Kärrhökar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kärrhökar
Circus cinereus -Rio Grande do Sul, Brazil -flying-8.jpg
Grå kärrhök (Circus cinereus) fotograferad i Brasilien
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Hökfåglar
Accipitriformes
Familj Hökartade rovfåglar
Accipitridae
Släkte Kärrhökar
Circus
Vetenskapligt namn
§ Circus
Auktor Lacépède, 1799
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kärrhökar (Circus) är ett släkte som består av ett tjugotal taxa av smäckra rovfåglar med smala långa vingar och lång stjärt. Könen har hos alla dessa arter mycket olika fjäderdräkter och ungfåglarna påminner mest om honorna. De jagar lågt över marken och glidflyger vingligt med grunt V-ställda vingar. Man ser dem sällan nyttja termik för att segelflyga. De placerar sina bon på marken i tät vegetation eller i anslutning till myrmark.

Blåhökar[redigera | redigera wikitext]

Ibland använder man samlingsnamnet "blåhökar" för de fyra arterna stäpp-, ängs-, blå kärrhök och amerikansk kärrhök. De tre första kan uppträda i samma områden och kan i flera dräkter vara mycket svåra att artskilja ifrån varandra. Ofta kräver det att man observerar en mängd karaktärer för att säkert kunna artbestämma en individ.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Tidigare betraktades kärrhökarna ingå i underfamiljen Circinae tillsammans med klätterhökar (Polyboroides) och grodhök (Geranospiza caerulescens). DNA-studier visar att dessa inte alls är nära släktingar. Grodhöken är istället en vråk medan klätterhökarna står närmast smutsgam, lammgam och palmgam.[1][2][3][4] Kärrhökarna har å sin sida visat sig vara mycket nära släkt med det stora höksläktet Accipiter och till och med troligen en del av det så som det är konstituerat idag. Exempelvis är duvhöken (Accipiter gentilis) sannolikt närmare släkt med kärrhökarna än med sparvhöken (A. nisus).

Arter i släktet Circus[redigera | redigera wikitext]

Listan nedan följer IOC:s systematik från 2016:[5]

Två arter som dog ut under holocen erkänns också:

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  2. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  3. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  4. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi :  10.14344/IOC.ML.6.4.
  6. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11