Accipiter henstii
Auktor(Schlegel, 1873)

Madagaskarduvhök[2] (Accipiter henstii) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3] Arten är fåtalig och minskar i antal, så pass att den anses vara utrotningshotad, av IUCN placerad i kategorin sårbar.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Madagaskarduvhöken är en stor (52–62 cm) hök. Ovansidan är mörkt gråbrun med ljust ögonbrynsstreck och tätt bandad undersida. Stjärten är lång, liksom de gula benen. Ungfåglar är ljusare bruna ovan och brunaktigt längsstreckade undertill. Den är mycket lik madagaskarsparvhöken, men är både streckad och bandad under hakan så det bildar ett rutigt mönster. Den är också vanligen tvärbandad på undergumpen.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer på Madagaskar.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Madagaskarduvhöken står troligen nära duvhöken (A. gentilis) som enligt DNA-studierna faktisk står närmare kärrhökarna i Circus än typarten för Accipiter, den europeiska sparvhöken (A. ninus).[4][5][6][7] Det medför att antingen bör kärrhökarna inkluderas i Accipiter eller så bör madagaskarduvhöken med släktingar lyftas ut till ett eget släkte. Än så länge har inga större taxonomiska auktoriteter implementerat dessa forskningsresultat.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Madagaskarduvhöken tros ha en mycket liten population uppskattad till under 1000 vuxna individer. Den tros också minska i antal, på grund av avskogning och störningar från människan. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som sårbar.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Gideon van der Henst, holländsk upptäcktsresande och samlare av specimen på Madagaskar.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Accipiter henstii . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  5. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  6. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  7. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]